En av de kooperativa grundprinciperna är 3F – feedback, feedup, feedforward. Grundprinciperna hjälper oss att få till effektiva samarbeten där elever lär mer av att lära tillsammans. När vi jobbar med kooperativt lärande över tid kan vi ta stöd av grundprinciperna. I detta inlägg bryter vi ner 3F lite mer och ger tips kring hur denna kan se ut i praktiken.

Grundprincipen 3F handlar om att se till att skapa tid för reflektion och återkoppling kring det som sker i klassrummet. Genom reflektionen kan vi ta lärandet och samarbetet till nästa nivå, och utveckla eleverna över tid. Reflektionen hjälper eleverna att få syn på sitt och andras agerande och pekar ut riktningen framåt.

Beroende på syfte och uppgift kan reflektionen ske innan ett samarbete, mitt under ett samarbete och efter ett samarbete.

Reflektion innan	Reflektion under tiden	Reflektion efter
Hur ska vi göra för att lyckas? Hur ska vi se till att alla är med? Hur ska vi stötta varandra? Vad ska vi tänka extra på? Vad kan jag bidra med?	Hur går det för oss? Hur långt har vi kommit? Vad behöver vi tänka på nu? Hur ska vi ta oss vidare? Hur kan vi stötta varandra framåt?	Vad gjorde vi bra? Vad gjorde att vi lyckades? Hur stöttade vi varandra? Vad vill vi ändra till nästa gång? Vad kan vi utveckla?

Reflektionen behöver ske både enskilt och i par/grupp. Det kan ske enbart i den egna tanken, muntligt eller skriftligt med hjälp av mallar. Grupper kan också dela lärdomar med varandra och reflektera tillsammans. Hur vi gör kan varieras beroende på syfte och uppgift.

Reflektion behöver ske både med fokus på lärandet kring innehållet vi jobbar med och samarbetet i gruppen. Vad vi fokuserar på när beror på syfte och uppgift.

Även läraren behöver ge återkoppling och lyfta goda exempel på samarbete. Läraren kan återkoppla till enskilda elever, till par och grupper eller till hela klassen. Läraren kan på så sätt synliggöra goda exempel på samarbete och leda klassen framåt. Läs mer om lärarens observation och feedback HÄR.

När det gäller reflektionen är det bra att börja smått. Gör vi det för stort är risken att vi inte hinner med eller glömmer bort. Det är bättre att regelbundet få till korta reflektionsstunder än att reflektera stort en gång.

Exempel 1:

Eleverna har arbetat tillsammans i par en kort stund. Efteråt ber läraren dem fundera på vad de har gjort bra tillsammans. De tänker själva en stund och diskuterar sedan. De skriver ner en sak de vill dela med sig av och får sedan presentera detta för ett annat par. Paren uppmuntrar varandra och eleverna tackar varandra för samarbetet.

Exempel 2:

Innan en samarbetsuppgift får eleverna fundera enskilt kring hur de kan stötta varandra i gruppen. De går sedan varvet runt och berättar för varandra vad de tänker. Halvvägs in i uppgiften stoppar läraren samarbetet och ber eleverna fundera på hur det går och om det är något de vill fokusera på den sista stunden för att lyckas ännu bättre. Eleverna diskuterar och skriver ner en sak de vill fokusera på. Läraren går runt och lyssnar och uppmuntrar grupperna. När samarbetsstunden är slut får eleverna enskilt fundera på hur de tycker att de lyckades med sitt fokusområde. Läraren räknar till tre och eleverna håller upp fingrar (0-dåligt till 5-jättebra). Grupperna diskuterar och tackar varandra för samarbetet. Läraren går runt och lyssnar och ger feedback kring vad hen sett.

Exempel 3

Läraren observerar när eleverna samarbetar. Efteråt ber hen dem tacka varandra och säger: “Jag såg att många av er bjöd in varandra och såg till att alla var delaktiga. Ni ställde frågor och vände er mot varandra. Det var väldigt bra och gjorde att många spännande tankar kom fram! Gör er grupprörelse för att fira!” Eleverna firar sitt samarbete. Läraren fortsätter sen: “Fundera lite, vad mer kan vi bli bättre på?” Eleverna funderar och diskuterar. Läraren lyssnar och skriver upp några saker på tavlan.

Reflektionsfrågorna kan ställas på olika sätt för att fokusera olika saker. Vissa frågor går in i flera av de 3 F:en. Det viktigaste är inte vilket F vi använder oss av, utan att vi ger tid till reflektionen. Här kan de 3F:en hjälpa oss att sätta ett fokus som gynnar just de elever vi arbetar med. Som lärare kan jag experimentera kring hur jag ställer frågan för att se vilken typ av reflektion det leder till och vad eleverna fokuserar på. Över tid kan jag utvecklas som pedagog och hitta strategier som passar mig och min verksamhet.

Feedback

Det första F:et handlar om feedback. Här ser vi tillbaka på det samarbete som skett och funderar på hur det har gått. Eleverna kan få fundera på sin egen insats, gruppmedlemmarnas insats och gruppens insats. Läraren kan sätta ord på saker som skett i grupperna och lyfta detta till gruppen eller helklassen.

Exempelfrågor feedback:

• Hur gjorde vi för att samarbeta?
• Hur gjorde vi för att stötta varandra?
• Vad bidrog jag med?
• Hur löste vi uppgiften?
• Vad lärde vi oss?
• Vilka strategier använde vi?
• Hur gjorde vi för att göra alla delaktiga?

