Om du tänker att ett klassrum där elever känner glädje och lust att lära, där de ivrigt öppnar upp sitt läromedel för att ta reda på nästa fakta och där de ber om att få ta hem boken de läst för att fortsätta lära sig mer är en dröm som aldrig kan bli sann; då är denna text inte skriven för dig. Men om du tror att utveckling av undervisning är möjligt, att ni kan nå er vision om den goda undervisningen tillsammans genom att utveckla undervisningen; då ska du läsa vidare.

Att arbeta med skolutveckling och utvecklingsprocesser kring lärares klassrumspraktik är komplext. Skolan som organisation och lärares undervisningspraktik kan sägas vara vaccinerad mot förändring. De finns flera anledningar till att förändring av undervisning är utmanande. Alla som jobbar i skolan har själva gått i den. Att göra förändringar i ett system med lång tradition och historia kräver ansträngning. Vidare är skolan utsatt för påtryckningar från flera håll, från politiker, styrdokument och samhället, vilket kan störa skolutveckling och hindra innovation. Skolan har även en “kostym” som få förändringar passar i. Kostymen består till exempel av homogena åldersgrupper, scheman och klassrum som ofta är givna med yrkesroller som är någorlunda låsta i sitt sätt att agera. Det gör att få saker “passar” kostymen vilket kan hämma utveckling och leda till att förändringar i klassrummet snabbt kan gå tillbaka till “business as usual”. Samtidigt finns det en stor misstro hos oss lärare mot utveckling av undervisning som inte är byggd på lång ackumulerad erfarenhet. Det leder till en paradox där skolan ibland kan behöva innovation inom flera områden men där de innovationer som finns, även de med god evidens, inte blir implementerade. Att utveckla och förändra sin egen undervisning är svårt nog. Att lyckas initiera förändring i andras undervisning är svårare. Att förändra andra i ett system som inte vill förändras kräver stort tålamod och hårt arbete.

Det finns flera sätt att utveckla skola och undervisning på. Problemstyrd skolutveckling utgår från utvecklingsområden och undervisningsutmaningar. Professionsstyrd skolutveckling utgår från att skapa samtal mellan kollegor och förutsättningar för att utvecklas professionellt i sitt yrke. Modellstyrd skolutveckling handlar om att ta in och göra om en evidensbaserad praktik eller forskning till sin egen. I detta inlägg kommer ni att få ta del av några tips, tankar och erfarenheter kring att arbeta med kollektiv förbättring av undervisning genom modellstyrd skolutveckling.

I grunden behöver du se skolutveckling som en process som tar tid, kräver resurser och behöver en struktur. Ska du arbeta med en eller flera modeller krävs både träning i modellen samt anpassning av modellen. När du leder en process behöver du ta vara på kraften som finns i det kollektiva lärandet och se till att träffar som sker mellan pedagoger leder till ökad gemenskap och professionalisering. Gemenskap, såsom delad glädje och delade erfarenheter mellan kollegor, är en av de mest avgörande faktorerna för att skolutveckling ska få goda effekter över tid.

Steg 1: Identifiera behov

Det första steget är att identifiera behov av att göra en förändring eller utveckling. Syftet är att kunna ställa sig bakom ett utvecklingsbehov och känna mening med en kollektiv insats att förbättra undervisningen. Vad är vi idag bra på som alla borde kunna? Vad är det vi har svårt med? Vad sker i undervisningen? Hur matchar vår syn på god undervisning med vad vi faktiskt gör i klassrummen? Vad är vår dröm och önskan kring undervisningen och vad är det som hindrar oss att komma dit?

En mervärdesanalys är ett effektiv sätt att komma fram till möjliga utvecklingsbehov och se vad som behöver förändras på en skola. Analysen kan göras i mindre grupper av lärare och sedan sammanställas i en utvecklingsgrupp. Här finns en mall på en mervärdesanalys. Ett annat sätt är att be varje lärare individuellt eller i grupp göra en analys av sin egen undervisning utifrån en fråga eller en aspekt. Här finns en mall för det.

