Skolan behöver vara en plats där eleverna får uppleva glädje, där de lär sig, utforskar, pratar, tänker, skapar, drömmer och formar sin identitet. För många elever är dock skolan en obehaglig plats där de främst gör prov och blir bedömda för sin insats, eller, där de kanske blir utsatta för mobbning och kränkningar. Så behöver det inte vara! En skolstart är både en möjlighet att börja om, eller, att kunna fortsätta sin utvecklingsresa. Det kan handla om att testa nya grepp och skapa nya rutiner eller komma in i de kända rutiner ni har skapat tidigare. Vi vuxna kan se till att så många elever som möjligt får en bra start i skolan efter en ledighet. I världen händer ständigt nya katastrofer och konflikter som gör oss alla oroliga. Skolan har en enorm potential att vara kollektivt helande kraft som kan stödja vår ungdom att finna mod att förändra världen till något bättre. Det är i unga människor vi kan sätta vårt hopp för en bättre morgondag. Vuxna inom skolan kan alla göra en stor skillnad för eleverna genom vårt bemötande och engagemang.

Kanske är det strax dags för eleverna att anlända till skolan och för terminen att dra igång. Lärare flockas runt kopiatorrummet eller gör en sista stressad beställning av läromedel till nya elever. Ett vanligt misstag många lärare gör att lägga för stort fokus på elevens första dag och vilka aktiviteter de ska göra. En vanlig fråga lärare ställer sig är: Vad ska eleverna göra nu? Fokus under uppstartsveckorna bör vara på att skapa struktur, formulera mål, sätta rutiner och börja undervisa eleverna. I det arbetet finns det även utrymme för att tillsammans bestämma regler, bygga relationer och skapa trygghet och tillit för varandra.

Ett annat misstag lärare gör är att vänta med den reguljära undervisningen. Det finns det sällan anledning att göra. Eleverna ser fram emot att ta del av nytt spännande innehåll, läsa böcker och utveckla kunskaper. Därav bör ni så snabbt som möjligt komma in i teman och frågeställningar inom skolans ämnen. En av det viktigaste saker vi lärare kan göra är att lägga ett relevant och meningsfullt innehåll på bordet framför eleverna som gör dem engagerade och intresserade av att utveckla nya kunskaper. I uppstarten kan läraren involvera eleverna i valet av innehåll och teman som undervisningen kommer beröra. Ni kan därför lägga tid på att tillsammans diskutera och välja områden att fokusera på och frågeställningar att gräva djupare i under den kommande terminen. En fråga lärare bör ställa sig är: Vad är viktigt för eleverna att lära sig nu?

Tips: Om du tänkt högläsa skönlitteratur för dina elever; Involvera dem i valet av litteratur! Gör en inventering. Vad är viktigt, relevant eller intressant för dem nu? Vad sker i deras liv som de borde veta mer om? Plocka fram övergripande teman och välj, gärna tillsammans med en bibliotekarie, ut tre möjliga böcker utifrån elevernas tankar. Visa dessa tre för dina elever genom att de får se framsidan och att de får läsa böckernas baksida. Låt eleverna välja vilken bok (och därmed tema) genom att rösta. Använd sedan de teman och områden som boken tar upp för att; skriva texter, utveckla tankar, skapa projekt och bygga kunskaper. Genom att involvera eleverna i val av bok och innehåll blir de mer engagerade. Om boken du läser sedan knyter ann till teman och områden i undervisningen skapas en röd tråd som gör att undervisningen känns mer meningsfull. För fler tips kring att skapa en meningsfull undervisning, läs här.

Som lärare behöver du arbeta socialt och bygga trygga grupper. Det innebär att professionellt bygga goda arbetsrelationer mellan dig och eleverna såväl som mellan eleverna inom gruppen. Efter en ledighet kan det finnas en distans i relationer som behöver överbryggas. Du behöver därför engagerar dig i vilka elever du har framför dig. Vad har de för intressen? Vad tänker de på nu? Vad drömmer de om? Genom att ställa frågor och initiera kortare möten med elever visar du att du bryr dig om vilka eleverna är som människor och vad de tänker. Om du lägger tid att skapa relation med eleverna är det mycket lättare att styra dem mot de lärandemål som eftersträvas. På samma sätt kan eleverna få berätta för varandra om vad de tänker på, om sina drömmar och vad de har för tankar om den kommande terminen. Det är först när vi blir känslomässigt engagerade i varandra som vi kan förstå varandras behov och förutsättningar genom att erkänna varandra som medmänniskor.

Tips: Be eleverna enskilt fundera över vad de vill lära sig mer om under terminen och om det är något som de vill utveckla. Be dem därefter i par eller grupp beskriva sina tankar för varandra. Låt varje grupp skriva en lista med rubrikerna förslag och tankar om den kommande termin. Samla in elevernas texter och visa dem att du tar dem på allvar. Involvera några av elevernas förslag och tankar i din kommande grovplanering. Genom att involvera eleverna att tänka och resonera kring sitt lärande och samtidigt skapa samtal mellan elever bygger ni en undervisningsgemenskap tillsammans. För mer tips kring samarbetande aktiviteter, läs här.

De första veckorna behöver ni som grupp skapa trygghet och gemenskap tillsammans. I det arbetet behöver ni formulera mål för kommande arbete och sätta rutiner såsom hur en lektionen startas och avslutas, hur material ska samlas in och ut, hur ni hjälper varandra och vilka förhållningssätt och sociala regler ni ska ha. Det kan även innebära att bestämma ansvarsområden och fördela ut roller eller uppgifter som kan roteras mellan elever under terminens gång.

Att arbeta med gemenskap och trygghet är inte något som vi bara behöver lägga tid på vid enstaka tillfällen eller under första skolveckan. Snarare bör ni formulera en långsiktig strategi för hur ni lär er tillsammans och hur ni upprätthåller goda relationer under skolåret. I skolan befinner sig både lärare och elever i en gemensam social kontext som ständigt samspelar med varandra. Tillsammans binds ni samman likt en väv som innefattar alla individer. Det är denna väv av social samvaro och relationer du kan påverka genom att skapa form och riktning för hur ni lär er tillsammans. Här är gemensamma rutiner och sociala samspelsregler viktigt för att skapa form och riktning för hur ni fungerar som en grupp. En ständig fråga att ställa sig som lärare är: Vilka ledarskapshandlingar behöver jag göra för min grupp nu?

Reflektionsfrågor

• Vad är viktigt för eleverna att lära sig nu?
• Hur involverar jag eleverna i det innehåll vi ska arbeta med?
• Hur bygger vi en trygg grupp och goda arbetsrelationer med varandra?
• Vilka ledarskapshandlingar behöver jag göra för min grupp nu?