kooperativa samtal i kollegiet

Visst är det märkligt att vi vuxna många gånger blir precis som våra elever när vi sätts ihop i en grupp och förväntas samtala med varandra utifrån givna frågor. Någon tar stor plats och gör långa utsvävningar, någon annan håller med. Andra blir helt tysta och någon argumenterar emot oavsett vad saken gäller. Hur kan vi använda ett kooperativt förhållningssätt i sådana situationer? Hur kan strukturer och strategier hjälpa oss att forma även våra arbetslags-, ämneslags- eller ledningsmöten?
Rollfördelning

Genom att fördela roller inom en grupp kan vi påverka både taltid, utrymme och delaktighet. Det händer något med dynamiken i gruppen när personen som både brukar prata mest och självmant ta på sig rollen som sammanfattare istället tilldelas rollen som sekreterare. Likaså händer det saker när den som i vanliga fall tystnar och låter andra tala får rollen som sammanfattare. Plötsligt blir det fler röster som hörs och fler åsikter som kommer fram. Det är ju precis det här vi tränar med eleverna i kooperativt lärande. Ändå glömmer vi allt som oftast att vi vuxna också behöver ramar för vår interaktion. Rollfördelning är lika enkelt som effektivt och funkar precis lika bra för vuxna som för våra elever.
Ordet runt

Strukturen Ordet runt är också ett stöd som fungerar i samtal mellan vuxna för att säkerställa att alla i en grupp verkligen får chansen att presentera sina tankar. En i taget delar sina tankar och skickar sedan turen vidare till nästa person. När ordet har gått runt sammanfattas tankarna och gruppen är redo att dela sina tankar med övriga grupper. Det kan handla om att dela korta tankar eller åsikter som formuleras i enstaka ord eller meningar. Strukturen fungerar lika bra om det är ett resonemang eller argument för något som ska framföras i gruppen. Ordet runt kallas också för Rondellen. Rollen Tidtagare kan med fördel användas i strukturen för att säkerställa att alla i gruppen får lika stort talutrymme.
Par-respons

Precis som eleverna behöver vi vuxna ofta få feedback och bli bekräftade i våra tankegångar. Med hjälp av strukturen för Par-respons kan vi träna vår förmåga att ge och ta emot respons samtidigt som vi stärker en kollega. Kanske är det inget som jag som lärare behöver bekräftelse just av en ämneskollega, arbetslagsledare eller rektor i utan bekräftelsen och feedbacken kan komma från vilken kollega som helst så länge vi har satt formen för hur det ska ske. Att vi dessutom samtidigt tränar vår förmåga att ge respons på ett bra sätt till våra elever är ett extra plus i kanten. Har ni inte testat att stötta även vuxna med fraser så är samtalen i en Par-respons något som verkligen kan lyfta genom fraser i form av inledningar på meningar.
“När du berättade om… blev jag nyfiken på hur…”
“För att vara extra tydlig skulle du kunna…”
Bakgrund
Jag har arbetat som lärare i 13 år med undervisning i svenska och SO årskurs 4-9. Stora delar av tiden har jag haft roller som arbetslagsledare och förstelärare och i de rollerna varit ansvarig för att leda olika typer av samtal kollegor emellan. De tre senaste åren har jag arbetat som utvecklingsstrateg på på utbildningsförvaltning och mött många olika typer av grupper med lärare och ledare på olika nivåer. Det som slår mig ofta är just hur lika våra elever vi vuxna är när vi sätts i sammanhang där det finns förväntningar på oss men väldigt få ramar att hålla oss i. Det kooperativa förhållningssättet måste genomsyra även mötena oss emellan för att ge verklig utdelning i arbetet med och för våra elever.