Har du upplevt den där känslan när du precis har avslutat en bok som var så bra att du inte kunde sluta läsa? Den där typen av bok som fick dig att stanna upp halva (hela?) natten och som du nu bara måste berätta om för andra? Det är en känsla vi alla kan känna när vi läser böcker. De får oss att drömma, känna och uppleva saker vi själva inte varit med om. Men vi är där, mitt i sagan. Det magiska med berättelser är att de kan ta oss ut i Saharas öknar eller runt Jupiters månar. Vi kan vandra uppför Everest toppar, ta oss igenom en snöstorm och bli vän med en talande isbjörn. Berättelser kan få oss att förstå oss själva och uppmana oss att tänka i nya banor. Denna kraft behöver användas i klassrummet!

Älskar du eller dina elever också sagor och berättelser? Vill du utveckla din högläsning till något mer? Vill du skapa en mer sammanhängande undervisning med en tydlig röd tråd? Varför inte prova något nytt?

Berättelsebaserad undervisning

Att delta i en berättelse och påverka vad som sker i handlingen kan öka känslan av mening och sammanhang för undervisningen. Berättelsebaserad undervisning är en pedagogisk metod där en ramberättelse används som en bas i lärandet under flera lektioner. Metoden utgår från en saga, en novell eller ett narrativ som ska hjälpa eleverna att förstå och relatera till ämnet de lär sig om. Berättelsen kan även användas för att skapa intresse och engagemang för lärandet hos eleverna, samt för att förklara olika koncept i undervisningen på ett lättförståeligt sätt. Ramberättelsen skapar en röd tråd genom hela undervisningen och hjälper eleverna att förstå sammanhanget mellan olika lektioner och de ämnen de lär sig om. Den ramberättelse du använder blir därmed en basen för olika frågor och aktiviteter ni genomför. Ta inspiration från tankar, dilemman och perspektiv som berättelsen tar upp och använd det som innehåll i undervisningen.

Metoden innebär att du:

1. väljer ett innehåll, kunskapsområde eller tema och hittar en lämplig ramberättelse som knyter an till temat.
2. använder ramberättelsen som en bas för flera lektioner och kopplar samman varje lektion till innehåll i berättelsen, t ex ett kapitel i veckan eller per lektion och område.
3. använder olika aktiviteter och övningar som relaterar till temat och berättelsen och hjälper eleverna att förstå och relatera till det innehåll som sker i berättelsen.
4. använder repetition och fördjupning av tidigare lärt material relaterat till berättelsen för att få eleverna att befästa kunskaper och färdigheter.
5. låter eleverna involveras i berättelsen genom samtal, göra val, aktiviteter, sånger, lekar eller skapande som berikar lärandet.
6. dokumenterar lärandet, t ex genom en yta såsom en vägg, ett bord eller en digital plattform för att synliggöra ert lärande som byggs ut under lektionernas gång.

En variant av metoden är att använda “storyline” där en historisk epok eller situation används för att skapa ett fokus i lärandet. Till skillnad från att utgå från en färdig berättelse skapar ni er egen berättelse tillsammans när ni lär er. Det kan vara att du läser upp en kort novell, saga eller intro till er epok. Därefter bygger ni en stad eller by på en gemensam yta, t ex ett bord. Eleverna lär sig fakta om hur människor levde och fungerande under epoken. De skapar sedan karaktärer som placeras på er gemensamma yta och skriver faktatexter och noveller om sina karaktärers liv, önskningar och drömmar. Undervisningen blir som en gemensam berättelse där ni bygger ut en saga i steg för steg och er gemensamma yta blir till slut fylld med levande karaktärer, byggnader för olika syften och platser som karaktärerna använder. Elevernas faktatexter och noveller kan samlas in och användas som bas för estetiska lärprocesser som drama, teater eller olika skapandeprocesser för att stärka lärandet.

Planera för en berättelsebaserad undervisning

Syfte: Skapa en röd tråd i lärandet och knyta an ett tema eller en fråga till ett narrativ som gör att undervisningen känns sammanhängande.

1. Välj ut ett innehåll, tema eller kunskap eleverna ska lära sig om. Det kan vara ett tema eller innehåll som “kulturkrockar”, “min bästa vän”, “saknad och sorg”, “att växa upp i sydafrika” eller annat lämpligt för elevgruppen.
2. Utifrån innehållet väljer du ut en lämplig berättelse, bok eller text. Ta med fördel hjälp av en bibliotekarie.
3. Läs igenom texten översiktligt och sammanställ idéer kring aktiviteter, läromedel och kunskapsområden ni kan fördjupa er i.
4. Formulera ett övergripande mål och dela upp målet i olika delmål och kunskaper du vill att eleverna ska utveckla.
5. Skapa en lektionsplan och ett utkast på de första lektionerna. Ha en viss flexibilitet för att kunna fånga upp spännande frågor och utmaningar eleverna lyfter fram när ni lär er.
6. Använd berättelsen som ett ramverk för lektionerna och läs ett stycke eller kapitel åt gången som uppstart för lektionens lärande.
7. Använd samtal mellan elever om det övergripande temat som texten berör och utveckla elevernas generella förmågor där de får skriva, tala och skapa nytt med koppling till de mål ni har med lektionerna.
8. Dokumentera er undervisning och synliggör vad lär er och vad eleverna skapar på en gemensam yta.

Förberedelser: Efter du valt en ramberättelse behöver du fundera ut och välja läraktiviteter som har koppling till berättelsen. Det kan vara att skriva ett svar på ett brev i sagan. Att skriva början på nästa kapitel eller att göra ett experiment eller utflykt. Vad för läraktiviteter det är beror mycket på det narrativ du använder dig av i lärandet. Sök inspiration via kollegor och internet samt i läromedel!

Att tänka på: Ramberättelsen ska fördjupa elevernas förståelse för det övergripande temat och ska kännas som en röd tråd i lärandet. Välj därför ett narrativ med omsorg!

Exempel från lärare:

• En matematiklärare använder en berättelse om en rymdfärd som en ramberättelse för undervisningen. Eleverna får följa med i berättelsen där de möter och lär sig om olika matematiska koncept som tidsberäkning, geometri och algebra. Eleverna får därefter genomföra aktiviteter och övningar som relaterar till berättelsen för att hjälpa dem att lära sig nya matematiska koncept.
• En klasslärare använde en berättelse om en fiktiv by som en ramberättelse för undervisningen. Eleverna får följa berättelsen om byn och sedan skriva egna sagor och berättelser om personer som bor i byn. Läraren använder olika aktiviteter och övningar kopplade till berättelsen för att hjälpa eleverna att förstå och utveckla sitt språk.
• En historielärare använde en skönlitterär bok som berörde den franska revolutionen som en ramberättelse för undervisningen. Läraren började varje lektion med att läsa en del av berättelsen och förklara hur den relaterade till det de skulle lära sig om revolutionen. Eleverna fick sedan genomföra olika aktiviteter och övningar kopplade till berättelsen, som att skapa ett rollspel där de spelade olika personer under revolutionen och skriva en berättelse om olika händelser. 

Länktips: