Hur skapar vi en trygg lärmiljö?
Lärmiljö är något som vi alla har erfarenhet av, oavsett om det är i ett klassrum, på en studieplats, hemma eller på en arbetsplats. För mig är det viktigt att skapa en god fysisk och social lärmiljö som är anpassad till mina elevers behov och förutsättningar. Det handlar om att skapa en kultur av lärande, att använda varierande miljöer och metoder samt att möjliggöra för eleverna att få tillgång till material som de behöver.
Jag tror att det är viktigt att tänka på att det som fungerar för en elev eller grupp kanske inte passar för alla. Därför behöver jag alltid vara öppen för att anpassa min undervisning och skapa en lärmiljö som fungerar för alla elever i klassen. Det är viktigt att ständigt tänka på hur den fysiska miljön påverkar elevernas lärande. Jag försöker alltid att skapa en inbjudande och stimulerande miljö där eleverna känner sig trygga och bekväma. Att möblera rummet på ett sätt som gör det lätt för eleverna att samarbeta och få tillgång till det material som de behöver är det viktigaste. Men sen då? Hur formar vi den bästa lärmiljön för gruppen framför oss?
Jag tror att vi alla håller med om att den fysiska lärmiljön spelar en stor roll för elevernas lärande. Men har du någonsin funderat över vad den fysiska lärmiljön skickar för signaler till eleverna så fort de kliver in i rummet? Det kan vara allt från möblering och material till bilder och dekorationer som ger signaler om vilken typ av undervisning som kommer att bedrivas och vilka roller eleverna förväntas ha.
Som lärare är det viktigt att se över den fysiska lärmiljön och fundera över vilka signaler den skickar ut. Signalerna kan ge upphov till olika känslor hos eleverna och påverka deras lärande. Så fråga dig själv, signalerar den fysiska lärmiljön det jag vill? Vad vill jag att eleverna ska känna när de kliver in i rummet? Försök att se utrymmet utifrån en elevs perspektiv. Vad inbjuds jag att göra? Vad dras jag mot? Var vill jag vara? Var känner jag mig trygg/otrygg? Vad distraherar? Vad skapar glädje och lust att lära? Var kan jag fokusera? Hur kan jag samarbeta med andra?
Genom att reflektera över den fysiska lärmiljön och vad för signaler som skickas ut, kan vi lärare skapa en mer gynnsam lärmiljö för våra elever. Det kan vara allt från att förändra möbleringen och materialen till att skapa en mer välkomnande atmosfär. Oavsett vad du gör, är det viktigt att du tänker på hur den fysiska lärmiljön påverkar dina elever och deras lärande.
Vi alla vet att lärande kan ske i olika miljöer och sammanhang, men det är lätt att glömma bort hur viktig själva lärmiljön är för elevernas välbefinnande och prestation. Som lärare har vi en viktig roll i att skapa en lärmiljö som stödjer elevernas lärande på bästa sätt. Att tänka på den fysiska lärmiljön är en viktig del av detta. Hur ska ytor, möblering, material, bildstöd och dekorationer hjälpa mina elever att känna trygghet och lära sig? Det handlar inte bara om estetiken – den fysiska lärmiljön kan också påverka elevernas fokus och koncentration.
Att ha tydliga platser för olika typer av arbete och att visa att lärmiljön tillhör eleverna och att de kan använda den på olika sätt, kan det signalera till eleverna att de är viktiga och har en aktiv roll i sin egen lärprocess. Som lärare bör vi också fundera över hur lärmiljön kan stötta elevernas exekutiva funktioner, såsom planering, organisation och uppmärksamhet. Genom att erbjuda olika verktyg och resurser som stöttar elevernas lärande och ge eleverna möjlighet att arbeta både enskilt och i grupp, kan vi hjälpa dem att bli mer självständiga och göra bra val i sin lärandeprocess. Tänk på att eleverna upplever utrymmen med alla sina sinnen och att det kräver mycket av dem att koncentrera sig och hålla fokus. Genom att skapa en strukturerad och tydlig lärmiljö och erbjuda en mängd olika sätt att lära sig, kan vi underlätta för eleverna och öka deras chanser att lyckas i skolan.
Jag tror att det är viktigt att tänka på att klassrummet tillhör eleverna, inte bara oss lärare. Eleverna kommer att tillbringa en stor del av sin tid där, så det är viktigt att de känner sig trygga och bekväma. En bra start för att skapa en positiv miljö kan vara att involvera eleverna i utformningen av klassrummet. Genom att låta dem vara med och tycka till om vad som ska finnas i klassrummet och hur det ska se ut, kan de känna sig delaktiga och stolta över sin skolmiljö. Det kan vara små saker som att låta eleverna välja ut bilder eller dekorationer som de tycker om eller att ha en “skaparhörna” där eleverna kan använda sin egen kreativitet för att utsmycka lärmiljön. Genom att både läraren och eleverna bidrar till utformningen av klassrummet kan det bli ett gemensamt utrymme där alla känner sig hemma. Det kan också öka elevernas motivation och känsla av autonomi, vilket i sin tur kan leda till bättre prestationer och en mer positiv inställning till lärande.