Feedup

Det andra F:et hälper oss att lyfta fram det positiva. När vi pratar om feedback kan både elever och lärare lätt hamna i att man tittar på det som inte fungerade eller det som kan förbättras. Detta är en viktig aspekt, men för att skapa positiva upplevelser och hjälpa eleverna att utveckla positiva relationer med varandra behöver vi också fokusera på det som fungerar väl – feedup. Med hjälp av frågorna vi ställer kan vi rikta elevernas uppmärksamhet mot det de gjort bra för varandra och på så sätt få dem att lyfta och uppmuntra varandra. Vi kan också se till att eleverna får mölighet att visa varandra uppskattning och tacka andra för deras bidrag. Utvecklingen gynnas också av att läraren fokuserar på det positiva, visar att hen ser vad eleverna gör för varandra och värderar det, samt sprider goda exempel på samarbete.

Exempelfrågor feedup:

• Vad har vi gjort bra?
• Vad har jag gjort för att hjälpa gruppen?
• Vad har vi lyckats bra med?
• Vad vill jag tacka min grupp för?
• Vilka bidrag har jag fått från andra?
• Hur har vi hjälpt varandra att förstå?

Feedforward

Med hjälp av det tredje F:et ser vi framåt. Vi utgår från vår egen instats och funderar på vad vi kan göra bättre i nästa samarbete. Vi funderar på vad gruppen som helhet kan förbättra och vi kan sätta nya samarbetsmål. Fokus ligger på utveckling över tid – var är vi nu, vart vill vi och vad är vårt nästa steg för att komma dit. Läraren kan här hjälpa till att peka ut riktningen framåt och behöver också ge nya verktyg kring utvecklingsmålet. Ska vi exempelvis förbättra hur vi ställer frågor till varandra och bjuder in varandra i diskussioner kan läraren ge verktyg kring detta, läs mer HÄR.

Exempelfrågor feedforward:

• Vad kan jag göra bättre nästa gång?
• Hur kan jag bidra mer till gruppens lärande?
• Vilka bidrag önskar jag från mina gruppmedlemmar vid nästa samarbete?
• Vad vill vi som grupp fortsätta göra?
• Vad kan vi fokusera extra på nästa gång?
• Hur kan vi förbättra vårt samarbete?
• Hur kan vi som grupp hälpa varandra att förstå innehållet bättre?

3F i praktiken

Du behöver inte få med alla tre F:en i varje reflektionsstund, men det kan vara bra att över tid väva in alla tre. Om du alltid fokuserar på ett av dem kan det påverka elevernas upplevelse av samarbetet och även deras utvecklingsmölighet. Beroende på den klass du har framför dig kan du behöva fokusera på olika saker i olika perioder. I en klass som präglas av negativitet och självkritik kanske jag fokuserar extra mycket på feedup under en period. I en klass som kommit långt och fungerar väl för det mesta kanske jag fokuserar extra på feedforward och att utmana dem vidare. Utgå från dina elever, uppgiften och ditt syfte. Kom ihåg att det räcker med korta reflektionsstunder. Här nedan finns några konkreta exempel. För fler tips, se detta inlägg.

Exit ticket (padlet, post-it): Ett sätt att snabbt reflektera är att använda sig av någon typ av exit-ticket. Eleverna får en reflektionsfråga att fundera enskilt på. De skriver sedan ner en tanke på en lapp eller digitalt, som lämnas in/delas med läraren. Du får på så sätt syn på elevernas tankar. Eleverna kan också dela sin exit-ticket med en klasskompis eller sin grupp.

Reflektionsskrivande: Eleverna kan få reflektera genom att skriva ner sina tankar utifrån en eller ett par reflektionsfrågor. Skrivandet kan ske i exempelvis en loggbok så att de kan se sin utveckling över tid. Skrivandet kan ibland föregås av ett par- eller gruppsamtal.

Multisvar: Klassen kan reflektera med hjälp av Multisvar. Med tumme upp eller tumme ner kan de visa vad de tycker kring någon reflektionsfråga. De kan också skriva ner en tanke på en whiteboard eller padlet så att svaren visas i hela klassen. De kan sedan diskutera detta i par, grupp eller helklass. Lärare får snabbt syn på elevernas tankar och kan leda diskussionen utifrån dem.

Parsamtal: I ett kort parsamtal kan eleverna få reflektera kring sitt samarbete. Läraren kan strukturera reflektionen i exempelvis en EPA eller Par på tid.

Gruppsamtal: Eleverna kan få reflektera tillsammans i grupp. För ett kort reflekterande samtal kan exempelvis Rondellen eller Huvuden ihop användas. För längre reflekterande samtal kan exempelvis Mötas på mitten eller Talkort användas.

Helklass-strukturer: För att sprida kunskap mellan elever kan de få ha reflekterande samtal med flera genom exempelvis strukturerna Berätta Mera, Speed-dating eller Inre-yttre cirkel.

Framgångsstrategier, topplista: Klassen kan tillsammans skapa en topplista, en lista med framgångsstrategier för att lyckas i grupp. Eleverna får först i par eller grupp fundera kring vad en grupp kan göra för att lyckas. Paren/grupperna delar sedan sina tankar med klassen och klassen kommer överens om några saker de tycker är extra viktiga. Dessa skrivs i en lista som hängs upp på väggen. Inför samarbeten tittar vi på listan för att påminnas om hur vi kan göra för att lyckas. Listan kan användas som stöd vid reflektion. Listan kan uppdateras när klassen känner att det behövs.

Du kan läsa mer och ta del av mallar i boken Kooperativt lärande i praktiken – grupputveckling och ledarskap samt i boken Grundbok i kooperativt lärande.

• 

• 

• 

• 

• 

•