Om du prövat på kooperativt lärande, som att strukturera lärande via de kooperativa grundprinciperna eller att använda kooperativa strukturer i din undervisning – kan kooperativa projektarbeten vara ett nästa steg. I dessa använder du fasta par eller grupper som stödjer varandra under arbetets gång och hjälper varandra att lyckas. Elever får använda sin kreativitet och nyfikenhet samtidigt som möjligheter ges att arbeta ämnesövergripande. Projektarbeten planeras utifrån det innehåll som arbetas med och kan pågå under en del av en lektion – till flera lektioner och veckor. Hur arbetet struktureras väljs utifrån det ämnesinnehåll som ska arbetas med och får gärna styras av diskussioner tillsammans med eleverna. Lärandet ska finnas i ett sammanhang med övriga undervisningen. Nedan beskriver vi tre sätt att strukturera kooperativa projektarbeten som kan ge stöd åt tankeprocessen.

Kooperativt projektarbete

Läraren och elever väljer ut ett projektarbete utifrån ett lämpligt innehåll från ett tema som berörs i undervisningen eller utifrån läroplanen. Projektet kan innefatta flera ämnen utifrån ett fenomenbaserat lärande eller utgå från ett ämnes centrala innehåll. Projektet kan vara att skapa samt genomföra en enkätundersökning och framställa datan på en plansch i matematiken, bygga en modell eller konstruktion i NO och teknik, skapa en informationskampanj eller drama i svenska eller bygga en tidslinje kring en epok i SO. För att skapa struktur kring elevernas samarbete kan läraren säkerställa att eleverna blir ömsesidigt beroende av varandra. Det kan vara att fördela särskilda roller som behövs för att slutföra projektet och/eller ge specifikt material/information till varje elev i gruppen. Eleverna ska känna att alla behövs och kan bidra till gruppens lärande. I korthet kan projektet planeras utifrån listan nedan och anpassas utifrån elevgrupp och projektets innehåll.

1. Läraren beskriver projektarbetets syfte och mål
2. Läraren delar ut roller och bestämmer hur material och information fördelas inom gruppen
3. Eleverna arbetar i grupper för att slutföra projektet och stödja varandras lärande
4. Eleverna genomför en individuell uppgift/redovisning/reflektion kring projektet

Låt säga att en lärare har familjegrupper med ca fyra elever per grupp och som ska planera ett projektarbete. Första steget är att välja ut ett tema för projektet med syfte samt mål. Nästa steg för läraren är att fundera om särskilda roller kan användas under projektet för att förtydliga elevernas ansvar i gruppen. Det kan vara roller som kontaktansvarig, materialförvaltare, sekreterare och tidshållare. Därefter kan läraren se över material, källor och information och se om instruktioner kan delas upp mellan de fyra eleverna i varje grupp. Det kan vara att en elev per grupp blir ansvarig att läsa en text och hitta relevant fakta, en annan ser en film och skriver anteckningar, en tredje får utbildning i hur gruppen kan presentera projektet och den fjärde eleven ansvarar för att plocka fram material och förbereda en yta för gruppen samt läsa igenom instruktionerna i detalj. När varje elev fått sina instruktioner och sitt material att läsa in sig på sammanförs gruppen och slutför projektet tillsammans. Läraren ger nya instruktioner i såväl helklass som i grupperna och förtydligar hur rollerna ska användas och hur eleverna ska stödja varandra. Läraren påminner även att varje elev enskilt ska kunna presentera gruppens arbete genom någon from av muntlig eller skriftlig redovisning. Gruppen behöver därför stödja alla gruppmedlemmar att förstå projektets innehåll. Några saker som särskiljer ett kooperativt projektarbete från ett traditionellt grupparbete är därmed att säkerställa att varje elev får ett tydligt uppdrag i projektet, att elever har tydliga roller som ska stödja det gemensamma lärandet och att fokus är på gemensamt stöd inför en individuell uppgift. Läraren bör även lägga tid på reflektion kring både arbetsinsats (lärandet) och hur elever samarbetat (socialt lärande) under tiden eleverna arbetar med syftet att effektivisera deras samarbeten. Här finns en planeringsmall för ett projektarbete!

