Varför ska vi använda samarbete mellan elever i skolan? Varför, när det nu är så svårt, ska inte eleverna alltid arbeta enskilt istället? Är gemenskap verkligen viktigt i skolan?

Forskare har länge studerat hur vi människor fungerar, hur vi utvecklas och växer. Vi vet idag att det finns få saker som är så farligt för en individ som att bli isolerade och att ha få sociala relationer. När vi är ensamma, utan att ha valt det, och känner oss isolerade från andra, mår vi sämre och känner mindre mening med våra liv. När du är ensam över tid börjar du även tappa känslan för vem du är. Människor är djupt sociala varelser. Detta är helt uppenbart av att titta på vårt sätt att leva. Bevisen för vårt behov av sociala relationer finns både i vår biologi och överallt i vårt samhälle. Se exempelvis på din egen hjärna. Det har visat sig att det finns en koppling mellan storleken på en primats hjärna och storleken på de samhällen den kan bilda: ju större hjärnan är, desto större är dess sociala värld. Vår biologiska utveckling är därmed tätt sammanknutet med vår kulturella och sociala utveckling. 

När vi är ensamma utan att ha valt det och känner oss isolerade mår vi sämre och känner mindre mening med våra liv. När du är ensam över tid börjar du tappa känslan för vem du är.

De lärandeteorier som formulerades av sådana som Vygotskij, Piaget, Mead, Bruner och Chomsky baseras alla på att vi människor växer i interaktion med vår omvärld och genom de sociala relationer vi har med andra. Det visar sig även att social interaktion är centralt för att utveckla empati, förståelse för andra och samhörighet med sin omgivning. Om du vill minska mängden hat, rasism och våld i samhället är samarbete, gemenskap och personliga relationer de nycklar vi kan använda för att skapa en förändring. Det är i starka relationer med människor som är olika oss själva som vi har möjlighet att ifrågasätta det vi ser som självklart. Vi överbryggar även kulturella skillnader och värdesätter olikheter mer när vi på djupet lär känna människor som tänker annorlunda mot oss själva. När en människa skapar en relation med andra via samtal och gemensamt stöd skapar vi mönster hos människan att bilda bättre relationer med nya människor i sin framtid. Att arbeta med samarbete i skolan kan därmed minska våld i samhället, minska klyftor mellan människor och öka förståelse för oss själva och andra. Trots det skapar vi ofta situationer i vårt samhälle och skola där vi blir mer och mer isolerade från varandra.

Ensamhet och isolation

Vi isolerar därför människor mer och mer från varandra i skolan såväl som i samhället i stort. Är det då konstigt att psykisk ohälsa bland unga ökar och vi har större motsättningar och mer våld mellan människor i vårt samhälle?

Vi vet idag att isolation är en av de mest farliga saker vi kan göra med människor. Trots det har vi skapat ett skolsystem där elever allt som oftast ska isoleras från varandra. Skolan går därmed tvärt emot det vi vet gör att människor mår bra, utvecklas och växer. Sitt ner och arbeta! Titta inte på vad kamraten bredvid gör. Sköt ditt och skit i andra! Sluta prata med varandra! Tyst när ni arbetar i boken! Vi till och med berömmer elever som isolerar sig från kamrater på lektioner. Skolan har främst blivit en verksamhet där individen ska slå sig fram och klara sig själv. Gruppen ses som ett störmoment och hot mot individens utveckling mot goda betyg. Vi isolerar därför människor mer och mer från varandra i skolan såväl som i samhället i stort. Är det då konstigt att psykisk ohälsa bland unga ökar och vi har större motsättningar och mer våld mellan människor i vårt samhälle?

Skolan kan därmed bidra till att isolering blir en självuppfyllande profetia och att människor hamnar i en ond spiral av än mer ensamhet. Denna mix kan för vissa elever leda till en giftig cocktail av låg självkänsla, fientlighet, stress, pessimism och social ångest. Det kan i slutändan leda till att våra elever tar ytterligare avstånd från varandra. I värsta fall kan ensamhet göra människor deprimerade. Ett vanligt symptom på depression är just socialt tillbakadragande – en spiral med mindre kontakter skapar mer oro och ångest som leder till sämre mående. Här har skolan en enormt viktig roll i att bryta detta mönster hos våra elever och även påverka samhället i stort. För individen är det endast de själva som kan definiera om de är utanför en önskad gemenskap eller inte. Samtidigt är det svårt för växande människor att sätta ord på hur de upplever sin situation. Här kan vi som vuxna hjälpa elever på flera olika sätt och skapa en undervisning där elever känner tillhörighet och gemenskap med varandra.

