I mitten av 1900-talet var kooperativt lärande ett relativt okänt sätt att undervisa på. En stor del av undervisningen har traditionellt utgått från individualism eller konkurrens istället för samarbete. Elever har fått lära sig att sköta sig själv och strunta i andra omkring dem. Hur vi ser på undervisning, eleven och gruppen har förändrats och kooperativt lärande, eller samarbetslärande som det också kallas, är nu ett beforskat och accepterat sätt att arbeta på när lärare vill utveckla elevers kunskaper och färdigheter. Fler än 700 studier med samstämmiga resultat visar att elever lär sig mer när de samarbetar och hjälper varandra att lära sig kunskaper.

Kooperativt lärande (eng: cooperative learning) är ett förhållningssätt och en metod för att organisera samarbete och lärande mellan elever. Det kan användas i förskola, grundskola och vuxenutbildning, i alla ämnen och alla åldrar, och kan anpassas efter den verksamhet som bedrivs och vad elever ska lära sig. Kunskapssynen utgår från att lärande sker bäst i mötet mellan människor och att vi lär oss mer när vi samverkar och drar nytta av varandra. Genom att bygga en undervisningsgemenskap skapas en positiv gemensam arbetsmiljö där elever uppmuntrar varandra att lära sig. Med kooperativt lärande arbetar elever inte bara tyst för sig själva, utan stödjer och hjälper varandra att komma längre och utvecklas tillsammans. När vi lyssnar på andras uppmaningar och själva får uttrycka våra tankar i mindre sammanhang får vi direkt återkoppling på det vi ser, tänker och hör. Det gör att vi minns mer av undervisningen och lär oss mer.

Utifrån kooperativt lärande ska elever få konkreta verktyg för att stödja, uppmuntra och samtala med varandra om det de lär sig. Elever ska känna sig viktiga för andra och att de strävar mot gemensamma mål. Syftet är att elever utvecklar kunskaper och sociala färdigheter i en elevaktiv undervisning där de känner trygghet, tillit och tilltro till varandra. Genom att använda kooperativt lärande kan läraren komma åt både kunskaps- och demokratiuppdraget i en och samma undervisning – som är hållbar – där läraren får stöd och hjälp av sin egen elevgrupp att utveckla varje elev så långt det går.

Hur ser kooperativt lärande ut i praktiken?

I sin enkelhet innebär kooperativt lärande att läraren strukturerar samarbeten i små grupper (par, triader och fyrgrupper) där de bygger relationer och utvecklar kunskaper tillsammans. Elever ska få träning i att hjälpa varandra att lära sig för att slutligen kunna behärska kunskapen individuellt på egen hand. För att skapa form och riktning för lärandet struktureras elevernas gemensam lärande utifrån fem grundläggande principer:

• Samarbetsfärdigheter – att elever får lära sig sociala förmågor för ett effektivt samarbete
• Positivt ömsesidigt beroende – att eleverna blir beroende av varandras bidrag
• Eget ansvar – att eleverna tar ett personligt ansvar i ett samarbete
• Lika delaktighet och stödjande interaktion – att alla får möjlighet att delta och ge stöd och uppmuntran till varandra
• Gruppreflektion och återkoppling – att eleverna får reflektera kring sin insats och att läraren ger återkoppling

Med hjälp av grundprinciperna strukturerar läraren ett lärande där eleverna blir varandras lärresurser och lär av och med varandra. I praktiken skulle det kunna innebära att läraren sammanför elever i par vid en kort aktivitet och lär ut ett socialt mål, som att “tänka högt” inför varandra (samarbetsfärdigheter). I varje par får eleverna en tydlig uppgift eller roll. Målet för paret är en gemensam förståelse för det de arbetar med (positivt ömsesidigt beroende). Läraren uppmuntrar elever att peka, visa och tänka tillsammans så att de stödjer varandras förståelse samt att de turas om kring materialet (lika delaktighet och stödjande interaktion). Efter en stund väljer läraren slumpmässigt ut några som får redogöra för vad de har lärt sig i sitt par (eget ansvar). Medan eleverna arbetar ger läraren uppmuntran och återkoppling kring hur paren arbetat och som avslutning får eleverna reflektera kring sin gemensamma insats i syfte att effektivisera framtida samarbeten (gruppreflektion och återkoppling). Grundprinciperna hjälper till att skapa form och riktning för det gemensamma lärandet.

Inom kooperativt lärande finns en mängd verktyg läraren kan använda för att strukturera interaktioner mellan elever där de vinner någonting på att samarbeta. Till sin hjälp har läraren de kooperativa grundprinciperna, strukturer och strategier. Strukturerna (exempelvis EPA, Ping-pong-prat, Karusellen) kan ses som ett recept på en lärprocess och är ett slags ramverk som kan fyllas med vilket ämnesinnehåll som helst. Strukturerna i sig är inte förutbestämda till ett specifikt ämne, ålder eller innehåll, utan läraren kan anpassa innehållet efter det gruppen ska arbeta med. Strategierna, som t.ex. multisvar och roller, hjälper läraren att möjliggöra för effektiva samarbeten och ger stöd till eleverna. När elever ska samarbeta för att lära sig har läraren har en oerhört viktig roll. Läraren behöver ha ett tydligt ledarskap och ge goda instruktioner, följa upp lärandet och variera arbetsformer för att få samarbeten att fungera väl. Det finns flera utmaningar med samarbete som arbetsform, såsom att vissa elever har svårt att samarbeta, att vissa elever blir fripassagerare eller att vissa elever snabbt vill bli klara med en uppgift till skillnad mot att lära sig så mycket som möjligt. Lärare kan stötta elevernas samarbete genom att:

