Hur skapar jag en stark grupp?

Skolan är en arena där människor med olika intressen, bakgrund och upplevelser förs samman. I skolan kan vi fånga upp alla elever – både de som har rika sociala kontaktytor och de som har det svårare eller är isolerade. I skolans värld har vi därmed en unik möjlighet att stötta elever att utveckla sin förmåga att bygga relationer och gemenskap med andra människor – både vuxna och jämnåriga – och lägga grunden för vårt demokratiska samhälle. För en enskild pedagog är det svårt att möta alla elevers behov av samtal, bekräftelse och gemenskap. Vi bör därför utnyttja det faktum att vi har flera elever i klassen! Genom att föra ihop elever med varandra och ge dem möjlighet att lära känna och bli trygga med varandra kan stödet, uppmuntran och innehållet bli tillgängligt för fler. När elever får vända sig mot varandra kan de samtala, dela tankar, uppmuntra, ställa frågor och möta nya perspektiv.

Social acceptans och förståelse för människor av olika kulturer, etniciteter, kön och förutsättningar sker först när människor möter varandra och accepterar varandra som medlemmar i en gemensam grupp. Arbetet för fred och social acceptans börjar redan när en elev får vända sig till kamraten bredvid och dela sina tankar, farhågor och önskningar.

Samarbetande aktiviteter är sociala situationer, rutiner och lärande aktiviteter där eleverna arbetar tillsammans för att samspela, lösa problem och utveckla tillit till varandra. Grunden i samarbetande aktiviteter är att deltagarna bara kan lyckas eller misslyckas tillsammans. Aktiviteten är strukturerad så att alla deltagarna behöver varandra – antingen strukturerat i gemensamma samtal och upplevelser, eller mer komplext genom strategi och regler. I stället för tävlan eller individuellt jobbar vi tillsammans mot ett gemensamt mål, där vi antingen får delad glädje av att lyckas eller gemensam tröst av att vi gjorde vårt bästa och kanske lyckas bättre nästa gång.

Gruppstärkande övningar och samarbetande aktiviteter kan utföras för olika syften, med olika mål och på olika sätt. Gemensamt för dem är att alla ska behövas, att alla ska kunna delta, att alla ska känna sig accepterade och att det ska vara en positiv och rolig upplevelse.

Ingredienser för samarbetande aktiviteter

  • Utveckla en positiv gruppidentitet och skapa trygghet
  • Aktiviteten är inkludering och leder till social acceptans
  • Positivt ömsesidigt beroende där elever blir viktiga för varandra
  • Innehar fördelning av roller och kan utveckla elevernas ansvarsförmåga
  • Ska leda till social utveckling och gemensamt problemlösande
  • Gemensam glädje – ha kul tillsammans!

Pedagogen har en viktig roll vid samarbetande aktiviteter och gruppstärkande övningar. Pedagogens agerande kan förändra elevernas upplevelse av aktiviteten och varandra. Att bygga en undervisningsgemenskap innefattar fler aspekter än att bara genomföra gruppstärkande övningar. Tänk till kring ditt eget ledarskap när du leder en grupp elever så att de genom det sätt du leder får en modell för hur de kan agera inför varandra.

  • Anpassa och tänk långsiktigt – vad vill du uppnå med din grupp?
  • Var en förebild – visa huret!
  • Ge dem verktyg att lyckas
  • Värna elevers integritet och låt dem själva bestämma sitt deltagande
  • Uppmuntra eleverna och lyft fram positiva beteenden

Arbeta med samarbetande aktiviteter

Samarbetande aktiviteter kan se ut på olika sätt och användas för olika syften. De kan ske i par, smågrupper eller helklass. Hur pedagogen ramar in och leder aktiviteten påverkar i hög grad hur väl samarbetet går och hur eleverna upplever övningen. Även små förändringar i pedagogens agerande kan leda till stora förändringar för eleverna. När vi arbetar med samarbetande aktiviteter behöver pedagogen utifrån syftet och sin elevgrupp:

  1. Välja en bra aktivitet utifrån ett syfte
  2. Skapa goda förutsättningar
  3. Leda aktiviteten
  4. Skapa utrymme för reflektion

