Att göra eleverna redo för samarbete

När elever ska samarbeta med varandra behöver vi lärare ta ett ansvar för att hjälpa dem att vara redo för samarbetet, oavsett om de ska vara en grupp i flera veckor eller i ett par minuter. I inlägget om gruppidentiet beskriver vi hur man kan jobba med att skapa en sammanhållning i grupper som ska jobba med varandra över tid. I detta inlägg beskriver vi de små saker du som lärare kan göra för att rikta eleverna mot varandra innan de ska samarbeta – vare sig det är i en långvarig grupp eller en tillfällig grupp. Genom mitt agerande som lärare kan jag förbereda eleverna inför samarbetet och öka chansen att de lyckas tillsammans. Här nedan finns några exempel som ibland kan användas för att göra eleverna mer redo för ett kort samarbetsmoment.

Signaler i lärmiljön

Med hjälp av lärmiljön kan läraren signalera till eleverna att samarbete kommer att ske under lektionen samt vem de ska arbeta med. Elevernas namn kan exempelvis vara skrivna i par eller grupper på tavlan. På lektionens planering kan en symbol för lärpar/lärgrupp användas samt strukturbilder om någon kooperativ struktur ska användas under lektionen. Hur borden är placerade kan också signalera om samarbete ska ske, och på så sätt förbereda eleverna inför detta. (Strukturbilder och andra illustrationer att använda i klassrummet finns att skriva ut från de digitala materialen till böckerna Grundbok i kooperativt lärande, Kooperativt lärande i praktiken och Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år.)

Gemensam lärmiljö och gemensamt material

En gemensam lärmiljö kan underlätta samarbetet. Det kan vara bordet eleverna sitter vid eller att de flyttar sig till en angiven plats som begränsar deras gemensamma yta. Att ha ett gemensamt material som båda i paret eller alla i gruppen har tillgång till gör också att eleverna riktar sig mot varandra.

Gemensam rörelse

Innan samarbetet kan eleverna göra en gemensam rörelse för att hälsa på varandra, ett ”secret handshake”. Det kan vara en rörelse eleverna själva har kommit på i sitt lärpar eller sin lärgrupp. Det kan också vara en gemensam klassrörelse som eleverna kan använda oavsett vem de jobbar med, eller bara en high five eller vinkning. Att starta samarbetet med en rörelse leder ofta till en positiv känsla och gör att eleverna riktar sig mot varandra. Eleverna kan också ha en startposition som de gör när läraren säger ”Gör er redo för samarbetet!”. Det kan vara att man vänder sig knä mot knä om man sitter på mattan, håller handflatorna mot varandra, gör armkrok, pekar på den man ska jobba med eller liknande.

Hälsa på varandra

När elever ska arbeta tillsammans kan de hälsa ordentligt på varandra. Detta gör att de vänder sig mot varandra och att alla blir sedda och hörda. Här får de också möjlighet att använda varandras namn på ett positivt sätt. Läraren kan be eleverna hälsa med namn och kanske också säga ”Tack för att du är här idag” eller liknande.

Församtal

Innan ett samarbete kring ämnesinnehåll kan eleverna ha ett kort församtal. Detta kan vara kring något kort och enkelt, som att berätta vilken ögonfärg kompisen har, berätta om sin favoritfärg, vad man åt till frukost eller vilket djur man helst skulle vara för en dag. Genom ett kort församtal får eleverna möjlighet att prata med varandra utan prestige där alla har ett svar. När allas röster har hörts en gång blir det lättare att våga prata kring ämnesinnehållet i uppgiften som kommer. Vi tränar eleverna i kommunikativa färdigheter och lägger grunden för lärande samtal. Församtalet kan också vara kring en fråga som rikta eleverna mot innehållet men som fortfarande är enkel att svara på, exempelvis ”Vart skulle du vilja åka om du fick åka vart som helst i världen?” inför en geografilektion.

Vem ska börja?

Efter att eleverna har fått egen tanketid kring uppgiften kan läraren ge en instruktion kring vem som ska börja som gör att eleverna vänder sig mot varandra och blir redo för samarbetet. Det kan exempelvis vara: ”Den av er som har längst hår börjar prata”, ”Den av er som är född först på året börjar vara sekreterare”, ”Den av er som har flest antal bokstäver i sitt namn redovisar först”, ”Den som gick upp tidigast idag börjar förklara sin lösning” eller liknande. Då måste eleverna både vända sig mot varandra och samtala för att lista ut vem som ska börja.

Tacka varandra

Att eleverna får tacka varandra efter ett samarbete kan påverka hur väl nästa samarbete går. Genom att de både får ta emot och visa uppskattning för varandras bidrag skapar vi en miljö där eleverna blir nyfikna på varandras tankar. Detta gör att de över tid gärna vänder sig mot varandra, ställer frågor, lyssnar och stöttar varandra.

Repetition

Första gången man testar något krävs mer av mig som lärare. Jag behöver ge eleverna strukturen och verktygen kring hur de ska interagera med varandra. När jag jobbar med strukturerat samarbete över tid vänjer sig eleverna vid hur strukturerna, samtalen och samarbetena fungerar. När läraren dessutom jobbar med samarbetsfärdigheter över tid kommer förmågor som att hälsa på varandra, lyssna aktivt och ställa frågor utvecklas vilket gör att mer och mer sker automatiskt. Efter ett tag kommer eleverna spontant hälsa på varandra inför ett samarbete och se till att alla är med. Det är ett långsiktigt arbete där du som lärare över tid modellerar och ger verktyg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s