Kooperativt lärande i musik

Musikundervisning handlar mycket om kultur, känslor, upplevelser och skapande. Musik är ett kommunikationsmedel som eleverna behöver få bekanta sig med, uttrycka sig genom och uppleva. I orkestrar, körer och band är deltagarna beroende av varandra och alla behöver jobba tillsammans mot samma mål. Varje instrument och röst behövs för att skapa musiken. Samma tanke finns inom kooperativt lärande när man upplever och lär sig. Kursplanen skriver även att “Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter”. För att kunna uppnå detta behöver elever få mötas kring musikundervisningen. De behöver få sätta ord på egna tankar och höra andras, reflektera kring olika perspektiv och resonera tillsammans med andra. Här kan olika kooperativa verktyg underlätta för läraren, som ofta har ett stort antal elever och klasser att hålla koll på. Genom att skapa möten mellan elever kring undervisningens innehåll kan vi aktivera dem som lärresurser för varandra och skapa stödstrukturer i klassrummet. Eleverna får möjlighet att bilda en undervisningsgemenskap där de tillsammans tar sig an och upplever innehållet.

En musikaktivitet kan planeras utifrån grundprinciperna för kooperativt lärande. Den viktigaste grundprincipen är att elever ska känna sig positivt ömsesidigt beroende av varandra – de ska uppleva sig behöva varandra. Detta beroende kan vara fysiskt (t.ex. en instruerar och den andra spelar eller att de har var sitt instrument som ska spela i samklang) eller att de ska öka varandras förståelse kring någonting. Att förklara och förstå begrepp, dela upplevelser och känslor, diskutera teknik och reflektera kring lärprocessen kan vara tillfällen då samarbete kan ge stöd åt arbetet i musikundervisningen. I praktiken skulle kooperativa grundprinciper i musikundervisningen innebära att eleverna utför en aktivitet i par eller grupp där de:

  1. får ett gemensamt mål de ska uppnå tillsammans
  2. uppmuntras att samtala och stötta varandra
  3. får feedback av läraren och möjlighet att reflektera kring sitt samarbete.

Att fundera på: När kan mina elever stötta varandra? Hur kan jag strukturera uppgifter där eleverna behöver varandra? När kan jag använda korta samarbetsmoment för att stärka elevernas utveckling och lärande?

Praktiskt i klassrummet kan detta se ut på olika sätt. Här nedan finns några förslag som kan hjälpa dig att komma igång med kooperativt lärande i musiken. Om fler lärare på skolan använder kooperativt lärande kan det vara bra att prata ihop sig med dem. Kanske har klasserna redan fasta lärpar eller lärgrupper, som är trygga med varandra och har börjat jobba ihop sig. I så fall kan du ibland välja att använda samma par och grupper, något som kan underlätta både för dig och eleverna.

Exempel 1: Parsamtal

Ett enkelt sätt att skapa möten mellan elever är att aktivera dem i samtal med varandra i par. I paret får båda samtalstid och alla blir aktiva. Samtal mellan elever kan stärka lärandet i en mängd olika situationer, för att repetera instruktioner, reflektera kring en låt de fått lyssna på, fundera på vilka musikgenrer de känner till, reflektera kring vad de lärt sig under lektionen etc. Olika strukturer kan användas, t.ex. EPA och Par på tid.

Eleverna har fått lyssna på ett klassiskt musikstycke. Under tiden funderade de på frågorna “vad ser jag framför mig när jag hör musiken? vad känner jag?”. När musiken tystnar vänder de sig mot klasskamraten bredvid och berättar för varandra vad de tänkte och kände under lyssnandet.

Efter en lektion av träning på olika instrument får eleverna i par fundera på vad de har lärt sig, vad de har gjort bra och vad de behöver fortsätta träna på.

Exempel 2: Sprida kunskap i hela klassen

Eleverna kan få stötta varandra kring olika innehåll genom att gemensamt komma på och bygga vidare på varandras tankar. Goda idéer kan på så sätt spridas samtidigt som eleverna får chans att sätta ord på sin kunskap och sina tankar flera gånger. Här kan läraren använda olika strukturer, som t.ex. Karusellen, Berätta mera, eller Mina ord, dina ord.

