Forskning om kooperativt lärande sträcker sig från 1960-talet fram till idag med mer än 700 individuella studier och 27 metastuder som försöker beskriva, definiera, mäta effekt, observera, jämföra, intervjua elever och lärare, utveckla, implementera och problematisera kooperativt lärande. Varje vecka publiceras det ca 1-3 nya studier om KL i världen. Forskning finns på alla stora språk och kommer främst från länder som USA, Israel, Kanada, Sydkorea, Holland och Japan. I norden återfinns forskning främst från Finland och Danmark med ett tiotal studier gjorda i Sverige och Norge. Att samla hela forskningsfältet är en uppgift som skulle ta flera år att genomföra. I detta inlägg försöker jag istället beskriva vad forskningen kommit fram till som har direkt påverkan på dig som lärare när du använder eller lär dig om KL.

Här är en sammanställning av fem viktiga slutsatser som forskning om KL visar.

1. Kooperativt lärande har en positiv effekt på elevers lärande, mående och motivation att lära sig. Metoden är även kostnadseffektiv och kräver främst utbildning av personal för att ge goda effekter.
2. Effektivt samarbete, där elever lär sig mer än om de skulle arbetat själv, händer inte bara för att läraren sätter ihop elever i par eller grupper. Det kräver god planering och struktur, att läraren lär ut sociala färdigheter och att eleverna får god återkoppling så att samarbetet kan effektiviseras över tid.
3. Uppgifter och läraktiviteter behöver designas så att elever samarbetar effektivt och förstår målet med sin gemensamma aktivitet. Elever behöver få modeller för hur samt kring vad de ska hjälpa varandra. Det är viktigt att elever samtalar och berättar sina tankar för varandra och att de säkerställer att alla i gruppen lär sig det som är målet för aktiviteten.
4. Tävlan (mellan grupper) och individuella aktiviteter kan integreras med kooperativt lärande på effektiva sätt. En risk med stort fokus på tävlan är dock att eleverna tänker att de snabbt ska bli klara och vinna mot andra istället för att engagera sig i varandras lärande.
5. Alla åldersgrupper av elever gynnas av KL, från förskoleklass och upp till universitetsstudier. Störst effekt på elevers lärande sker när eleverna är i grupper om 2-5 elever. Forskningen visar störst effekt för elever mot senare delen av mellanstadiet och högstadiet (åk5 – åk9) och gymnasiet.

Flera studier visar att de elever som gynnas mest är de från hem med lägre utbildningsnivå och som är andraspråkstalare eller flerspråkiga. Det finns även forskning om KL och elever med neuropsykiatriska diagnoser som påvisar goda effekter på lärande samt graden av inkludering, men de utgör en liten del av de ca 700 studier som hänvisas till i längst ner i detta inlägg. Oavsett fokus visar forskningen att det är lärarens kompetens att strukturera och organisera en gemensam läraktivitet som är det viktigaste för att få god effekt. Eleverna behöver få tydliga gemensamma mål och instruktionen att stödja och hjälpa varandra att lära sig. Läraren behöver observera eleverna och ge goda instruktioner så att de styrs mot det mål som är i fokus. Läraren behöver även ge återkoppling som gör att eleverna kan förbättra sitt gemensamma lärande och elever behöver själva få reflektera så att de kan effektivisera samarbeten i framtiden. Läraren behöver:

1. Planera, organisera och skapa struktur för effektiva samarbeten
2. Lära elever sociala färdigheter, ge goda instruktioner och observera eleverna
3. Ge återkoppling och styra eleverna mot nya mål
4. Låta elever reflektera för att effektivisera kommande samarbeten

Forskning kring utbildning och pedagogik är komplext och det går inte att säga att en metod kommer att fungera för alla i alla situationer. Sådana metoder finns inte. Det krävs alltid anpassning, kritisk reflektion och pedagoger som gör medvetna val. Undervisningens innehåll behöver förenas med metodiken som väljs och anpassas för varje elevgrupp och det syfte som eftersträvas. Forskningen pekar dock i en riktning; när lärare utvecklar sin undervisning med hjälp av kooperativt lärande leder det till positiva effekter för både elever och pedagoger. Detta har vi personligen också upplevt i samtal med lärare, i utvärderingar av utvecklingsprojekt och intervjuer med elever runt om i Sverige.

Några utmaningar som forskning lyfter fram är att det tar tid för lärare att bli bra på att skapa och utveckla effektiva samarbeten. För goda effekter visar flera studier att det krävs utbildning som sträcker sig över tid och möjlighet att testa KL i praktiken tillsammans med kritisk reflektion och samtal mellan kollegor. Större effekt på elevernas lärande sker även när skolor som helhet lär sig använda KL jämfört med att enskilda lärare provar sig fram. Läraren behöver förstå grundtanken och idéerna bakom KL och sedan kunna omsätta dem i egen ny praktik på sina egna sätt och därmed “göra om” metoden för att matcha sina elever och det innehåll som ska arbetas med. Det kräver ansträngning och motivation hos läraren att våga prova sig fram. Studier som sträcker sig över flera år ger större effekter än studier som sker över kort tid. Det verkar därmed krävas tid, kunskap och en insats av den enskilda läraren. Flera studier lyfter även fram behovet av samtal mellan pedagoger och att stöd behövs i ett lärarkollektiv för att få goda effekter på elevernas lärande.

Jag och Jennie känner båda igen oss i de slutsatser som forskningen lyfter fram. Vi har både upplevt det i vår egen praktik såväl som när vi observerat kollegor och arbetat i utvecklingsprojek på skolor. Vi ser effekter på elevernas lärande, vikten av läraren och dennes roll i klassrummet samt utmaningen att göra om metoden till sin egen och behovet av goda samtal mellan pedagoger. Det som hjälpt lärare är när de får ny kunskap, uppmuntras att prova sig fram, att det finns tid för reflektion och en gemensam satsning på att utveckla undervisningen i nya riktningar tillsammans.

Källor: Education Endowment Foundation (2022), Visible Learning MetaX (2022), Cooperative Learning and Achievement: Theory and Research (2004), Social Interdependence Theory and Cooperative Learning (2009)