En lärare frågade sina kollegor på en utvecklingsträff hur man blir ett proffs på att leda elever när de samarbetar. Till att börja med är samarbete som arbetsform är ingen quick fix. Det kräver långsiktigt och medvetet arbete där elever utvecklar sin förmåga att samverka med varandra över tid. Det innebär att eleverna behöver gå från att enbart dela tankar med varandra till att utmana, ifrågasätta, utveckla och fördjupa lärandet tillsammans. Vi lärare kan möjliggöra denna resa genom vårt sätt att leda eleverna. Det innebär att vi behöver identifiera utvecklingsområden och därefter lära elever hur de kan stödja, uppmuntra och bereda väg för varandra så att de lär sig så mycket som möjligt. Syftet för en lärares instruktioner och återkoppling till sin grupp bör därmed vara att de ska nå längre i sina resonemang och därmed lära sig mer kunskaper och färdigheter än vad de skulle klarat av om de var ensamma. Varje elev ska gå ur ett möte med andra med mer kunskaper och ökad förståelse för innehållet de arbetar med.

Några saker som vi lärare kan göra för att stötta eleverna i att t ex gå från ytliga samtal till mer utvecklande dialoger är att:

• ha ett engagerande och meningsfullt innehåll som berör eleverna inom ämnet.
• ställa öppna eller autentiska frågor som leder till gemensamt undersökande där eleverna behöver motivera och förklara
• träna på förmågor som att ställa frågor, bygga vidare på varandras idéer och utmana varandras tankar
• se till att samtalen är en del av ett sammanhang där kunskapen de diskuterar ska användas i autentiska situationer
• reflektera kring frågor som “Vad lärde jag mig av samtalet?” och “Vad bidrog jag med i min grupp?”
• använda strukturer som stöttar eleverna att gräva djupare, som till exempel EPK, Kontraster, Ställ en fråga och Vad undrar jag?

Sluten fråga	En fråga med ett korrekt svar, ofta ett svar eleven kan plocka direkt från läroboken	“Vad blir 5×5?” “Vad heter Sveriges huvudstad?”
Öppen fråga	En fråga med flera möjliga svar, men ofta en fråga som läraren redan vet svaret på	“Vilka händelser ledde till den franska revolutionen?” “Hur kan man få svaret 100?”
Autentisk fråga	En fråga med flera möjliga svar där läraren inte redan sitter inne med svaret. Innehåller ofta orden “vad tror du…”	“Vad tror du författaren vill säga med texten?” “Varför tror du att karaktären gjorde så? Vad kunde hen gjort istället?” “Vad tror du kommer hända i nästa kapitel?

En viktig aspekt av att utveckla samarbete över tid är reflektion och utvärdering. Reflektionen hjälper eleverna att förankra lärdomar kring kunskaper och sitt samarbete. Reflektionen bör ske både kring innehållet och sociala aspekter. Om det främsta syftet med samtalet var att utveckla sociala färdigheter och se till att alla får sin röst hörd kan läraren efteråt låta eleverna reflektera kring sin egen insats i förhållande till det sociala målet, exempelvis Vilka frågor ställde vi? Hur gjorde vi för att lyssna på varandra? Hur såg vi till att alla fick säga det de ville? Vad lärde jag mig i samtalet? Vad bidrog jag med? Om fokus i samtalet har varit att lära sig ett visst ämnesinnehåll kan reflektionen handla om vad eleverna känner att de har lärt sig eller vilka nya perspektiv och tankar de fick av samtalet. Läraren behöver vägleda gruppernas arbete genom att ge feedback och peka ut riktningen framåt. Läraren kan ge feedback till enskilda elever, grupper eller till klassen som helhet. Fokus behöver vara på det som fungerar väl, så att eleverna får goda exempel på vad som utgör effektiva samarbeten.

Exempel på reflektionsfrågor:

• Vad gjorde vi bra för varandra så att vi lärde oss mer?
• Vad har jag bidragit med i mitt par/grupp?
• Vad har jag fått för bra bidrag från andra?
• Vad kan jag tänka på vid kommande samarbeten?
• Vad ska vår grupp tänka extra på vid nästa samarbete?
• Fundera på något konkret din axelkompis gjorde bra. Berätta det för denne!
• Vilket är ditt bästa tips du vill delge klassen som din grupp gjorde bra?
• Hur kan man se till att alla deltar i det gemensamma arbetet?
• Vad är en bra fråga att ställa till sin axelkompis/grupp om man inte förstår?

Elevernas förståelse för sin roll i ett samarbete kan utvecklas om de får tid för både enskild och gemensam reflektion kring sin egen insats och det gemensamma arbetet i gruppen. Reflektionen kan ske på olika sätt beroende på syfte och omfattning, allt ifrån en kort pardiskussion kring vad de gjort bra till en skriftlig enskild reflektion med efterföljande gruppdiskussion kring den egna och gruppens insats. I det digitala materialet finns flera olika mallar som kan användas för enskild och gemensam reflektion. Utifrån reflektionen kan gruppen få nytt fokus kring det gemensamma arbetet.

