Elevens upplevelse av undervisningen

Många saker påverkar elevers upplevelse av skolan och undervisningen, till exempel val av innehåll, lärmiljö, lektionsupplägg, relationer och personliga förutsättningar. Det finns mycket att säga om alla dessa delar. Vi ska här skrapa lite på ytan och fundera kring en av dem, lektionsupplägg, och hur små förändringar kan skapa en helt annan upplevelse av undervisning för eleverna.

Såhär i terminsstart delas många bra stenciler att använda, kring exempelvis sommarminnen, förväntningar på terminen och klassrumsregler. Hur dessa – och annat material och läromedel – används kan påverka eleverna på olika sätt och skapa helt olika upplevelser av undervisningen. Tänk dig ett papper med frågor inför terminen – t.ex. Vad ser du fram emot den här terminen?, Vad är dina mål?, Hur vill du ha hjälp av läraren?. Bra frågor som är värda att fundera på. Föreställ dig sedan att detta händer:

Läraren har en kort genomgång där hen beskriver frågorna och pratar om varför de är viktiga. Läraren delar ut papprena. Eleverna funderar och skriver. Läraren går runt och stöttar och kommenterar. Eleverna lämnar in sina papper. Läraren lyfter några saker hen tänkt på kring frågorna och går sedan vidare till nästa uppgift.

Hur upplever eleverna denna situation? Vilka signaler skickar vi ut som skola med denna form av lektion? Vad händer om läraren ofta organiserar lärande där elever främst ska svara på frågor i stenciler och lämna in dem till läraren? Kanske känner eleverna att:

  • I skolan gör vi saker läraren ger oss för att kryssa av. Om jag har tur ser läraren att jag anstränger mig!
  • Lärande handlar om att fylla i luckorna och visa att jag är klar med uppgiften.
  • Det jag tänker, tycker och upplever påverkar inte andra eller undervisningen.

En del elever har tillräcklig motivation i sig själva för att klara av detta. För många elever kan dock liknande upplägg över tid ta död på både motivation och lärlust. Skolan är till för eleverna, och vi behöver fundera på hur vi utformar undervisningen på ett sätt som gör den meningsfull och intressant för dem. Då kan vi inte enbart dela ut och samla in material, hur bra frågorna på stencilen än är.

Vad händer om vi i situationen ändrar någon del lite grann? Vad händer med elevernas upplevelse om vi lägger till något moment där de får möta varandra och interagera kring innehållet? Om vi skapar en annan mottagare än bara läraren?

Exempel 1

Läraren har en kort genomgång där hen beskriver frågorna och pratar om varför de är viktiga. Läraren delar ut papprena. Läraren läser upp fråga 1 och ber eleverna fundera i tystnad och skriva ner några tankar. Hen ber sedan eleverna vända sig mot klasskamraten bredvid och diskutera vad de har skrivit. Efter en stund tackar de varandra och får tid att skriva fler saker om de vill. De resterande frågorna behandlas på liknande sätt, med par- eller gruppsamtal. Som avslutning hålls en helklassdiskussion där eleverna får dela spännande saker de hört i sina diskussioner. Beroende på vad som kommer upp kan läraren välja att behandla frågan vidare på olika sätt.

Exempel 2

Läraren har en kort genomgång där hen beskriver frågorna och pratar om varför de är viktiga. Läraren delar ut papprena. Läraren ber eleverna enskilt fundera på frågorna och skriva/rita sina svar. Efter en stund ber läraren eleverna fundera på någonting av det de skrivit som de vill dela med sig av. Eleverna delas in i fyrgrupper där de får dela lite tankar kring frågorna och ställa frågor till varandra. Läraren går runt och lyssnar och lyfter några spännande tankar i helgrupp.

Genom att skapa korta möten där elever får tänka, uttrycka sig och resonera med andra kan vi ge dem en annan upplevelse av undervisningen, där de får en mottagare för sina tankar och blir viktiga för varandra. De spelar roll för undervisningen och innehållet de möter kan påverka deras tankar och handlingar. Undervisningen blir elevernas på ett helt annat sätt.

Oavsett vad eleverna arbetar med – en stencil om bokstaven S, räknar multiplikation, svarar på frågor om stormaktstiden eller läser en spännande bok – vill jag att de går därifrån och känner att de är viktiga. Att de behövdes. Att det var viktigt att de var där. Att de spelade roll för någon annan. Att de har blivit sedda och lyssnade på. Att de fått vara en del av någonting autentiskt och meningsfullt. Genom att skapa möjligheter för elever att möta varandra och dela tankar om livet och innehållet kan vi stärka denna känsla av gemenskap och meningsfullhet. Vi kan på så sätt med väldigt små medel både stötta lärandet och höja elevernas motivation.

Försök se din egen undervisning från elevernas perspektiv. Hur upplever de den? Vilka signaler skickar din undervisning ut? Hur ser val av innehåll och arbetsformer ut – och hur påverkar de lärandet? Du kan ta hjälp av frågorna nedan.

  • Hur använder jag stenciler och läromedel i min undervisning?
  • Hur tänker jag kring val av innehåll?
  • Hur kan jag stödja eleverna att ta sig an och relatera till innehållet?
  • Hur tror jag att eleverna upplever min undervisning?
  • Vem är mottagare för mina elevers kunskap?
  • När blir mina elevers tankar viktiga för någon annan?
  • Hur låter jag elevernas tankar, frågor och funderingar påverka undervisningen?
  • Hur visar jag eleverna att deras tankar är viktiga?
  • Vilken känsla har mina elever när de går ifrån mitt klassrum?
  • Vad förväntar sig mina elever när de kommer till min lektion?

HÄR kan du läsa mer om små saker lärare kan göra för att stärka eleverna genom samarbete, HÄR kan du läsa om att skapa samtal mellan elever och HÄR kan du läsa om att använda paruppgifter.

”Elevernas bidrag blir värdefulla för lärandet inte bara när de delas med läraren eller hela klassen, utan redan när de delas med en eller ett par klasskamrater. Genom interaktioner kan kunskap få ett personligt värde för eleven och bli en del av elevens nya sätt att tänka.

De signaler läraren skickar ut påverkar hur eleverna ser på sig själva och varandra. För att de ska se sig själva som viktiga och att deras bidrag kan vara viktiga för andra – och att andras bidrag kan vara viktiga för dem – måste läraren ge möjlighet för utbyte mellan elever och visa elever att deras tankar och kunskaper spelar roll.”

Meningsfullt lärande – demokrati och samtal i skolan (2021, s 125)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s