Tips:

• Se till att eleverna förstår att de ska stödja varandras lärande – inte bara bli klara med projektet
• Säkerställ att varje elev känner sig viktig i gruppen och uppmuntra elever att göra varandra delaktiga
• Skapa korta tillfällen för reflektion under arbetes gång – enskild reflektion, gruppreflektion och samtal i klass – fokus på gemensam stöttning och effektiva samarbeten.
• Be gruppen förbereda sig på att varje gruppmedlem ska kunna redovisa lärdomar kring projektet
• Hylla och fira både samarbete och arbetsinsats i grupperna!

Pussel (hem- och expertgrupper)

Ett pussel (hem- och expertgrupper) kan göras på varierande sätt för att stärka lärandet för eleverna. I ett pussel blir varje elev i en grupp expert på ett område, de träffas i expertgrupper och stödjer varandra. Experterna får ett ansvar att lära sin hemgrupp om sitt område. Hemgruppen lär sig innehållet i sin helhet av varje expert och någon form av individuell uppgift ges till varje gruppmedlem.

Ett pussel kan börjar med att läraren bildar hemgrupper. Dessa får ta del av ett fenomen eller tema. De diskuterar vad de kan och vet om området. Nästa steg är att varje elev i hemgruppen får tilldelat en underkategori/delområde att bli expert på. Det kan handla om att eleverna ska arbeta med det övergripande temat ”energiproduktion”. Delområden delad upp där en elev blir expert på kärnkraft, en om vindkraft, en om vattenkraft och en om geotermisk energi. Eleverna läser sedan in sig på sitt expertområde. När alla elever fått en grundförståelse för sitt område möts elever mellan grupperna i en expertgrupp där alla har samma område. De diskuterar och ställer frågor till varandra. Exempelvis bildas en expertgrupp med alla elever som har vattenkraft. Expertgruppen hjälper alla att bli expert och förbereda sig på att i nästa steg lära andra i sin hemgrupp om sitt expertområde. Eleverna tar med dig sina kunskaper och går till sin hemgrupp. En elev redovisar sitt expertområde i taget i hemgruppen. De andra lyssnar, antecknar och ställer frågor. När hemgruppen sammanställt alla delar kan gruppen skapa en helhet kring allas delar, som en text, film, redovisning eller plansch. Eleverna får sedan en individuell uppgift där de behöver kunskap från varje expert i hemgruppen. Här finns en planeringsmall för ett pussel!

• Dela in ett innehåll eller projekt i underkategorier. Skapa uppgifter för att lära sig innehållet i varje kategori.
• Skapa hemgrupper med lika stort antal medlemmar som underkategorier. Ge varje elev i hemgruppen en siffra (ex. 1-4).

1. Fenomenet presenteras. Hemgruppen diskuterar vad de kan och vet om fenomenet.
2. Varje elev från en hemgrupp går till en ny grupp och bildar en expertgrupp (t.ex. bildar alla 1:or en grupp och alla 2:or en annan grupp).
3. I expertgruppen lär sig eleverna om en underkategori till fenomenet, genom ex. text, bild, film.
4. Efter lämplig tid återgår experterna till sina hemgrupper. Uppgiften för varje elev är att lära sin hemgrupp om sitt expertområde.
5. Hemgruppen sammanfattar allas delar till en helhet och säkerställer att alla i gruppen förstår fenomenet.
6. Eleverna genomför ett individuellt moment med delar från varje expertområde.

Variant: Läraren ger ett snabb-prov i expertgruppen och sedan ett snabbprov i hemgruppen med tid för både expert- och hemgruppen att lära varandra igen inför nytt prov. 

Omvänt pussel: Expertgrupperna förbereder sig för att lära hela klassen om sitt område. En elev per expertgrupp redovisar för helklassen vad de lärt sig. Hemgruppen säkerställer att alla elever förstått innehållet.

Nedan finns en film som beskriver hur ett pussel kan gå till.

Gruppundersökning

Först identifierar antingen eleverna eller läraren ett brett ämne som eleverna har starka känslor för eller som oroar dem. Det kan vara sådant som miljö- och energiproblem, tema från skönlitterär bok, hälsa och mående, fördelningspolitik, materialbrist, demokratifrågor eller global rättvisa.