Steg 2: Välj modell

Nästa steg är att utifrån era identifierade behov välja 1-2 lämpliga modeller som matchar det ni vill utveckla. En modell är en evidensbaserad praktik eller en forskningsbaserad metod. Modellen kan beskrivas som en pedagogisk innovation som ursprungligen har dekontextualiserats från ett en skola eller från skolforskning för att kunna spridas till fler. Det kan vara modeller som Kooperativt lärande, PAX i skolan, Värdeskapande lärande, Tänka, resonera & räkna f-3, Sluta räkna, börja se! & Tematiskt arbetssätt mm. Vissa modeller kommer från enskilda lärare i eller utanför skolan och har testats i liten skala och har därmed en viss praktiknära evidens, andra har provats i reguljär forskning och har analyserats och kritiskt granskats. Det viktiga är att modellen matchar era utvecklingsbehov och att den kan anpassas och testas i undervisningen för ert syfte och behov. Modellen ska ha potential att kunna utveckla kvaliten i undervisningen och ska ge ett mervärde för eleverna. Alla modeller finns däremot inte översatta till svenska och en del finns inte beskrivna på ett sätt som enkelt kan användas i en ny skolkontext. Andra är rent av olämpliga och matchar varken Läroplanen eller vad lärare anser vara god undervisning. Därav krävs en kritisk analys av modellen!

Modeller för skolutveckling kan bl a hittas via Education Endowment Foundation, Visible Learning MetaX & Skolverket. I boken Meningsfullt lärande beskriver vi fem praktiknära modeller med god evidens som kan användas för att utveckla undervisningen. I boken Inkludering i skolan beskrivs 27 modeller översiktligt som har stöd i forskning att de kan utveckla undervisningen. Se till att det ni väljer ut verkligen gynnar elevernas lärande och att modellen primärt är ett stöd för att skapa kvalité i den lärprocess ni ska fortsätta med.

Steg 3: Analysera modellen

När ni tar del av en ny praktik och modell är det viktigt att göra en analys. Vad är de bakomliggande tankarna bakom denna modell? Finns det stöd och evidens för att modellen kan förbättra och utveckla undervisningen? Finns det redan erfarenheter hos oss eller andra i vår närhet? Kan modellen anpassas, läras ut och enkelt provas i undervisningen? Många modeller lovar väldigt mycket – och ofta lovas mer än vad som kan levereras. En del modeller är övergripande teoretiska och kräver stor kännedom för att provas. Andra är mer praktiknära och har omsatts till praktiknära texter, bilder och filmer. Nästan alla modeller som är baserade utifrån forskning har anpassats så att de förutsätter att de leds av forskare – inte praktiker – därav blir vissa forskningsbaserade modeller ofta svåra att omsätta i praktiken.

I en analys gäller det att ställa kritiska och relevanta frågor. Finns det skolor som idag använder modellen? Kan de kontaktas? Finns det kunniga inom området som vi kan kontakta som stöd? Vilka är de?

En analys kan göras i en skolutvecklingsgrupp med frågorna:

• Vilka är de bakomliggande tankarna i modellen? Vad är det modellen försöker förändra hos oss?
• Finns det evidens, praktik eller kunskap om modellen? Vad finns det för stöd för att modellen kan hjälpa oss utveckla undervisningen?
• Kan modellen läras ut och provas i liten skala? Hur då?
• Kan vi få stöd av experter eller kunniga inom modellen? Var hittar vi dem?
• Finns det kostnader och resurser som krävs för att prova modellen? Vad innebär det?

Steg 4: Testa i liten skala

Man måste inte kunna allt innan man provar. Om ni t ex väljer att utvecklas inom tematisk undervisning kan 1-3 lärare prova detta på direkten. Ta stöd av en bok, en text via internet eller en film. Få en känsla över vad modellen betyder i praktiken. Är modellen lämplig för fler av oss? Varför/Varför inte? Vad krävs egentligen för att lyckas och vad sker i undervisningen när modellen provas?

Testning kan ske ostrukturerat av enskilda lärare genom reflektion (se mall) eller en loggbok (se mall), eller via en bokcirkel i ett arbetslag (se mall). Syftet är att se om modellen kan vara gynnsam genom att skrapa lite på ytan och se om det finns något gott där under. Testning kan ske på enskilda lektioner eller upp till ett år eller mer. Syftet är att ackumulera erfarenhet och praktiskt prova om modellen kan användas och omsättas i praktiken samt förstå de eventuella behov som kommer uppstå om modellen ska provas i en större skala.

