Tiderna förändras fort och många elever och lärare runt om i världen har slängts in i digital undervisning, med alla dess utmaningar och möjligheter. Utbildning på distans innebär att eleverna sitter själva och ofta behöver ta större ansvar för sitt lärande och även för sitt mående. Den styrda gemenskapen som fanns på skolan med klasskamrater och vuxna är nu borta, vilket kan göra våra elever mer isolerade – speciellt om de inte har så många andra sociala kontakter. Möten mellan människor behövs än mer när vi inte kan träffas lika mycket ansikte mot ansikte.

Kooperativt lärande handlar om att skapa positiva möten mellan människor där vi blir resurser för varandra och stöttar varandra framåt. Elever ska känna att de behöver varandra och är viktiga i varandras lärande. Hur det konkret kan se ut finns det många svar på. Några frågor du som lärare kan ställa dig är: Hur ser vi till att våra elever inte isolerar sig och mår dåligt? Hur ser vi till att eleverna får det stöd de behöver? Kan vi även i en digital lärmiljö aktivera eleverna som lärresurser för varandra? Kan vi använda eleverna som stöd för varandra för att öka känslan av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i en förvirrande tid? Kan vi verka för kooperativa normer även vid distansundervisning?

När jag planerar för samarbete i distansundervisning utgår jag, som alltid annars, från innehållet och syftet. Vad är det eleverna ska lära sig och varför? Vad vill jag att de ska få ut av lektionen? Sen funderar jag på om de på något sätt kan stötta varandra i lärandet. Kan de hjälpa varandra att minnas? Kan de hjälpa varandra att komma på idéer? Kan de hjälpa varandra att förstå eller gräva djupare i sin förståelse? Kan de hjälpa varandra att hålla fokus? Kan de uppmuntra varandra? Kan de sammanfatta lärdomar tillsammans? När jag har en känsla för när eleverna skulle kunna få ut någonting av att samarbeta ser jag över vilka digitala verktyg jag har till mitt förfogande för att skapa dessa positiva möten mellan eleverna. Oftast är det enklast att använda sådant jag och eleverna redan är vana vid, men tillgång till internet och olika appar och program kan också påverka.

Fundera på:

• Vad är syftet med uppgiften? Vad ska de lära sig?
• När och kring vad i detta innehåll kan eleverna få ut något av att samarbeta? När kan de vinna på att stötta varandra?
• Vilka digitala verktyg som vi har till vårt förfogande passar till detta?

Exempel

Digitala par/grupp-samtal

Det finns digitala verktyg där du kan skapa diskussionsgrupper. Det verktyg vi använder är Zoom. Det lämpar sig väl för kooperativa övningar då läraren smidigt kan dela in eleverna i par eller grupper för att diskutera olika frågor eller stötta varandra kring en uppgift. I Zoom kallas detta för “Breakout rooms”. Här finns en instruktionsvideo om att komma igång med Zoom. I Google Meets kan du skapa olika grupper som eleverna klickar sig in i. I Teams kan du skapa möten för själva lektionen och även boka möten för grupperna att vara i.

Parsamtal kan även ske via telefon. Eleverna kan exempelvis få en fråga eller ett ämne att diskutera med sin axelkompis eller på annat sätt vald klasskamrat, samtidigt som de går en promenad. När de är klara kan de sammanfatta några tankar från samtalet och sms:a/maila till läraren eller skriva in i en loggbok som delas med läraren.

När elever träffas i digitala grupper behöver läraren tänka på vilket stöd som kan behövas, så att eleverna inte lämnas ensamma. Roller kan användas för att stötta samarbetet, exempelvis en tidshållare, fokushållare eller sekreterare. Det är också viktigt att eleverna känner att frågan de diskuterar är meningsfull och att de får ut något av samarbetet, samt att läraren följer upp elevernas samtal och lärande.

• Hur delar jag in eleverna i par/grupper?
• Vilket stöd behöver grupperna (exempelvis roller, gemensamt mål, stödmallar)?
• Hur följer vi upp samtalen?
• Vad ska kunskapen användas till? Vart ska samtalen leda? Vad är syftet?