Eleverna brainstormar därefter idéer som faller under det angivna ämnet såsom återvinning, global uppvärmning, befolkningstillväxt och luft- och vattenföroreningar. Det kan göras i grupper som lämnar in sina förslag eller i helklass. Under brainstorming accepteras alla idéer över ämnen för eventuell vidare undersökning. Därefter kan läraren begränsa och skapa en listan över möjliga ämnen till mellan fyra och sex delämnen/underkategorier. Eleverna bjuds in att rösta om vilket ämne som mest intresserar dem. Lärgrupper om mellan 3-5 elever bildas sedan på grundval av varje elevs intresse. När de är skapade träffas eleverna i sina grupper och bestämmer hur deras delämne kan undersökas. De kan skapa en plan för hur de ska samarbeta och stödja varandra vid undersökningen i gruppen. Eleverna uppmuntras därefter att skapa en lista med frågor som ska styra deras undersökning. Det kan innebära att om en grupp studerar färskvattenbrist kan deras frågor vara: Varför är vatten viktigt för oss människor? Vad händer om det blir brist på färskt vatten? Vilka drabbas värst då? Grupperna får därefter tid att undersöka sitt delämne och sammanställa svar på sina frågor i en rapport som ska sedan ska delas med klassen. Undersökningen kan göras på skolbiblioteket, på webben, via telefonintervjuer och besök utanför skolan. Äldre elever kan göra besök på offentliga bibliotek, på museer och ha intervjuer med relevanta personer. Under tiden gruppen arbetar rör sig läraren runt bland grupperna och lyssnar in, ger återkoppling och har uppsamlingar med förtydligande vid behov.

När rapporten presenterats får eleverna inläsningstid på alla gruppers arbeten. Eleverna ska därefter förbereda sig för en kreativ redovisning av det de lärt sig i klassen. Det kan vara ett rollspel, simulering, ”TV-intervju”, debatt, paneldiskussion, filmklipp eller annan lämplig presentation. Slutligen ges feedback från varje elev till gruppens presentation, t ex via post-its eller via en mall med frågor. En utvärderingsmall kan ha frågor som; Var grafiken tydlig och välgjord? Har fakta presenterats om ämnet som undersökts? Läraren kan ge en egen bedömning till varje grupp utifrån de mål och syften som fanns med projektet. Gruppen diskuterar den feedback de får och varje elev skriver en enskild reflektion kring vad de lärt sig under projektets gång. Äldre elever kan även fylla i en bedömning för varje gruppmedlem i sin grupp med deras bidrag till lärandet som ges till varje individ.

1. Identifiera ett ämne eller tema som berör eleverna.
2. Eleverna brainstormar idéer och tankar kopplat till temat – läraren skapar en gemensam lista.
3. Läraren ringar in 4-6 delämnen att undersöka djupare.
4. Eleverna röstar om det som intresserar dem mest.
5. Grupper om 3-5 elever skapas där eleverna utifrån sitt intresse undersöker sitt område.
6. Varje grupp skapar frågor att undersöka och sammanställer det de lärt sig i en rapport som delas med klassen.
7. En kreativ presentation förbereds såsom ett rollspel, filmklipp, redovisning eller debatt som genomförs i helklass.
8. Grupper och elever tar del av feedback och skriver en enskild reflektion kring det de lärt sig.

Tips:

• Välj ett ämne som berör eleverna och som de genuint vill lära sig mer om
• Hjälp eleverna att göra ett val och forma sedan grupper du tror på utifrån elevernas intressen
• Formulera mål och syfte tillsammans med eleverna. Visa dem olika sätt att undersöka och vad det finns för lämpliga källor.
• Låt gärna grupperna formulera en plan inför undersökning om hur de ska arbeta och hur de ska hjälpa varandra – sprid exempel på framgångsrikt samarbete till hela klassen.
• Växla mellan gruppens undersökningar och gemensamma uppsamlingar med stöd till enskilda grupper och individer utifrån behov.
• Se till att då och då skapa tillfällen för enskild reflektion medans eleverna arbetar i grupperna.
• Skapa gärna tillfällen för två grupper att dela erfarenheter mitt i arbetet för att sprida kunskaper mellan grupper.
• Om behov finns – använd kooperativa roller och strukturer!
• Håll fokus på lärandet kring det som undersöks – uppmuntra elever att stödja varandras bidrag
• Fira arbetet som gjorts!

Projektarbeten är ett sätt att skapa djup kring lärandet och samtidigt träna på att leda ett arbete, utveckla samarbetsfärdigheter och skapa något av värde för andra. De kan ske i både små och stora sammanhang och fortgå under endast en lektion – till flera lektioner och veckor. Se till att det skapas lärande och reflektion under projektets gång så att inte hela projektet fokuserar på någon form av slutprodukt – även fast det finns en sådan. För fler förslag och exempel på olika projektarbeten – se boken Meningsfullt lärande.