Implementing evidence-based programs in typical practice settings is not for the faint of heart. Chaos theory, complexity theory, and ecological theories only begin to describe the “wicked problems” that await those who attempt to change practices, organizations, and systems. (Fixsen et al., 2013)

Steg 5: Formulera en utvecklingsprocess

När ni har matchat modellen med behov, analyserat den och provat i liten skala är nästa steg att ta beslut kring om ni ska skapa ett skolutvecklingsprojekt och forma en process med stöd av modellen. Kan modellen vara gynnsam för fler? Vad behöver vi nu för att prova modellen tillsammans? Var börjar vi? Vad har vi för önskat resultat av processen? Vad vill vi uppnå?

Här behöver ni i en grupp på skolan (gärna med skolledare, förstelärare och lärare representerade) skapa en enklare plan för hur ni ska ta er an, anpassa och lära er modellen. Syftet är att kunna omvandla modellen till ny praktik och därmed “göra om” den till er egen. Kom ihåg att tid och resurser alltid är en faktor. Lärare behöver ha möjlighet att träffas, samplanera, diskutera och anpassa modellen till sitt eget sätt att undervisa. Detta kräver oftast flera år och går inte att lösa på en eftermiddag med en workshop.

För att över tid påverka vad lärare faktiskt gör i undervisningen behövs en struktur för er process. Skolledare behöver tillsammans med personalen forma en vision kring vad skolan behöver förändra och vad förändringen ska leda till. Skolan behöver skapa en plan för hur förändringen ska gå till. I planen behöver det finnas mål, vision och en struktur kring hur lärare ska ta sig an den önskade förändringen. Lärare behöver få kunskaper kring hur de ska göra en förändring och tid att samplanera lektioner och dela erfarenheter för att anpassa modellen till sitt eget sätt att leda. Skolledare behöver motivera lärare som ska göra förändringen under tiden arbetet sker och ge stöd för att hålla kursen. Vid förändringsarbete behöver det även säkerställas att resurser, såsom material, tid och ekonomi, finns tillgängliga för att möjliggöra den önskade förändringen. Det är viktigt att tänka långsiktigt och hållbart. Resurser som ekonomi, utbildning och material behöver beslutas om. Ett årshjul med regelbundna träffar behöver planeras in i kalendariet om det inte redan finns.

Vision	Motivation	Kunskap	Plan	Resurser
Varför ska förändringen ske?	Hur kan vi motivera lärare att göra förändringen?	Hur ser vi till att lärare får kunskap att genomföra förändringen?	Vad har vi för plan för förändringen?	Vilka resurser behövs för att genomföra förändringen?

Här finns två mallar (Mall 1 & Mall 2) som kan användas för att skapa enkla planer kring ett utvecklingsprojekt.

Steg 6: Erfarenhetsbaserat lärande

Erfarenhetsbaserat lärande är en metod för att utveckla ny praktisk kunskap hos lärare. Metoden innebär att lärare deltar i en process där de får individuell förberedelse (A), kollegialt arbete (B), undervisningsaktivitet (C) och gemensam uppföljning (D). Syftet med processen är att skapa nya insikter om lärandet och att lärarna utvecklas i sin profession.

I det erfarenhetsbaserade lärandet lägger du som ledare fokus på handlingar som symboliserar en önskad förändring. Det kan börja med att den som leder förändringsarbetet tillsammans med personalen väljer ut områden de vill förbättra. Därefter skapas handlingar (sk. aktioner) som ska genomföras i undervisningen hos alla lärare. Lärarna samplanerar dessa handlingar och genomför dem sedan i sin undervisning. Efteråt träffas lärarna för att reflektera kring vad de sett och upplevt. Nya handlingar planeras för att utvecklas vidare. Forskning visar att det är bättre att många lärare prövar något litet än att några få prövar något stort. Lägg därmed fokus på små förändringar och handlingar som alla lärare kan genomföra i sin egen undervisning och att inte för mycket ska förberedas inför träffarna. Fokus bör vara på gemensamt stöd i att planera och genomföra uppdrag i klassrummet och att lärare får kunskap om nya sätt att tänka och agera i undervisningen.

