Att kunna inta olika roller i undervisningen, som frågeställare, lyssnare, samtalsledare eller forskare gör oss mer medvetna om lärandeprocessen. En roll som elever sällan intar är den som lärare – dvs att organisera och strukturera lärprocesser för andra. Det är precis det eleverna får göra med Struktur: Lär klassen.

Det sägs att vi minns våra kunskaper bättre om vi lär andra det vi själv lärt oss. Genom att forma om en kunskap till ett lärande för andra behöver vi sätta ord på det vi kan och lära ut det som vi ser som viktigt inom ett ämne. Att inta rollen att lära andra börjar i att vi kan beskriva våra tankar om det vi lär oss för varandra, kanske i ett par. När vi sedan bemästrat något nytt kan vi reflektera kring det vi lärt oss och sätta ord på vad vi tycker är viktigt. Ett nästa steg är att lyfta ut vad vi ser som det centrala i en ny kunskap och kunna formulera det i information för andra. Ett vidare steg är att kunna skapa processer så att andra kan skapa något nytt kring det vi lär om samt kritisk undersöka och förstå var våra egna tankar kommer ifrån. I strukturen Lär varandra får en grupp som ansvar att lära en kamrat om ett avgränsat område. I strukturen Lär klassen är det istället gruppen som ska designa ett lärande för sin klass. I denna struktur ges fler möjligheter för grupper att lära andra och leda lärprocesser för sina klasskamrater.

Struktur: Lär klassen

1. Välj ett spännande och relevant tema eller ämne med olika delar som kan fördelas mellan grupper.
2. Placera eleverna i grupper om ca 3 till 5.
3. Tilldela varje grupp ett eget delområde inom temat att undersöka djupare.
4. Ge tid för gruppmedlemmar att samarbeta för att inhämta information och utveckla en plan för att lära klassen om sitt område.
5. Samtala om varierande lärstrategier och om att göra information meningsfull och begriplig. Stöd grupperna att skapa en lärprocess kring sitt område.
6. Avsätt tid för varje grupp att undervisa klassen om sin del och avsluta med en diskussion kring det eleverna lärt sig.

Strukturen har tre faser. Fas 1: Först presenteras ett gemensamt övergripande tema eller område, knutet till det innehåll ni jobbar med. Säg att det handlar om Kolonialism och exploatering av Afrika. Subkategorier bildas såsom geografi, kolonial historia, nutidshistoria och exploatering, svenska intressen och företag i Afrika, apartheid och frihetskamper, svensk historia om slavhandel. Grupper om ca 3-5 bildas som blir tilldelade ett område att läsa in sig på och undersöka. Grupperna kan samtala om vad de vet om sitt område och skapa frågor de kan undersöka djupare. Ex: “Vad vet vi om svenska intressen i Afrika idag?” eller “Hur påverkar kolonialismen dagens Afrika?” De uppmuntras dela upp källor och information inom gruppen för att därefter lära varandra inom gruppen om sitt område så att de blir experter.

Efter inläsningen och efter att gruppen kunnat sammanfatta det viktigaste om sin del inleds Fas 2: planera och strukturera ett lärande för resterande klass kring sitt område. Läraren kan här föra samtal med klassen om olika lärstrategier och att kunna lyfta ut intressant information och skapa samtal kring det område varje grupp tilldelats. Klassen kan därefter välja en övergripande strategi för att lära varandra eller skapa varierande arbetsformer för varje grupp.

När grupperna är redo inleds Fas 3: Lär varandra. Här kan grupper lära hela klassen och ha elevledda lektioner eller så kan klassen delas in i mindre tvärgrupper med medlemmar från varje grupp. Eleverna leder ett lärande om de olika områdena för att skapa en helhetsbild över det gemensamma temat. Klassen kan även delas in i större grupperingar och ha forumsamtal om vad eleverna lärt sig. Dessa kan ledas av elever som förberett frågor att undersöka djupare med den nya kunskap eleverna nu besitter om det gemensamma temat. Bara elevernas (och din) kreativitet stoppar er!

Det viktiga är att temat är relevant och intressant för eleverna och att de får möjlighet att växla från rollen som lärande till rollen som lärare. Fokus är på att på olika sätt sätta ord på kunskapen om det övergripande temat och ha varierande lärsituationer där elever får leda lärprocesser för varandra. Du som lärare har en mycket viktig roll i att strukturera lärande och ge återkoppling till grupper och till klassen om vad de kan utveckla och hur de kan samarbeta. Du behöver även finnas som en resurs för grupperna och stödja dem att hitta information och söka svar på sina frågor kring området de tilldelas. I Exemplet ovanför ges ett komplicerat och större tema. För yngre elever kan delarna begränsas och snävas in för att fokusera på ett mindre avgränsat område och än mindre undersökningar för varje grupp. Det är det lärande och det syfte du har som styr hur du organiserar elevernas lärande!