Det kan innebära att läraren känner att gruppen har ett behov att se och bekräfta varandra så att de vågar uttrycka sina tankar inom skolans ämnen. Läraren väljer därför en aktivitet kopplat till sitt syfte. Nästa steg är att planera aktiviteten och skapa goda förutsättningar att genomföra den med tanke på material och miljö. När aktiviteten ska förklaras och ledas tänker pedagogen igenom vad för instruktioner eleverna behöver och hur de ska ledas för att uppnå syftet. Som avslutning bör eleverna få reflektera kring sin insats och fundera över aktivitetens syfte för att om möjligt identifiera framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter. Nedan beskrivs flera olika samarbetande aktiviteter för olika syften.

Samarbetande aktiviteter

Vilka är vi?

Syfte: Lära känna varandra. Lyssna in vad andra svarar.

Låt eleverna i små grupper (ex. bänkgrupper eller lärgrupper) svara på en till tre frågor från nedanstående förslag eller liknande som du själv skapar. Använd en timer för att ge dem 30-45 sekunder var att svara. Låt grupperna vid vissa frågor dela med sig av ett av svaren, eller det vanligaste svaret, inför klassen. Efter någon omgång kan du hjälpa eleverna att själva hålla koll på tiden och att lyssna på vad deras klasskamrater säger. Använd då och då och fyll även på med personliga frågor kopplade till det som sker i undervisningen.

  • När fyller du år?
  • Var föddes du?
  • Vad är din favoritmaträtt?
  • Vilken typ av musik gillar du?
  • Vilka språk kan du tala?
  • Vilken plats du besökt har du gillat mest?
  • Vilken film eller bok du sett/läst nyligen gillade du mycket? Varför?
  • Vilka högtider tycker du om och hur firar du dem?
  • Om du blev rektor för en dag, vad skulle du vilja ändra på vår skola?
  • Vilka ämnen gillar du i skolan? Varför?
  • Vilken person är viktigast för dig utanför din familj?
  • Vart skulle du helst vilja åka om du fick välja?
  • Vad längtar du mest efter just nu?
  • Om du skulle ändra på en sak i ditt liv, vad skulle det vara?
  • Vad tycker du borde ändras i världen just nu?

Förberedelser: Dela in eleverna i mindre grupper. Förbered ett frågebatteri med personliga frågor som passar din grupp. Att tänka på: Kring vissa frågor kan längre samtal initieras, svar kan jämföras mellan grupper eller lyftas i helklassdiskussion.

Ställ dig upp!

Syfte: Lära känna varandra. Uttrycka sin åsikt. Lyssna på andra. Acceptera varandras olikheter.

I denna övning ska eleverna ställa sig upp utifrån ett påstående. Övningen kan göras i klass eller i mindre grupper där eleverna efter att de ställt sig får förklara sitt val i den lilla gruppen. I övningen får eleverna ta ställning och därmed visa något om sig själva andra kanske inte vet om. Övningen kan också anpassas för att involvera frågor kopplat till undervisningens innehåll eller användas i nya kontexter och med andra frågor som leder till samtal och insikter.

Stå upp om du:

  • Vet vad denna bild visar (Från skönlitteratur? Från undervisningen? I närmiljön? Kända byggnader/städer/platser?)
  • Gillar en idrott (Med särskilda skor? I lag? Individuell? Med boll? Med klubba? )
  • Gillar att läsa (Facklitteratur? Historia? Skönlitteratur? Fantasy? Mysterier? Läskiga? Sci-fi?)
  • Spela ett musikinstrument (Slagverk? Stråkar? Blås? Elektriskt?)
  • Känner till ett citat från en bok, dikt eller text från musik (Vem är författaren eller kompositören?)
  • Gillar pizza (Vilken sort? Med svamp? Pepperoni? Oliver? Lök? Annat pålägg?)
  • Gillar att äta efterrätt (Kallt? Hett? Sött? Krämigt? Med deg? Med frukt? Med choklad? Med jordnötssmör? Alla med matallergi?)
  • Kan stå på ena foten i fem sekunder (På den andra foten? I 10 sekunder? Längre än så? Be om demonstrationer!)
  • Gillar en viss typ av väder (Att vara i solen? Att vara i regnet? Snö? Åska? Blåsiga dagar? någon som sett en Tornado? Orkan? Snöstorm?)
  • Har varit en del av ett lag eller grupp (I skolan? Utanför skolan? Musikrelaterat? Sportrelaterat? Intresse? Annat?)
  • Har varit på en konsert/pjäs/show/sportevenemang (Utomhus? Inomhus? På natten? Satt du nära eller långt borta?)

