Kooperativt lärande i slöjd

I slöjdämnena uppstår en mängd tillfällen där elever kan stötta varandra i lärandet, både kring det praktiska och det teoretiska arbetet. Oftast tänker vi kanske på större gemensamma projekt där man i par eller grupp ska skapa något. I dessa projekt kan kooperativt lärande ge stöd i processen genom att använda strukturer och roller. Vi behöver dock inte jobba med gemensamma projekt för att få nytta av kooperativt lärande i slöjdämnena. Genom att skapa korta möten mellan eleverna kan vi stärka både det individuella lärandet och skapa ett gott och gynnsamt klassrumsklimat. Detta inlägg beskriver moment som kan utföras kring individuella arbeten eller som del i gemensamma arbeten. Inspireras, anpassa, hitta på eget!

Läroplanen beskriver att eleverna i slöjden ska få:

• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
• välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter,
• analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
• tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.

Att välja, motivera, analysera, värdera och tolka kan vara komplicerat. Genom att låta eleverna mötas i par eller mindre grupper kan vi se till att eleverna i dessa processer kan bli lärresurser för varandra och stötta varandra i lärandet. Vi kan då stärka elevernas relationer till varandra samtidigt som lärandet kring innehållet stärks. Varje individ får plats och blir viktig för gruppen som helhet.

I slöjdämnena möter läraren ofta olika klasser och vid få tillfällen. Läraren kan här välja att strukturera samarbeten på olika sätt. Långvariga par eller grupper kan användas, där elever sitter med varandra under en period och då och då interagerar med varandra. Det kan vara samma lärpar/lärgrupper som används i andra ämnen eller grupperingar som är specifika för slöjden. Läraren kan också välja att använda sig av tillfälliga par och grupper, som antingen slumpmässigt väljs eller där läraren väljer grupperingar för korta samarbetsmoment.

En slöjdaktivitet kan planeras utifrån grundprinciperna för kooperativt lärande. Den viktigaste grundprincipen är att elever ska känna sig positivt ömsesidigt beroende av varandra – de ska uppleva sig behöva varandra. Detta beroende kan vara fysiskt (t.ex. en håller plankan och en sågar, en instruerar och den andra gör) eller att de ska öka varandras förståelse kring någonting. Att förklara och förstå begrepp, motivera val av material eller arbetsgång, diskutera lösningar och reflektera kring processen kan vara tillfällen då samarbete kan ge stöd åt arbetet på slöjden. I praktiken skulle kooperativa grundprinciper för slöjdämnena innebära att eleverna utför en aktivitet i par eller grupp där de:

  1. får ett gemensamt mål de ska uppnå tillsammans
  2. uppmuntras att samtala och stötta varandra
  3. får feedback av läraren och möjlighet att reflektera kring sitt samarbete.

Att fundera på: När kan mina elever stötta varandra? Hur kan jag strukturera uppgifter där eleverna behöver varandra? När kan jag använda korta samarbetsmoment för att stärka elevernas utveckling och lärande?

Här nedan följer några exempel på hur kooperativt lärande kan se ut i slöjden. Det går självklart att göra på en mängd andra sätt också, men kanske kan detta hjälpa till att sätta igång tankarna.

Exempel 1: Turas om

En användbar struktur i slöjdämnena är Turas om. Genom att i par växla roller i en uppgift kan eleverna få en djupare förståelse för det de gör. De får sätta ord på sin kunskap, får feedback från kamraten på en gång och får möjlighet att träna i en trygg miljö.

Eleverna ska i par träna på att trä en symaskin innan de själva ska använda symaskinen i en skapande uppgift. En av dem trär maskinen samtidigt som hen förklara vad hen gör. Den andra lyssnar, uppmuntrar och ger stöd vid behov. Sen är det den andras tur. De tränar tills båda känner sig säkra.

Exempel 2: Repetera instruktioner

Inför eget arbete kan elever ibland känna sig osäkra eller förvirrade kring vad de ska göra. Vad var instruktionen? Vad är nästa steg? Hur använde man verktyget nu igen? Ofta får läraren ge instruktioner individuellt och stötta igång elever, vilket kan leda till en känsla av att man inte räcker till. För att förbereda eleverna inför arbetet och se till att så många av dem som möjligt är redo kan läraren be dem att i par förklara för varandra vad de ska göra nu.

