En av skolans uppgifter är att hjälpa människor att hitta läsaren i sig själva. Jag och Niclas har precis skrivit ett helt kapitel om den gemenskapsbildande litteraturen i en ny bok (kommer sommaren 2023). Jag vill dela några av de tankarna här.

Jag har alltid älskat att läsa. För mig var det ett pris, en lycka, att få en stund med en bok. Så var det inte för alla mina klasskamrater när jag gick i skolan. Många kämpade med läsningen, och många fick inte det stöd de behövde för att ens komma över tröskeln in i den litterära världen. En sak som ofta förbryllade mig när jag gick i skolan var att en del lärare använde tyst läsning som ett straff, som en konsekvens när vi inte skötte oss. “Nu är det för stökigt och högljutt, nu slutar vi med den här uppgiften, ta fram bänkböckerna och läs tyst!”. Vad skickar det ut för signaler till eleverna? “Passa er, om ni inte sköter er måste ni läsa!” Skapar det nyfikenhet och läsglädje? Skapar det spännande möten med böcker? Bjuder det in fler elever i böckernas värld? Jag tror inte det.

Hur kan vi då göra för att skapa en läsgemenskap i klassen och tillgängliggöra litteraturen för fler?

Läs högt!

Läs högt för eleverna! Läs högt ofta! Högläs allt möjligt! Högläs även för äldre elever!

Genom högläsningen får eleverna en gemensam upplevelse där de alla tar del av samma litterära värld. De får lyssna och känna in orden och budskapet utan begränsningar. Eleverna får tillgång till texter de annars inte skulle möta. Läraren hjälper eleverna in i texten, skapar nyfikenhet och motivation att fortsätta läsa själva eller i grupp. Lärarens intonation och uttal kan också ge eleverna stöd att förstå ord, uttryck och handling bättre. Ibland kan lärare begränsa sig till att högläsa enbart för yngre elever och enbart högläsa skönlitteratur. Men faktum är att all sorts text kan högläsas och att även äldre elever mår bra av att få lyssna på text. Med hjälp av en kortare högläsning i början av lektionen kan läraren fånga in eleverna och rikta fokus mot lektionens innehåll. Läraren kan högläsa en instruktion, ett citat, en dikt, en novell, en filosofisk fråga eller annat textstycke kopplat till det övergripande temat eleverna ska få möta i undervisningen. Läs högt för att skapa en läsande kultur i klassrummet.

Ha många böcker tillgängliga!

Se till att det finns böcker tillgängliga i klassrummet. Det ska vara enkelt för en elev som drabbas av läslust att hitta något att sätta i händerna. Att ha enkel tillgång till böcker främjar läslust och ökar självständighet genom möjligheten att läsa och utforska böcker på egen hand. Det kan vara något så enkelt som en låda ni fyllt med böcker eleverna tycker om, eller att skolbibliotikarien plockar ihop en låda med böcker utifrån ett tema i undervisningen. Skolbibliotikarien kan också bidra till läsgemenskapen på andra sätt. Genom att besöka klassrum och presentera böcker i olika genrer, läsa upp baksidan och prata om författare och litterära världar kan de väcka elevernas intresse och uppmuntra dem att läsa mer. Bibliotekarien kan efter att en bok presenterats i en klass fråga eleverna om någon vill läsa den och dela ut böcker direkt till eleverna. Nyinköpta eller populära böcker kan också tipsas om, vilket kan ge eleverna en chans att hitta något de gillar och som de kanske inte kände till. Ett rikt klassrumsbibliotek och ett samarbete mellan lärare och skolbibliotek kan bygga en läsande kultur i klassen och på skolan. Besök också bibliotek ofta, så att eleverna får vara omgivna av böcker och läsande människor.

Läs för upplevelsen, inte för att träna

Vad för typer av texter läser ni? Varför läser ni? Om eleverna enbart läser för att träna läsflyt, och enbart läser tillrättalagda skoltexter och läromedelstexter, blir läsningen lätt torr och tråkig. Läsning är så mycket mer att ord och bokstäver, läsflyt och avkodning. Välj spännande böcker med ett kulturellt värde, kopplade till elevernas upplevelsevärld. Välj böcker som berör spännande teman, som väcker känslor och tankar. Läs för upplevelse främst. Det främjar läslust och läsglädje, vilket också leder till språkutveckling och läsflyt.

Var en läsande förebild

Visa eleverna att du också läser! Visa upp böcker du tycker om, böcker du läser just nu, böcker du tyckte var bra/dåliga/svåra/konstiga/omvälvande. Var en läsande förebild. När eleverna läser tyst, läs du också! Var nyfiken på vad eleverna läser. Visa intresse för deras böcker, tidningar och texter – även de som är främmande för dig. Uppmuntra elever att dela med sig till varandra kring vad de läser. Värna nyfikenheten och läsglädjen.

Samtala om autentiska frågor

Använd autentiska, spännande, personliga frågor när ni samtlar om texter. Knyt an till eleverna och hjälp dem att förstå texten på djupet. Fastna inte i enbart torra kontrollfrågor, utan ställ nyfikna frågor där du själv inte har svaret. Var nyfiken på vad eleverna tycker och tänker. Det leder till betydligt mer intressanta och lärande samtal, och värnar läslust och läsglädje.

Gör läsning till ett pris

Jag menar inte bokstavligt, men behandla läsandet och läsningen som något att eftersträva, något nästan heligt, något som vi värnar och uppskattar. Hjälp eleverna att se glädjen och äventyren läsningen kan ge oss. Sträva efter att tända läsglädjen hos varje elev istället för att nå ett visst läsflyt eller läskunnighet. När glädjen och suget kommer, kommer läsflytet på köpet. Gör vad du kan för att skapa en läsgemenskap i ditt klassrum, där varje elev hittar läsaren i sig själv. Lycka till!