Var nyfiken!

Nyfikenhet föder lärande. När vi blir genuint nyfikna på någonting söker vi svar. Vi undersöker, frågar och försöker förstå. Nyfikenhet driver ofta barn att lära sig nya saker, något vi lärare kan använda i undervisningen. Nyfikenhet värnar också våra relationer. När vi möter någon med genuin nyfikenhet visar vi att vi vill förstå dem och att deras upplevelse är viktig för oss. Vi kan då skapa trygghet och tillit, och minska misstänksamhet och försvar. När vi är nyfikna visar vi också att vi är öppna för nya tankar och lösningar, och att det viktigaste inte är att vi själva har rätt, vilket öppnar upp för delaktighet och lärande. Vi vuxna kan ibland tappa vår nyfikenhet. Förlora den i krav, mål och måsten. Ibland kan det vara bra att aktivt försöka väcka den till liv igen, vårda den och stärka den. Nyfikenheten kan hjälpa oss att utveckla vår undervisning och lägga en god grund för lärande.

Först behöver du vara nyfiken på dig själv. Se på din egen undervisning och närma dig den nyfiket: Hur tänkte jag här? Vad ville jag uppnå? Varför gjorde jag så? Vad kan jag lära mig av det? Vad är klokt för mig att göra nu? Vad är viktigt för mig? Fastna inte i självkritik utan värna omtänksam nyfikenhet för att försöka förstå dig själva bättre. Undersök dina val och reflektera kring de bakomliggande tankarna. Lyft fram det du gör bra och fundera kring vad du vill utveckla. Se på dig själv med snälla och nyfikna ögon.

För det andra behöver du vara nyfiken på dina kollegor. Ställ frågor, lyssna, observera. Visa att du är intresserad och att du vill lära dig av dem. Det innebär inte att du behöver göra precis som de gör, men att deras tankar och funderingar kan påverka dig. Vad tar jag med mig av det jag såg? Vad kan jag lära mig? Vilka nya tankar har jag fått? Vad är klokt för mig att göra nu? Visa tacksamhet när någon delar med sig av sig själv. Möt andra med vänlighet och nyfikenhet – då kan vi hitta gemensam mark även när vi tänker och tycker olika. Skillnaden i upplevelsen av att få ett kritiskt ”varför gjorde du så?” mot ett nyfiket ”varför gjorde du så?” kan förändra hela atmosfären i en personalgrupp. Led vägen med omtänksam nyfikenhet.

Sist men inte minst, var nyfiken på eleverna! Vilken outnyttjad resurs detta är! Var nyfiken på vad de tänker och tycker, vad de undrar, vad de funderar på, hur de lär sig bäst, vad de behöver för att komma längre, vad som motiverar och intresserar dem. Istället för att försöka hitta något utanför och få det att passa eleverna, utgå från dem och låt dem hjälpa dig. Visa att deras röster är viktiga och att du är genuint nyfiken på dem som människor. Vilka människor är det jag har framför mig? Vad har de för intressen, tankar och frågor? Vad kan jag lära mig av dem? Hur kan deras tankar och frågor leda oss framåt? Vad är klokt för mig att göra nu?

Att möta någon med nyfikenhet istället för med kritik och misstänksamhet kan förändra hela interaktionen och öppna upp möjligheter som annars hade gått förlorade. Det kan också förändra vår egen sinnestämning. Genom att vara en förebild i detta kan vi hjälpa våra elever att möta varandra och omvärlden med nyfikenhet. Vem kan du anstränga dig för att möta med mer vänlig och genuin nyfikenhet under vårterminen?

En kommentar

  • Nyfiken på vad vetenskapen säger vore inte heller helt fel. Det känns (utifrån) som att såväl lärare som politker svänger snabbt utan vetenskaplig evidens. Var det bra införa så mycket digitalt i skolan? Tja, det hade ju varit bra att titta på forskningen eller testa på några utvalda skolor innan det infördes överallt.

    En bra fråga att ställa sig själv rent allmänt är ’När prövade jag senast något nytt?’

Lämna ett svar