Förberedelser: Förbered påståenden som passar din grupp. Att tänka på: Välj inte påståenden som kan bli för privata eller utpekande.

Vilken är falsk?

Syfte: Lära känna varandra. Ha roligt tillsammans. Lyssna på varandra.

Eleverna skriver tre meningar om sig själva. Två av dem ska vara sanna och en ska vara falsk. En i taget får läsa upp sina meningar för sin grupp. De andra i gruppen ska försöka lista ut vilken som är falsk. De får ställa varsin fråga till personen, sen röstar de på vilken de tror är falsk och personen avslöjar det rätta svaret. Gruppen är klar när alla har fått läsa upp sina meningar.

Förberedelser: Anteckningsmaterial till varje elev. Dela in eleverna i grupper om 3-5 elever. Att tänka på: Det kan vara bra att i förväg tillsammans fundera på exempelmeningar man kan skriva för att sätta igång elevernas fantasi.

Robotleken

Syfte: Ha roligt tillsammans. Styra varandra. Lita på varandra. Tänka strategiskt.

Två elever i varje grupp är robotar och en är ledare. Roboten går i den riktning hen står i när startsignalen hörs. Ledarens uppgift är att hjälpa sina två robotar att ha fri väg framför sig. Om en robot kommer till en bänk eller en gräns för området stannar hen där och trampar på stället. Ledaren skyndar sig dit för att vända roboten åt ett annat håll så att roboten kan röra sig. Efter en viss tid byts ledaren. Fortsätt tills alla har fått vara ledare.

Förberedelser: Välj ut ett avgränsat område. Dela in eleverna i grupper om 3. Bestäm startsignal. Att tänka på: Förklara var gränserna för området går och vad startsignalen är. Visa hur snabbt robotarna får gå. Prata gärna om strategier efteråt. Hur gjorde vi? Vad fungerade bäst så att ledaren inte blev så stressad?

Parpromenad

Syfte: Lära känna varandra. Ge stöd att hålla fokus vid promenader. Dela tankar och idéer. Sprida kunskap mellan elever.

Eleverna får en fråga att fundera på. De delas in i par och hälsar på varandra. De går sedan en promenad och diskuterar frågan. När de kommer tillbaka kan de få berätta för dig vad de pratat om, ni kan ha en helklassdiskussion eller så kan eleverna skriva en tanke från sitt samtal på tavlan eller på en post-it-lapp. Promenaden kan gå en viss sträcka (tex runt skolgården), på tid eller från en punkt till en annan (tex till matsalen, till busshållplatsen).

Förberedelser: Förbered en fråga som eleverna får i förväg eller flera frågor som hängs upp längs med promenadstråket. Dela in eleverna i par. Att tänka på: Se till att promenaden är mer strukturerad de första gångerna, t.ex. en specifik sträcka de ska gå, så att det är enkelt för dem att komma tillbaka i tid. Använd öppna frågor som engagerar och som du tror att eleverna har svar på. Påminn vid behov om att turas om i samtalet och lyssna på varandra. Du kan också ge exempelfraser eller exempelfrågor de kan använda.

Hela havet stormar – tillsammans

Syfte: Hjälpa varandra. Ha roligt. Bygga gemenskap.

Det är storm på havet och livbåtarna sjunker en efter en! Hjälp varandra så att alla kan räddas! Stolar står i en ring och musik spelas. Eleverna går runt stolarna. När musiken tystnar ska eleverna så fort som möjligt sätta sig på stolarna. En stol i taget tas bort. Eleverna måste nu hjälpas åt så att alla får plats på stolarna. Ingen åker ut! Till slut är det bara ett par stolar kvar – kan vi hjälpas åt så att alla får plats? Vad är minsta antalet stolar vi behöver?

