Att stödja elever att sortera information och se samband i undervisningen är en viktig uppgift för läraren. Det finns flera sätt att stödja elever att sortera, kategorisera och se samband kring det de lär sig. Ett sådant sätt är att använda olika typer av tankekartor i undervisningen. Tankekartor, eller Mindmaps, är en instruktionsmetod för att visuellt visa relationerna inom ett tema för att förstå hur koncept och begrepp hör ihop. Läraren kan vara en modell och visa hur de skapas. Det kan stärka lärandet än mer att lära elever hur man själv skapar en översikt över det de lär sig. Eleverna bryter då systematiskt ner och kategoriserar begrepp, idéer eller teman med hjälp av cirklar, rutor, kopplingslinjer, pilar eller flödesscheman. I huvudsak är en tankekarta en grafisk representation av information och kunskap som eleven kan eller lär sig om och kan stödja eleverna att skapa struktur i sitt lärande.

Tankekartor kan användas på flera sätt. T ex som brainstormingsteknik för att generera idéer, sortera kunskaper inom ett område eller ge ett visuell stöd för komplicerade och komplexa koncept. De är särskilt användbara för alla som behöver strukturera kunskap eftersom de ger en metod för att förstå hur olika begrepp kan relateras och påverka varandra. Det finns flera olika typer av tankekartor som kan vara som stöd för eleverna. Nedan presenteras sju stycken.

Flödesshema (Flow Map) – Ett flödesschema som visualiserar en process, progression eller uppsättning instruktioner. Används för att beskriva ett flöde med kausalitet mellan varje steg. Det kan vara en process, en händelsekedja eller instruktioner.

Multiflödesschema (Multi-Flow Map) – Beskriver hur flera orsaker leder till en effekt som sedan leder till nya orsaker och nya effekter. Används för att beskriva hur något påverkar en händelse såsom krig, katastrofer eller skeenden som leder till nya konsekvenser.

Klammerkartor (Brace Map) – Visar hur ord och begrepp hör till en övergripande kategori. Det kan vara att visa hur vissa ord här till ordklasser eller hur föremål kategoriseras i olika kategorier och grupper. 

Trädkarta (Tree Map) – Kan användas för att klassificera och organisera information i en tydlig struktur och utgår från formen av ett träd. Trädkartor kan utgå från ett koncept, fenomen eller begrepp och sedan visa hur andra fenomen och begrepp hör till temat i en hierarkisk ordning. Den kan ritas uppifrån ett tema och ner, från sidan, eller nerifrån och upp.

Cirkelkartor (Circle Maps) – Liknar lager på en lök där den centrala idén finns i mitten och där varje lager visar nya ideer från föregånede lager. Kan användas som brainstorm där man ritar ett nytt lager för varje ny omgång. Ex från enskilt, till par, till grupp och klass.

Tankekarta (Bubble Maps) – Tankekarta, eller mindmap är tänkt att förklara ett tema eller ett ämne med hjälp av relaterade ord och begrepp som växer utåt från mitten. Samband byggs ihop och bildar ett nätverk.

Dubbel tankekarta (Double Bubble Maps) – Kombinerar två mindmaps för att visa teman som relaterar med varandra. De kan även läggas som cirklar ovanför varandra och där syftet är att hitta de specifika begrepp som tillhör den ena eller den andra och de gemensamma i mitten, en sådan tankekarta kallas Venndiagram.

Tankekartor kan användas som en inledning kring ett nytt tema, för att identifiera samband eller för att strukturera sina tankar inför en uppgift. Nedan beskriv förslag på en arbetsgång.

1. Läraren ger eleverna tydliga instruktioner om principerna och riktlinjerna för tankekartan. 
2. Läraren ger eleverna ett ämne, en fråga eller ett problem att basera sina tankekartor på. En tankekarta kan baseras på (a) en enstaka fråga, (b) ett enda koncept, (c) flera begrepp att jämföra och kontrastera, eller (d) en uttrycklig lista över begrepp och / eller källor som ska listas.
3. Eleverna genomför och identifierar centrala begrepp och bygger ut sin tankekarta. Elever kan med fördel arbeta i par eller mindre grupper med en gemensam karta och tänka högt hur ord och begrepp hör samman.
4. Eleverna, jämför, analyserar, berättar eller motiverar sina tankekartor i tvärgrupper, grupp-till-grupp eller i helklass.
5. Konceptkartorna kan tas fram i undervisningen för att revideras eller utvecklas över tid.

Eleverna kan med fördel få ta del av varandras tankekartor och ge synpunkter eller skriva post-its med förslag på tillägg eller ändringar för att förbättra översikten. Om det sker kan eleverna få analysera och jämföra sin tankekarta och lägga till eller organisera kartan på ett nytt sätt efter de fått input från andra.

Läraren får gärna ge återkoppling kring elevernas kartor på klass och gruppnivå eller visa exempel på elevernas tankekartor för att beskriva hur eleverna kan utveckla eller ta stöd av kartorna för vidare uppgifter i undervisningen.

Eleverna kan t ex använda olika tankekartor för att:

• Organisera och strukturera nytt material
• Bygga förståelse för nya begrepp tillsammans i grupper
• Stärka lärandet genom att relatera ny kunskap till det de redan kan
• Kartlägg relationer mellan begrepp och koncept
• Planera och strukturera sitt arbete
• Brainstorma nya idéer
• Minnesanteckna

Lärare kan bl a använda olika tankekartor för att:

• Planera undervisning
• Skapa tydliga översikter och processer
• Förklara komplexa idéer och deras samband
• Hjälpa elever med begreppsförståelse
• Sammanfatta klassen lärdomar och kunskaper

Tankekartor är en metodik som i vissa situationer kan stödja eleverna att förstå hur saker och ting hör ihop. Som lärare kan det därför vara bra att själv träna och pröva sig fram med klassen genom att tillsammans skapa tankekartor över det ni gör och lär er. Varför inte utmana dig att använda en ny form av karta som passar nästa gång ni ska sammanställa information? Nedan finns förslag på några digitala verktyg för att göra tankekartor.

Bubbl.us – Ett bra verktyg för att skapa visuellt attraktiva konceptkartor. Ingen nedladdning av programvara krävs och kartor du skapar kan sparas som en bild. Det stöder också olika delnings- och samarbetsfunktioner.

Popplet – Ett annat bra verktyg elever kan använda för att skapa och dela tankekartor. Den erbjuder olika funktioner inklusive: uppladdning av anteckningar i olika format med text, bilder och ritningar; länka anteckningar till varandra; exportera som PDF eller JPEG; stöder flera språk.

MindMup – Låter dig skapa obegränsade tankekartor gratis och lagra dem i molnet. Dina tankekartor är tillgängliga överallt, direkt, från vilken enhet som helst.

Creately – Erbjuder massor av olika tankekartor, stöder grupparbete, integrerat med verktyg från tredje part, inklusive Chrome Store och Google Apps.

Här finns en resurs från Lucidchart som hjälper dig att bättre förstå och använda tankekartor i undervisningen. För att läsa forskning om tankekartor, mindmaps och konceptkartor. Se denna länk!