Kooperativ läsning

Det finns få saker kooperativt lärande passar så bra till som att läsa och förstå texter. Genom att läsa och diskutera våra tankar kan vi tillsammans förstå innehåll och ställa frågor till varandra om texter och dess budskap. I boken Meningsfullt lärande ägnar jag och Jennie ett helt kapitel åt hur du på olika sätt kan få elever att läsa och förstå texter tillsammans. Här nedan finns några idéer som kan inspirera och få dig att pröva nya sätt att använda eleverna som en resurs för att förstå och tolka budskap i texter. Grundtanken är att se eleverna som en lärresurs för varandra och att utnyttja det kunskapsgap som finns mellan människor när de läser texter. Så fort en elev får en unik tanke andra inte har vill elever dela dessa och lyssna på andras tankar. Samma gäller om elever läser olika delar av en text som de sedan kan lära ut eller sammanfatta inför varandra. På det sättet blir de närmsta kamraterna en mottagare av elevens tankar och frågor. De olika sätt som presenteras nedan kan anpassas för olika former av texter och inspireras av, göras om eller utökas beroende på syfte och mål med en läsaktivitet.

Lyssna och skriv

  1. En text delas in i 2-4 stycken.
  2. Stycke 1 högläses för eleverna. När stycket är läst får alla eleverna tid att skriva 2-3 nyckelmeningar med det de tycker är viktigt.
  3. Stycke 2 läses. Eleverna antecknar 2-3 nyckelmeningar. Fortsätt på samma sätt tills alla stycken är lyssnade och antecknade.
  4. Sätt ihop elever i par/liten grupp. Låt de sammanfatta varje anteckning i taget ett varv runt i gruppen, börja från stycke 1.
  5. Eleverna avslutar med att sammanfatta textens viktigaste budskap tillsammans.

Läs och lär

  1. Dela in klassen i par, utse en elev per par som A och en som B.
  2. Person A läser en egen textdel.
  3. Person B läser en annan textdel.
  4. När båda är klara lär de sin textdel till sin partner.

Turas om

  1. Dela in klassen i par, utse en elev per par som A och en som B och ge en gemensam text till paret.
  2. Person A läser texten, person B stödjer och uppmuntrar.
  3. Växla! Person B läser texten. Person A stödjer och uppmuntrar.
  4. När de läst klart samtalar de om texten och sammanfattar textens budskap.

Läs med roller

  1. Dela in klassen i smågrupper.
  2. Tilldela varje elev i gruppen en egen roll/fokusområde vid läsningen, ex läsare, miljöbeskrivare, karaktärsdetektiv, frågeställare.
  3. Textens läses högt av en elev per grupp, av läraren eller av varje elev, alla skriver ner sina tankar utifrån sitt fokusområde.
  4. Varje roll sammanfattar sina tankar utifrån texten ett varv runt i gruppen.
  5. Gruppen för ett öppet samtal om textens budskap eller använder frågeställarens frågor.

Läs och sammanfatta

  1. Dela in klassen i smågrupper.
  2. Tilldela varje elev i gruppen en egen textdel.
  3. Ge eleverna tid att läsa sin del av texten.
  4. Be eleverna identifierat det viktigaste med sin text eller en kort sammanfattning av textens budskap.
  5. Låt eleverna dela det viktigaste ett varv runt med sin grupp.

Läs och fråga

  1. Dela in klassen i smågrupper om 3-6.
  2. Eleverna läser samma text.
  3. Varje elev förbereder en fråga om texten.
  4. Eleverna ställer sin fråga till gruppen, en i taget, och lyssnar på när gruppen diskuterar frågan. Gå varvet runt!
  5. Gruppen sammanfattar sin förståelse för texten och vad de tar med sig av samtalet.
Parläsning i årskurs 3

Kooperativ läsning

  1. Placera eleverna i grupper om 3 till 5.
  2. Ge varje elev i gruppen ett unikt stycke av en text.
  3. Eleverna läser sitt textstycke och skapar en kort sammanfattning
  4. Varje elev återger sin  sammanfattning till sin grupp.
  5. Gruppen skriver sedan en kort sammanfattning av hela verket och deras tolkning. Du kan be eleverna att korta ner sammanfattningen till bara en mening eller ett påstående som sammanfattar gruppens idéer om texten.
  6. Grupper redovisar sina korta sammanfattningar i klass, grupp-till-grupp eller i tvärgrupper.

Fråga experterna!