Tillhörighet och gemenskap

Tillhörighet är ett mänskligt behov av att vara en accepterad och viktig medlem i en grupp med andra. Vi känner en känsla av meningsfullhet med våra liv när vi upplever att andra är beroende av oss och att vi är sammanlänkade med varandra för att uppnå olika mål. Människor tenderar att ha denna inneboende önskan att tillhöra och vara en viktig del av något som är större än dem själva. Detta innebär en relation som är starkare än att möta någon på gatan eller ha ett samtal i en affär när vi handlar. Behovet av att tillhöra är behovet av att ge och ta emot uppmärksamhet till och från andra. Om det inte var så grundläggande för oss att känna tillhörighet skulle det inte få så allvarliga konsekvenser för oss att sakna det. Forskning av bl a Maslow visar att behovet av att tillhöra och känna samhörighet finns i alla kulturer och är oberoende av ideologi, biologiska förutsättningar eller behov. För växande individer är behovet av tillhörighet helt centralt för att må bra. Här behöver vi i skolan bygga en trygg social miljö där vi lär elever att ta hand om varandra och känna trygghet och tillit till varandra. Det är ett arbete som inte alltid är så smärtfritt eller enkelt i skolvardagen. Men det är så viktigt för våra elevers lärande, mående och hälsa. Det är särskilt viktigt för de elever som har det svårast att bli en del av en gemenskap i skolan.

Vad kan vi göra i skolan?

För att vara en positiv kraft i samhället behöver skolan se till att eleverna får möjlighet att vara aktiva, bygga relationer, ställa frågor, föra samtal och interagera i en social miljö. Vi behöver använda vår undervisning för att på varierande sätt bygga en undervisningsgemenskap där olikheter får plats. Kännetecken för ett lärande där vi isolerar elever är att eleven är tyst, isolerad (arbetar separat från andra) och under full styrning av någon annan än sig själv. En mer social undervisning som inte isolerar eleverna kännetecknas av att elever konstruerar, upptäcker, undersöker och utvecklar sin kunskap i en aktiv och social miljö. Ett sådant lärande kräver att eleverna engagerar sig meningsfullt i kognitiva och känslomässiga processer med andra elever. Andra kännetecken är att eleverna pratar med andra (dvs är engagerade i dialoger), interagerar med andra (dvs medlem i ett par, triader eller grupper), skapar nya idéer tillsammans, drar samband mellan sig själv, varandra och undervisningens innehåll och får bestämma sin egen riktning (dvs. samordna med gruppkamrater om arbetets inriktning och tempo). Det kräver vanligtvis att elever flera gånger under sin vecka arbetar i olika samarbeten, såsom par eller grupper, för att konceptualisera, analysera, skapa synteser och utvärdera undervisningen. Det behöver ske i dialog med andra kring det innehåll, information, procedurer, strategier och konceptuella ramar som de möter i undervisningen. Elever behöver bygga starkare relationer med varandra samtidigt som de lär sig kunskaper och färdigheter för att förstå sig själva, varandra och sin omvärld.

Arbetet med det startar i ditt klassrum med ett spännande innehåll och dialoger mellan elever. Det startar för eleven med att lära känna kamraten bredvid och förstå dennes tankar, känslor och drömmar. Det startar med dig!

Det finns många sätt att angripa ett lärande som möjliggör relationskapande och demokratiskt deltagande utifrån ett dialogiskt perspektiv på lärande. Från ett ämnesdidaktiskt fokus där vi genom ett gemensamt innehåll skapar broar mellan elever. Till ett lärande där elever tillsammans ska förstå och tolka undervisnings innehåll och stödja varandra att växa. Men trots det har undervisning i skolans lokaler en tendens att leda till uteslutande föreläsningar och att eleverna arbetar med eget arbete utan att vara aktiva i en gemenskap. Undervisningen kan lätt bli ett görande där gemenskap och relationer inte får plats. Det finns många förhållningsätt som kan stödja lärare att förverkliga en mer gemenskapsbildande undervisning där dialoger, diskussioner och debatter mellan elever får ett större utrymme. De flesta av dem kräver implicit eller explicit någon form av användning av kooperativt lärande som en del av lärandet. Se exempelvis på sådant som benämns som aktivt lärande, grupplärande, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, genrepedagogik, dialogisk undervisning och värdeskapande lärande. De alla innehar moment av kooperativt lärande i sig. Kooperativt lärande kan vara en grund för ett lärande där social interaktion, relationer och aktivt lärande lyfts fram. Det är ett evidensbaserad förhållningssätt till lärande där vi kan bryta isoleringen mellan individer och samtidigt lära oss mer kunskaper och färdigheter tillsammans. Kooperativt lärande utgår från idén att elever arbetar tillsammans för att uppnå ett gemensamt mål – där alla elever ska lära sig och bemästra det innehåll gruppen arbetar med. Att skapa en undervisningsgemenskap och bygga relationer samtidigt som vi lär oss kan därmed vara en av de viktigaste saker du kan göra för individen och samhället. Det är just därför det är så viktigt – trots att det är svårt att göra. Elever behöver se sig själva som delaktig i lärandet och se relationer mellan människor som positivt för ens välmående och lärande. Elever behöver få flera möjlighet att skapa trygga och långsiktiga relationer med varandra, prata med varandra om sitt lärande och färga undervisningen med sina tankar och frågor. Om det finns en sak som är evidensbaserad och som kan leda till ökat lärande är det att se till att varje elev i ditt klassrum har en vän. Arbetet med det startar i ditt klassrum med ett spännande innehåll och dialoger mellan elever. Det startar för eleven med att lära känna kamraten bredvid och förstå dennes tankar, känslor, behov och drömmar. Det startar med dig!