Läraren kan:

• stoppa arbetet mitt i och lyfta goda exempel i helklass
• uppmuntra en enskild elev som bidragit till sin grupp
• uppmuntra en grupp för något specifikt de gör för varandra
• efter ett samarbete berätta för klassen om positiva beteenden hen sett
• fotografera eller filma positiva gruppbeteenden och tillsammans med klassen titta på detta för att identifiera framgångsfaktorer
• låta alla grupper intervjua en grupp som lyckats väl för att identifiera framgångsfaktorer
• skriva upp positiva beteenden på tavlan under tiden eleverna arbetar och sedan diskutera dessa
• använda strukturen Se och lär för att synliggöra någon förmåga en grupp gör bra.

När elever arbetar med varandra över tid kommer konflikter att ske. Eleverna behöver få möjlighet att gemensamt lösa utmaningar och svårigheter för att utvecklas som grupp. Genom att möta människor som är olika dem själva kan de få upp ögonen för att olikheter berikar. När konflikter uppstår behöver läraren ge eleverna verktyg för att lösa konflikten utan att ta över eller ge helt färdiga lösningar. Elever behöver se sig själva som problemlösare och pröva sig fram tillsammans. Genom att tillsammans överbrygga meningsskiljaktigheter kan gruppen och dess individer utvecklas. Över tid behöver grupperna träna på samarbetsfärdigheter och reflektera kring sitt handlande. Direkt i en gruppkonflikt kan läraren, beroende på situationen, exempelvis:

• Stoppa gruppens arbete och ge en minuts enskild tanketid innan de för samtal igen i gruppen hur de ska gå vidare.
• Be gruppen dela upp sig och “spionera” på andra grupper för att se och lyssna på hur andra grupper löst uppgiften.
• Be varje individ skriva ner förslag på hur de kan samarbeta på lappar som läggs i mitten. Gruppen drar en lapp i taget och diskuterar denne tills de hittar en väg framåt som de kan ställa sig bakom.
• Be gruppen “rösta” på olika förslag genom att de räknar till tre och visar olika antal fingrar för ett förslag i taget och sedan diskutera de förslag med flest poäng.
• Byta från grupparbete till enskild eller par-nivå där individerna/paren sedan presenterar sitt arbete för gruppen.
• Ge gruppen tanketid och sedan gå varvet runt där varje person får säga sin sak för att till sist göra ett val kring hur de ska gå vidare.
• Ställa en fråga som leder in mot något gemensamt, som “Vad har ni gjort bra hittills?”, “Vad är era tre bästa förslag?”, “Hur har ni gjort för att stötta varandra hittills?”.

Att arbeta med grupputveckling är både svårt, utmanande och spännande. Både läraren och eleverna behöver förstå att de kommer utvecklas över tid, vilket kräver både mod och uthållighet. Målet med att reflektera är att hela tiden ta steg framåt och utvecklas utifrån där man är. 

• Låt varje grupp skapa en plan för sitt gemensamma arbete. Be dem då och då läsa planen och revidera den. Låt varje grupp sätta särskilda mål för sitt gemensamma arbete som fokus inför kommande uppgifter.
• Lär ut hur man löser konflikter och lär ut strategier för att göra gemensamma val.
• Lyft framgångsfaktorer för lyckade samarbeten så att eleverna får en tydlig bild av vad de kan göra för varandra.
• Sätt nya mål utifrån det som sker när eleverna samarbetar. Låt varje grupp skapa en plan för hur de ska nå målen. Beröm och uppmuntra eleverna när de gör positiva förändringar.
• Träna på förmågor som att ställa utmanande frågor, motivera, ifrågasätta och inta olika perspektiv för att främja fördjupat lärande.
• Skriv en gemensam topplista i klassen över framgångsfaktorer för samarbete där varje grupp får bidra med tankar.
• Se till att eleverna ofta tackar varandra och visar uppskattning för varandras bidrag i grupperna. Låt även grupperna visa uppskattning för andra gruppers bidrag.

Reflektera ofta kring ditt eget ledarskap i klassrummet och diskutera gärna med kollegor hur du ser på din roll när elever samarbetar. Genom att synliggöra de små ledarskapshandlingar vi gör som pedagoger kan vi utvecklas i nya riktningar vilket kan hjälpa våra elever att komma längre och nå djupare insikter. Lycka till!

Texten är tagen från boken Kooperativt lärande i praktiken – Grupputveckling och ledarskap. Där finns mer att läsa om grupputveckling samt digitala resurser att använda i klassrummet och med kollegor.