Mall för erfarenhetsbaserat lärande

Moment A	Förbereda inför träff (enskilt)
Moment B	Planera handling (gemensamt)
Moment C	Genomför handling (enskilt)
Moment D	Reflektera tillsammans (gemensamt)

Här finns en mall för att planera handlingar utifrån erfarenhetsbaserat lärande som kan användas som ett “Uppdrag”. När lärare genomfört ett uppdrag är det fördelaktigt att de reflekterar kring vad de lärt sig och vad nästa steg är. Här finns en mall för det!

Steg 7: Samla in erfarenheter och lärdomar

Under hela processens gång och under ert skolprojekt är det viktigt att samla in kunskap och erfarenhet för att synliggöra vad ni lär er och vad ni utvecklat. Syftet med utvecklingsprojektet ska inte vara att alla lärare ska göra på samma sätt – utan att de ska lära sig ny kunskap och bli bättre pedagoger. Undervisningens kvalite ska öka. Därför är frågor som “Vad har vi lärt oss nu?” och “Vad är klokt att göra nu?” centrala på gemensamma träffar. 

Här finns ett radardiagram för att enkelt analysera vad som sker mitt i ett utvecklingsprojekt och om det leder er framåt. Här finns en mall för att analysera och ringa in lärdomar i ett utvecklingsprojekt. Här är exempel på utvärderingsfrågor.

Steg 8: Planera för framtiden!

Utveckling är en ständigt pågående process. Det kräver hela tiden förnyad kunskap och ny erfarenhet. Det är viktigt att se kollektivt lärande som en process och inte en resa med ett färdigt slutmål. Vad som är klokt för er att fortsätta med och vad ni nu hittar på för att utveckla undervisningen beror på många faktorer. Om modellen varit gynnsam för er kan det vara viktigt att institutionalisera den och beskriva den i styrdokument och handlingsplaner på skolan. Hur ger vi vår kunskap till nyanställda? Vad har vi för plan att utvecklas vidare nu? Svaret på era frågor kan leda till nya skolutvecklingsprojekt!

Sammanfattning

Att arbeta med skolutveckling kan var utmanande, kul, frustrerande och givande. De viktigaste lärdomar jag fått av att leda mer än 50 skolutvecklingsprojekt är att det tar tid, kräver resurser och bygger på aktivt deltagande hos alla lärare. Skolutveckling innefattar tänkande och kännande människor som behöver involveras och aktiveras att våga tänka nytt och tillsammans utvecklas mot en undervisning med bättre kvalitet. Min erfarenhet är att i en stödjande lärargemenskap kan det ske magi som kan förändra hela undervisningssituationen till något nytt och bättre. Vi är så vana att gå i samma fotspår varje dag. Att tänka nytt är både ansträngande och utmanande. För att utveckling ska ske krävs det engagemang och hopp om att det finns något som är bättre. Det kräver att vi kritiskt granskar oss själva och att vi vågar prova oss fram. Det kräver mod.

En bra ledare ingjuter mod och hopp hos andra så att de vågar utvecklas. När det sker kommer lärare bli motiverade att prova sig fram så att de förändras i nya riktningar. Syftet med alla utvecklingsprocesser bör vara att bättre möta de utmaningar som undervisningen bjuder på och därmed gynna elevernas lärande och utveckling.

Själv vill jag tacka alla de tusentals lärare som jag träffat och arbetat med under alla mina år som pedagogisk utvecklingsledare. Det är i slutändan alltid lärarna som är hjältarna när det blir goda resultat av ett skolutvecklingsprojekt. Om någon vill samarbeta kring ett skolutvecklingsprojekt med mig, Niclas Fohlin eller Jennie Wilson; kontakta kooperativt@gmail.com. Vi har båda mycket stor av erfarenheter av att leda projekt för att utveckla undervisningen och samarbetar med olika skolors interna skolutvecklingsteam för att tillsammans bygga kvalitativa processer. Vi har också en digital kurs för förstelärare och utvecklingsledare som går ca en gång per läsår, läs mer HÄR.