För att samla elevernas tankar kring olika musikgenrer används Karusellen. Läraren lägger ut stora papper på fem ställen i rummet. På papprena står olika musikgenrer. Eleverna går runt i grupper om 3-4 och hjälps åt att skriva ner tankar och ord om den musikgenre som står på pappret. Läraren säger till när eleverna ska byta bord. De läser då vad de andra grupperna har skrivit och fyller på med fler tankar. Med hjälp av dessa kan läraren sedan planera undervisningen så att eleverna lär sig mer. Eleverna kan eventuellt få fylla på papprena när de lärt sig mer om de olika musikgenrerna.

På ett papper listar eleverna vilka instrument de känner till. De rör sig sedan runt i rummet. När de möter en klasskamrat hälsar de och läser upp sina ord för varandra. Om kompisen hade något ord de inte hade, lånar de detta och skiver ner i spalten Dina ord på sitt papper. Efter en stund träffas de i en grupp om 3-4 elever och kollar hur många olika instrument de fått ihop och om de lärt sig något nytt. (Mina ord, dina ord)

Exempel 3: Bearbeta upplevelser

Att bearbeta musikupplevelser är bra att göra tillsammans. Genom andras tankar kan våra egna tankar vidgas och jag kan få nya perpsektiv. Jag får också sätta ord på mina tankar och kunskaper och får möjlighet att utveckla mitt ämnesspråk. Strukturer som Mina bilder, dina bilder, Berätta mera och Talkort kan med fördel användas.

Eleverna får ett papper delat i fyra delar. Efter att de har lyssnat på ett musikstycke får de i en ruta rita vad de tänker och känner av musiken. De berättar sedan för en kompis som ritar detta i ruta 2. De träffar en ny kompis, berättar vad de ritat i sin ruta och lyssnar på vad kompisen ritat i sin ruta, och ritar detta i ruta 3. Slutligen träffar de en sista person och ritar deras tanke i ruta 4. De lyssnar sedan på musiken en gång till och reflekterar kring vad de tänker och känner om musiken nu. (Mina bilder, dina bilder)

Exempel 4: Spela instrument

När elever tränar på instrument kan de träna tillsammans. De kan spela tillsammans med fokus på att stötta och hjälpa varandra. De kan få gemensamma mål, som t.ex. “Båda ska vara säkra på 3 ackord”. De kan också turas om, där en spelar och den andra lyssnar och observerar för att sedan ge tips, feedback och uppmuntran. De kan instruera varandra i rytmer, ackord och noter.

Två elever tränar ackord på en gitarr. En elev säger vilka ackord den andra ska spela, t.ex. A-C-C, varpå den andra spelar detta. De turas om efter en stund och uppmuntrar varandra.

Exempel 5: Begreppsträning

För att lära sig musikaliska begrepp och träna på dessa kan strukturer som Fråga, fråga, byt eller Inre-yttre-cirkel användas.

På små lappar finns bilder på olika instrument. Eleverna får varsin lapp och funderar på vilket instrument som finns på bilden. Om de är osäkra dubbelkollar de med personen bredvid. Eleverna går sedan runt i rummet och möter nya personer. De ber varandra namnge och beskriva instrumentet på deras lapp. Om båda kan beskriva den andras instrumnet byter de lappar med varandra. Om någon är osäker hjälps de åt. Eleverna stöttar på så sätt varandra att befästa sina kunskaper kring instrumenten.

Hur använder du kooperativt lärande i musiken? Kommentera gärna med tips!

En kommentar

  • Hej!
    Jag använder några modifierade modeller i min musikundervisning.
    1. Hemgruppsensemble – fyra olika stämmor (ackord, bas, melodi och sång) alterneras och roteras i fasta hemgrupper och genomförs i helklass i fyra vändor. Vi spelar till bakgrund som utgör stödstruktur. Vid byte skalfraser som ska användas mellan eleverna, tex; visa mig hur man gör, namn.

    2. Sång och ukulelespel i karusellform – fyra hemgrupper i mitten och fyra par i hörnen sedan roterar vi yttre – de inre blir lite experter…som en blandning av inre/yttre cirkel och fyra hörn, typ. Under utveckling!

    3. Trumspel i hemgrupp – trumspelare, assistent, sekreterare och tidtagare. Säkerställa rättvisfördelning av tid, skapandet av gemensam enklare dokumentation.

    mvh
    Rikard

Lämna ett svar