Eleverna ska snart arbeta vidare med ett bygge i träslöjden. De har kommit olika långt och använder en hel del olika verktyg. Efter att läraren repeterat de olika stegen ber hen eleverna enskilt tänka på var de är i processen och vad deras nästa steg är. ”Vänd er mot er axelkompis och berätta för varandra vad ni ska börja med. När ni båda känner er redo att sätta igång tackar ni varandra för samtalet med en high five och börjar arbeta. Om ni är osäkra kan ni gemensamt räcka upp handen så kommer jag och hjälper till”. Eleverna samtalar en stund i par. De berättar för varandra vilket steg de är på, några ger tips till varandra kring viktiga saker att tänka på och några påminner varandra om hur verktygen används. Ett efter ett gör paren high five och sätter igång med sitt arbete. Läraren går runt och lyssnar och hjälper ett par som räcker upp handen då de är osäkra på vad nästa steg är.

Exempel 3: Begreppsträning

I slöjden behöver eleverna ha koll på och förstå en hel del ämnesspecifika begrepp. Dessa kan med fördel tränas i par eller grupp där eleverna får fördjupa förståelsen och befästa kunskapen genom att förklara för varandra. Strukturer som kan användas är exempelvis Fråga, fråga byt, Hör vi ihop?, Inre-yttre cirkel och Två löser problem.

Eleverna får varsitt kort med ett begrepp på. De funderar enskilt kring vad begreppet innebär. Läraren ser till att alla kan förklara sitt eget begrepp. Eleverna går sedan runt i rummet. När de möter en ny person hälsar de på varandra. Sara och Kalle möts och hälsar. Sara visar sitt begrepp och ber Kalle förklara det. Kalle förklarar och ber sedan Sara förklara hans begrepp. När båda förklarat får de byta kort. Om någon inte kan förklara så förklarar den som håller i bilden, men de byter inte. Eleverna fortsätter gå runt och förklara tills läraren bryter. (Fråga, fråga, byt)

Exempel 4: Reflektera i par/grupp

Att reflektera tillsammans med andra kan göra att vi bättre förstår det vi gjort. Gemensam reflektion kan ske mitt under en lektion, i slutet av en lektion eller efter ett längre arbetsområde för att sammanfatta lärdomar eller för att förbereda inför att skriva en egen reflektionsanalys av sin process. För reflektion i par eller grupp kan exempelvis strukturer som EPA, Par på tid, Talkort, Mötas på mitten, Berätta Mera eller Karusellen användas.

Efter en lektion där eleverna arbetat med egna projekt vill läraren att eleverna ska få fundera kring vad det gjort. ”Fundera och skriv på en post-it: Vad har jag gjort bra på den här lektionen? Vad är det första jag ska göra nästa lektion?” Eleverna tänker i tystnad. ”Vänd dig mot din bänkkompis och berätta vad ni gjort bra. Uppmuntra varandra! Berätta sen vad ni ska göra först på nästa lektion.” Eleverna samtalar i paren en stund. ”Jag hör flera som är nöjda med hur slät ni fick ytan på träet, och några som pratade om att ni var stolta över att ni fick alla bitar att passa ihop. Bra jobbat! Tacka varandra för samtalet och sätt din post-it på dörren på väg ut.” (Variant av EPA)

Efter ett avslutat projekt lägger läraren ut stora papper på borden i slöjden. På papperna står olika reflektionsfrågor, t.ex. ”Vad tänker jag kring mitt val av material?” ”Vilka modifikationer fick jag göra under arbetets gång?” ”Vad är jag nöjd med?” ”Vad skulle jag vilja förändra om jag skulle göra samma sak igen?” Eleverna går runt i par, läser frågan, funderar tillsammans och turas om att skriva ner tankar. De roterar runt tills de skrivit på alla frågor. Läraren sammanfattar några intressanta saker och hänger upp papperna på väggen. Eleverna får sedan skriva en enskild reflektion kring sin egen process. (Karusellen)

Exempel 5: Redovisning och kamratrespons

Att få sätta ord på vad man har gjort och förklara detta för andra är bra för lärandet. Men att redovisa ett färdigt arbete inför en hel klass kan vara jobbigt. Här kan vi istället skapa möjligheter för eleverna att få presentera sitt arbete i en mindre grupp.