Par/gruppuppgifter

I kooperativt lärande vill vi uppmuntra elever att investera i varandras lärande och lära av varandra. Detta kan jag göra på många olika sätt även vid distansundervisning. Eleverna kan via mail, telefon, sms eller med annat verktyg:

• jämföra något med varandra
• intervjua varandra kring ett ämne/innehåll/tema
• debattera en fråga
• skapa något gemensamt, där en slumpmässigt utvald får redovisa för klassen
• ge kamratfeedback
• ställa frågor till varandra.

Gemensamma skrivytor

För att skapa delaktighet och dela kunskap med varandra kan gemensamma skrivytor användas. Med hjälp av exempelvis Padlet, whiteboard.fi eller gemensamma drive-dokument kan elevernas kunskaper synliggöras och spridas till alla i klassen. Vi börjar med att:

• Läraren ställer en intressant fråga.
• Eleverna funderar och skriver en tanke på den gemensamma skrivytan.

Härifrån kan vi sedan gå åt olika håll beroende på frågans karaktär och syftet.

• Eleverna läser vad som står och kommenterar på det andra har skrivit för att utveckla och gå djupare.
• Eleverna läser vad som står och har sedan en par/grupp-diskussion (via digitalt verktyg eller telefon) kring vad de tänker om det.
• Läraren lyfter några av sakerna som står och kommenterar dessa.
• Eleverna gör en enskild uppgift där de kan ta stöd av de tankar klasskamraterna skrivit ner.

Uppstart/avslut av dag/lektion

För att se till att alla elever känner sig sedda och hörda kan vi rama in dagen med par/gruppsamtal. Vi kan starta upp dagen eller lektionen med en fråga som riktar in oss på innehållet, där eleverna får diskutera via videochatt, telefon eller sms. Vi kan också avsluta dagen/lektionen med ett kort samtal om vad de har lärt sig eller kring en fråga om innehållet som de ska besvara tillsammans. Vi förstärker då känslan av att vi är i det här tillsammans och att vi är en undervisningsgemenskap där vi lär tillsammans och stöttar varandra.

Lärgrupper

Basgrupper/lärgrupper kan användas för att checka in med varandra en eller ett par gånger i veckan och stötta varandra i lärandet. Detta kan göras via videochatt såsom Zoom/Meet/Teams, mail, sms eller annat verktyg. Syftet med dessa grupper är att ge stöd åt varandra både kunskapsmässigt och emotionellt. Gruppen har i uppgift att stötta varandra så att alla klarar av de uppgifter de har. De kan exempelvis ha en gemensam loggbok (delad med läraren) där de varje vecka skriver hur det går och där läraren kommenterar och följer upp. Eleverna känner sig då sammanlänkade med varandra och läraren ser till att de bryr sig om varandras lärande. Läraren kan ge specifika frågor kring vissa uppgifter eller mer allmänna frågor som gruppen ska svara på, exempelvis “Hur ligger vi till? Hur har vi stöttat varandra? Vad behöver vi för stöd framöver?”. I dessa grupper kan de också:

• checka in vid början och slutet av dagen och kolla att alla har allt material/instruktioner/information
• ge kamratfeedback utifrån instruktioner
• ha checklistor där de prickar av hur det går för gruppmedlemmarna
• uppmuntra och peppa varandra

Sammanfattning

En viktig aspekt att tänka på vid distansundervisning är hur vi bibehåller en undervisningsgemenskap och ser till att eleverna fortfarande får socialt utbyte och känner stöd av varandra. Precis som vid undervisning i ett fysiskt klassrum är det viktigt att tänka på syftet. Vad är syftet med att de ska samtala eller samarbeta just nu? Vad är målet med uppgiften? Vad vill jag att de ska få ut av det? Hur ska de använda sin kunskap? Hur kan jag använda eleverna som stöd för varandra för att öka motivationen att lära? Hur kan jag se till att eleverna investerar i varandras lärande? När eleverna känner att samtalen och samarbetet leder någonstans och behövs för framtida uppgifter ökar meningsfullheten. Oavsett plats vill jag ge eleverna en gemenskap och en känsla av att vi är i detta tillsammans. Jag vill ge dem verktyg och möjlighet att stötta varandra och lära av varandra. Hur kan det se ut för dig och dina elever just nu?