Förberedelser: Stolar i en ring med ryggstöden in mot varandra. Musik. Att tänka på: Prata om vikten av att hjälpa varandra. Se till att gruppen är tillräckligt trygg för att kunna röra vid varandra.

Skicka vidare!

Syfte: Utveckla icke-verbal kommunikation och samarbete i en liten grupp.

Alla elever i gruppen utom en står i en ring med ansiktet inåt och blundar. Den som är utanför knackar någon på ryggen varpå denne vänder sig om och tittar. Eleven utanför ringen gör en gest som personen som blev knackad på härmar, tex spela gitarr, springa på stället eller kika efter en fågel. Personen som härmat vänder sig sedan om mot personen bredvid och knackar på denna. Gesten upprepas och härmas. Gesten skickas därefter vidare till ny person. Det roliga är att se vad som förändras för varje steg till den sista personen!

Förberedelser: Bilda grupper om ca 4-8 elever. Att tänka på: Skapa gärna reflektion efter övningen: Hur kan kommunikationen förbättras?

Tidningstornet

Syfte: Kreativitet och samarbete. Undersöka och skapa tillsammans.

Varje grupp får en tidning och en tejprulle. De får fundera på hur de ska bygga ett så högt torn som möjligt. Tornet ska stå stadigt och inte ramla. Grupperna hjälps åt att bygga tornet. Gruppernas torn kan sedan visas upp och grupperna kan få förklara hur de tänkte när de byggde. Resten av klassen kan ge feedback och lyfta positiva aspekter. Vad kan vi lära oss av varandra? Grupperna kan också experimentera med hur mycket vind deras torn tål eller om de kan få ett annat resultat om de får bygga med kartong eller A4-papper i stället för tidningspapper. Denna övning passar bra i tekniken när man pratar om material, tyngdpunkt och stödyta. 

Förberedelser: Dela in eleverna i grupper om 2-4 deltagare. Förbered en tidning och en tejprulle till varje grupp. Att tänka på: Fokusera på lärandet och samarbetet, inte resultat eller tävlan.

Strategimöte

Syfte: Identifiera framgångsfaktorer för en situation och lyfta fram goda exempel på bra beteenden.

I en situation där elever ska samarbeta har du som pedagog gett instruktioner om vad som ska ske. Innan aktiviteten sätter igång kan eleverna få ha ett strategimöte. Strategimötet inleds med en frågeställning: Hur ska vi göra för att lyckas med detta? Vad gör elever som lyckas väl? Vad är era bästa tips? Låt varje elev skriva ner några tankar. Aktivera dem sedan i demokratiska par/grupp-diskussioner. Avsluta med att skapa en gemensam lista på de tre bästa tipsen. Uppmuntra därefter eleverna att följa dessa under den efterföljande aktiviteten.

Förberedelser: Identifiera ett utvecklingsbehov. Att tänka på: Skapa med fördel demokratiska samtal i mindre grupper och beröm eleverna för deras tankar. Följ upp strategimötet med en reflektion efter aktiviteten: Hur gick det? Vem följde något av tipsen?

Sammanfattning

Att bygga en trygg grupp är ett långsiktigt arbete. Du behöver utgå från gruppen du har framför dig och ta små steg framåt. Fundera på var ni är nu och vilka behov som finns i gruppen. Vart vill du komma med gruppen? Vad behöver ni för att komma dit? Vilka praktiska steg kan du ta för att hjälpa gruppen att komma närmare målet? Att leda en grupp handlar om att kunna se och förutse behov som gruppen har och utföra ledarskapshandlingar som förbättrar arbetsrelationer och skapar en tryggare lärmiljö. Att investera tid i att bygga goda relationer mellan elever i gruppen är ett effektivt verktyg för att skapa trygga grupper och bygga en undervisningsgemenskap där elever mår bra och utvecklas både kring kunskaper och socialt.

Frågor för reflektion

  • Hur ser mina elever på gruppen de tillhör?
  • Vad behöver gruppen för att må bättre tillsammans?
  • Hur kan vi förbättra relationerna mellan eleverna i gruppen?
  • Vad är klokt för oss att göra nu?

Kommentera