Eleverna har designat och byggt ett spel i träslöjden och ska få redovisa dessa i fyrgrupper. Innan det får de med stöd av axelkompisen fylla i var sin mall med frågor om arbetsprocessen. De har på en tidigare lektion tagit fram exempel på frågor att ställa till den som presenterar, dessa har de till hands på baksidan av mallen. Läraren delar in eleverna i fyrgrupper och ber den som fyller år först på året att börja. Eleven redovisar sitt arbete med hjälp av mallen, de andra ställer frågor och ger uppmuntran. Läraren går runt och lyssnar och antecknar observationer. När alla i gruppen har redovisat får de den resterande tiden testa att spela spelen i gruppen. (variant av Rondellen)

Eleverna har jobbat med tryck och skapat egna tryck som de testat på olika material. De har sedan skapat en plansch där de beskriver sin arbetsprocess och sina lärdomar. Planscherna och trycken hängs upp längs väggarna. Eleverna får sedan två och två gå runt och titta på planscherna, diskutera vad de tycker och skriva positiva kommentarer på rosa post-its och frågor eller funderingar på gröna post-its, och hänga upp dessa runt planschen. När eleverna gått runt och tittat på alla arbeten får de tillsammans med samtalskompisen titta på sina egna arbeten och fundera kring den feedback de fått. (variant av På sightseeing)

Exempel 6: Inspireras och komma på idéer

Att komma på idéer inför kreativa skapande processer kan vara svårt. Här kan vi aktivera eleverna som resurser för varandra genom att ge stöd i tankeprocessen, sprida goda idéer och inspireras av varandra. Det kan göras så enkelt som att ha ett parsamtal (t.ex EPA eller Par på tid) där de får fundera kring sina idéer tillsammans, antingen innan de sätter igång eller när de påbörjat skiss/idébeskrivning. Det kan också ske i grupp med exempelvis Mötas på mitten, Brainstorm eller Talkort, och i tillfälliga par i helklass genom Berätta Mera eller Mina ord, dina ord. Inspiration kan också spridas med hjälp av strukturen Inspireras.

Inför att eleverna ska få sy en maskot får de först enskilt tänka på hur de vill att deras maskot ska se ut – färger, former, material. De går sedan runt i rummet. När de möter en ny person hälsar de och berättar några idéer för varandra. De säger sedan tack och letar efter en ny person att prata med. Efter en stund bryter läraren och ber eleverna fundera på vilka idéer de nu har. (Berätta mera)

Eleverna ska göra en ritning inför ett bygge av en låda i träslöjden. Efter en genomgång får de enskilt börja skissa ner hur de tänker. Efter 10 minuter bryter läraren: ”Varsågod och lägg ner pennan! Vi har nu kommit igång med våra tankar. Vi ska nu gå runt och titta lite på varandras skisser. Fundera på om du ser något som är likt hur du själv har tänkt eller något som är annorlunda.” Eleverna går runt och tittar på varandras påbörjade skisser en stund. ”Varsågod och sätt er ner. Diskutera med din bänkkompis: Vad såg du som var intressant? Fick du några nya tankar till din egen skiss?” Eleverna diskuterar en stund innan de fortsätter på sina skisser.

Exempel 7: Be om hjälp

Att arbeta med kooperativt lärande innebär att aktivera eleverna som lärresurser för varandra och få dem att förstå att deras eget och andras bidrag är viktiga. Ett sätt att träna detta är att be eleverna först vända sig till sin bänkkamrat om de har en fråga. Först efter det får de fråga läraren. För att detta ska fungera behöver vi jobba på klassrumsklimatet genom att t.ex. träna på att be om hjälp och bemöta varandra positivt. På så sätt blir eleverna ett stöd för varandra och läraren kan fokusera på de mer komplicerade frågorna som eleverna inte själva kan svara på. Läraren får då också mer tid att observera hur eleverna arbetar och ge stöd där det behövs.

En elev är osäker på hur hen ska lägga tyget innan hen börjar sy. Efter att ha funderat själv en stund vänder hen sig mot klasskompisen bredvid och frågar. Kompisen hjälper till varpå eleven säger tack och fortsätter arbetet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s