  1. Presentera tema och innehåll från en text.
  2. Fråga eleverna om någon vet mer eller kan mycket om textens teman.
  3. Utse 3-7 experter som ställer sig på olika ställen i rummet.
  4. Fördela resterande elever runt experterna. Be experten berätta vad denna vet om textens teman och be elever ställa frågor till experterna för att utöka sin förståelse.
  5. Elever kan sedan läsa texten enskilt, i par, i grupper eller via högläsning.

Läs och skriv

  1. Placera eleverna i grupper om 3 till 5.
  2. Eleverna läser en text enskilt, i par, i grupp eller högläsning.
  3. Ge alla individer i gruppen en viss tid att enskilt skriva ner idéer de har kring texten.
  4. Be gruppmedlemmarna diskutera och sammanfatta sina tankar i sin grupp.
  5. Ge varje grupp ett större planschpapper och ge varje individ i gruppen en egen unik färgpenna.
  6. Gruppen skriver en titel som passar deras sammanfattning längst upp på sin plansch och presenterar sina tankar om ämnet under. Alla medlemmar ska bidra med något på planschen!
  7. Grupper delar sina tankar om ämnet i klass, grupp-till-grupp eller i tvärgrupper.

Fler inlägg om gemensam läsning:

Avslutande tips!

  • Välj metodik efter syfte och textens innehåll. Vad är det du vill att eleverna ska förstå, tolka eller utveckla?
  • Få elever att ställa frågor till varandra om texter. Det kan vara frågor på ytan som ”Vem.. Vad… När” eller djupare frågor som ”Varför… Vad tror du… Vad menas med… Vad vill författaren med…”
  • Uppmuntra gemensam förståelse för texter och använd gärna växlande arbetsformer. Från det enskilda till det gemensamma och tillbaka. Det säkerställer hög delaktighet i situationen.

2 kommentarer

  • Jan Nilsson

    Det här påminner i hög grad om det mesta jag läst om kooperativt lärande – det är metoden som är det centrala, inte innehållet i det som eleverna läser, vad de läser, varför de läser eller inom ramen vör en tydligt definierad kunskapskontext. Det finns mycket forskning om hur litteraturläsning kan bedrivas i skolan. En del har jag skrivit själv och tillsammans med olika forskare och andra forskare som skrivit om detta är t ex Karin Jönsson, Annette Ewald och Gunilla molloy.

    • Jan Nilsson Vi har pratat om detta tidigare. Det finns ingen metod som ”är viktigare” på något sätt. Det är främst ett enkelt sätt att visa möjliga sätt att strukturera ett lärande på som lärare kan göra vad de vill med. Men här kan jag mer hålla med dig till viss del. Det skulle kunna utgå från klassexempel med vad lärare tänkt, vad syfte är och hur de sedan gjort.
      Jag delade olika exempel jag själv gjort och sett lärare göra så avskalat jag bara kunde – medvetet utan kunskapskontext – för att tvinga den som läser att om de vill göra något som liknar det så kan de omöjligt kan göra det utan att tänka själv, välja litteratur utifrån behov, teman eller övrig undervisning.
      Det är egentligen olika exempel från en lärarträff kring hur man kan skapa samtal om litteratur för att hjälpa lärare att gå utanför ”läs bok enskilt – svara på instuderingsfrågor” som jag delade när jag hade en liten stund över.
      Ett talande exempel var en lärare som använde en favoritbok för mig ”Momo eller kampen om tiden”, som är en fantastisk bok att diskutera ämnet barn kontra vuxenvärlden samt samhällets nya ekonomi – tid och stress – där läraren högläste ett kapitel och barnen sedan arbetade med luckfrågor på ytan för att visa att de lyssnat. Bra bok. Spännande tema. Värdelös metodik. Flera barn slutade till och med lyssna på högläsningen på en lektion jag besökte. Jag delade några av de exemplen ovanför och vi samplanerade en lektion tillsammans med syftet att ta oss ann temat bättre. Samma bok, samma tema men med massor av mer spännande frågor, gruppdiskussioner och presentationer. Varje grupp fick därefter göra ett tidsexperiment med egengjort solur på matematiken. Helt plötsligt blev boken kul igen.
      En tavla blir vacker för att den har en tanke som uttrycks i form (innehåll). Men utan god teknik blir det som att ett barn målat den (metodik). Båda behövs och det blir lätt pannkaka oavsett var det felar. Jag kan mycket om god metodik och sprider det när jag kan. Om lärare inte vet att det finns en myriad av ”hur” kan de inte gå dit de inte vet. De fastnar lätt med en bra bok eller innehåll i handen utan att veta hur de sedan kan designa ett lärande med det. Särskilt ett lärande som bygger en bro mellan demokrati- och kunskapsuppdraget. Det är det just KL kan handla om.

Lämna ett svar