• ha tydliga gemensamma mål: “Ni ska se till att varje gruppmedlem kan beskriva vad texten handlar om…”
• träna elever i hur de sitter, delar gemensamt material, samtalar, ger stöd och ställer frågor till varandra: “Såhär kan ni ha ert gemensamma material. Ni ska hjälpa varandra genom att…”
• observera elevernas beteenden och stödja elevernas interaktioner med varandra: “Fokusera på att tänka högt när ni jobbar med problemet och stöd varandra att förstå!”
• ge konkret återkoppling till eleverna: “Jag ser flera elever som förklarar för sin kamrat, pekar och att ni lutar er in mot ert gemensamma material. Fortsätt så!”
• göra förändringar för framtida samarbeten och effektivisera elevernas gemensamma lärande: “Till nästa gång ska vi träna på hur man ställer bra frågor till varandra och ser till att alla förstår uppgiften!”

Exempel: Läraren har högläst ett kapitel i en bok. Läraren: “Fundera på vad du tycker var spännande eller intressant i kapitlet.” Eleverna tänker i tystnad en stund. Läraren: “Varsågod och vänd dig mot din axelkompis och hälsa på varandra. Berätta för varandra vad ni tyckte var spännande. Kom ihåg att luta er mot varandra och lyssna på vad kompisen säger!” Eleverna vänder sig mot varandra och börjar diskutera. Läraren går runt och observerar och lyssnar. Hen gör anteckningar kring intressanta saker som sägs, begrepp som används, missförstånd som finns och samarbetsfärdigheter som används. Läraren: “Tacka varandra för samtalen! Jag hörde flera av er fundera kring vad som var intressant och spännande och vad ni tror kommer hända i nästa kapitel. Några av er funderade också på varför Sofia blev så ledsen i början. Det var många av er som ställde frågor till varandra som vi har tränat på, jag hörde ‘Vad tycker du?’ och ‘Varför tycker du så?’. Ni var vända mot varandra och visade att ni lyssnade. Bra jobbat!”

Utveckla en samarbetande kultur

Att arbeta med kooperativt lärande innebär att över tid höja elevernas förmåga att arbeta med andra. I trygga gruppkonstellationer får eleverna träna på att möta andra människor och därmed utveckla både kunskaper och social förmåga. Lärarens uppgift är att ge stöd åt samarbetet så att eleverna vet vad som förväntas av dem med hjälp av t.ex. kooperativa strukturer och roller som materialförvaltare och sekreterare. Läraren ska också säkerställa att eleverna har verktyg för hur de ska agera mot varandra i gruppen och synliggöra samarbetsfärdigheter för eleverna. Det kan innebära att läraren lär ut sådana färdigheter som att lyssna aktivt, bygga vidare på idéer och ställa frågor till eleverna. 

Inom kooperativt lärande kan både långvariga och tillfälliga par och grupper användas. I långvariga par och grupper (även kallat lärpar och lärgrupper) får eleverna möjlighet att bygga en gruppidentitet och utveckla samarbetsförmågor tillsammans över tid. Syftet med långvariga grupper är att de ska bygga upp en trygghet tillsammans, lära känna varandra och stödja varandra kring lärandet. I långvariga grupper ska eleverna få möjlighet att träna på att lösa konflikter och hitta gemensamma lösningar på problem. För att utveckla elevernas samarbeten när grupper ska bytas kan läraren se till att elever reflekterar kring samarbetet som varit, firar sina framgångar tillsammans och tackar varandra för stödet som getts. I tillfälliga par och grupper får eleverna möjlighet att bygga relationer med många olika personer, lära av varandra och sprida kunskaper i hela klassen. 

Exempel: I en klass är eleverna indelade i grupper om fyra elever. Grupperna ska snart avslutas efter att de varit tillsammans i sju veckor och därefter ska nya grupper bildas. Som avslutning får varje individ fylla i en självskattning kring hur de upplever sitt eget bidrag i gruppen under de sju veckor de varit en grupp. De får också skriva ner vad de tycker de har fått för bidrag av de andra gruppmedlemmarna och vad de lärt sig av samarbetet. Denna självskattning sparas så att varje individs utveckling kan ses över tid. Grupperna delar med varandra vilka bidrag de tycker att de har fått, tackar varandra och sammanställer några lärdomar de tar med sig från sitt samarbete. Grupperna får dela dessa lärdomar med klassen och varje grupp får uppmuntran från klassen och läraren. Lärdomarna sammanställs och sparas så att läraren kan följa grupputvecklingen på klassnivå.

Sammanfattning

Elever spenderar en stor del av sin tid i skolverksamheten tillsammans med varandra. Istället för att de känner att de är själva och isolerade från varandra i lärandet kan läraren med hjälp av kooperativt lärande skapa en undervisningsgemenskap. I denna gemenskap får elever möjlighet att stödja och uppmuntra varandra att komma så långt som möjligt. Genom att du som lärare ger dem verktyg för hur de kan samverka på positiva sätt skapas en demokratisk undervisning där elever får känna sig viktiga för varandra. Att arbeta med kooperativt lärande innebär inte att eleverna ska samarbeta hela tiden, utan att läraren väljer tillfällen där elevernas lärande och relationer stärks av att de stöttar och hjälper varandra. Syftet är att varje elev ska gå ut som vinnare i ett samarbete och komma längre än de klarat av själva. Forma en undervisning som passar dig och dina elever! Börja med något litet för att se hur det påverkar lärandet, reflektera och bygg sedan från det. Varje lärare behöver reflektera kring vad som är viktigt för deras elever genom att anpassa och ge rätt form av stöd. Använd dig av ett ledarskap där elevernas sociala förmåga och kunskaper utvecklas i ett och samma lärande. Lycka till!