När jag tänker på den sociala lärmiljön så tänker jag på hur viktig den är för elevernas trivsel och lärande. En nyckel är att fundera på vilka förväntningar som jag som lärare har på eleverna och gruppen. Genom att ha höga förväntningar på eleverna och att visa att jag tror på deras förmåga att lyckas, kan jag bidra till att öka deras motivation och självförtroende. Samtidigt måste jag också vara medveten om att alla elever är olika och att de har olika behov. Därför måste jag vara lyhörd för deras individuella behov och se till att alla känner sig inkluderade och delaktiga i klassrumsgemenskapen.
En annan viktig faktor i den sociala lärmiljön är hur eleverna kommunicerar med varandra och hur konflikter hanteras. Som lärare är det mitt ansvar att skapa en trygg och respektfull atmosfär i klassrummet där eleverna kan känna sig bekväma att uttrycka sina åsikter och åsiktsmotsättningar på ett konstruktivt sätt. Genom att ge eleverna verktyg för att hantera konflikter och att visa att det är okej att ha olika åsikter kan jag bidra till att skapa en positiv lärmiljö där eleverna känner sig sedda och hörda. Till sist så tror jag att det är viktigt att involvera eleverna i att forma den sociala lärmiljön. Genom att ge eleverna möjlighet att få vara delaktiga i beslut som rör dem själva såväl som klassrummet kan jag öka deras motivation och känsla av ansvar för sin egen inlärning. Om jag själv var elev i mitt klassrum, skulle jag vilja känna mig delaktig och inkluderad i hur vi formar en trygg och positiv lärmiljö.
Jag läste en didaktikbok som beskrev att lärare säger ”tyst” till eleverna tio gånger mer än de säger ”prata” i undervisningen. Boken beskrev att mycket vi lärare gör i klassrummen är invanda mönster som är svåra att bryta. Vi kopierar ofta vad lärare från vår egen skolgång gjort oavsett vad vi själva lärt oss på universitetet. Jag blev nyfiken och bestämde mig för att prova om detta stämde. Jag la ett papper vid tavlan och skrev ”tyst” och ”tala” i två kolumner. Under en skolvecka skulle jag själv dra streck under ”tyst” varje gång jag sa tyst till eleverna och ett streck under ”tala” när de uppmuntrades att prata. På måndagen satte jag igång. 07:55 sa jag ett första tyst till en elev som högljutt kom in i klassrummet. Jag drog ett streck under ”tyst”. Jag missade ibland och glömde bort mig men kom ihåg nästa lektion. Fortsatte så utan reflektion fram till onsdag lunch. Vad var det jag såg nu, två och en halv dag in i skolveckan? Mer än 30 streck på ”tyst” och 4 streck på ”tala”. Varför blev jag en sådan här lärare, tänkte jag. Människan är ju skapt för att prata och röra på sig. Varför gör vi lärare allt vi kan för att hindra detta? Resterande del av veckan reflekterade jag kring hur jag skulle kunna förändra undervisningen för att ta vara på elevernas behov av prat. Hur ser en undervisning ut som inbjuder eleverna att tänka, resonera, röra på sig och samtala? Vad för innehåll och metoder kan jag använda då?
Som elev i skolan kände jag ofta av de signaler som lärarna skickade ut med olika former av instruktioner. De kunde vara små saker, men de påverkade min inställning till lärandet och min syn på mig själv. Jag minns hur det kändes när läraren hela tiden sa “bra jobbat” när vi blev klara med våra uppgifter. Jag insåg inte förrän senare att sådana signaler lärde mig att betyget var det viktigaste och inte vad jag faktiskt hade lärt mig eller om jag hade hjälpt någon annan i sitt lärande. På samma sätt kan jag känna igen när jag hör en lärare säga “stör inte” till eleverna som pratar med varandra när de lär sig. Det finns en risk att de känner att deras tankar inte är viktiga och att deras roll främst är att sitta tyst och lyssna.
Jag tror att det är viktigt att lärare är medvetna om vilka signaler vi sänder ut till eleverna. Genom att uppmuntra samarbete och kommunikation i klassrummet, kan lärarna hjälpa eleverna att lära sig att deras tankar och idéer är värdefulla och att de är en viktig del av lärandet. Genom att uppmuntra eleverna att lösa konflikter på egen hand kan lärarna visa att de tror på elevernas förmåga att ta ansvar och lösa problem. Som lärare är det viktigt att tänka på att allt man säger och gör påverkar elevernas inställning till skolan och lärandet. Genom att vara medveten om vilka signaler man skickar ut kan vi lärare hjälpa eleverna att utveckla en positiv inställning till lärandet och sin roll i klassrummet.
Fundera på hur du vill använda den fysiska och sociala lärmiljön för att forma dina elever och sätta din egen unika prägel på dina grupper. Undervisning är mer än att bara lära sig kunskaper; det handlar om att växa som människa och att hitta sin unika egenart och röst. Se till att den lärmiljö du bygger möjliggör att varje elev kan vara delaktig och göra positiva bidrag till lärandet, för såväl sig själv som för sin grupp. Skapa även tillfällen att samla in elevernas tankar om lärmiljön och se till att ni bearbetar problem som uppstår tillsammans. Det hjälper eleverna att lösa egna problem de möter i livet. Fundera på hur du kan forma en så gynnsam lärmiljö som möjligt och hur du kan vara öppen för förändringar under terminens gång utifrån de behov din grupp uppvisar. Du kan till exempel skriva två kolumner på ett papper, ”Fysisk lärmiljö” och ”Social lärmiljö”. Skriv ner några värderingar, ord eller lösa tankar under varje rubrik. När du har en bild över vad du tänker kan du samla in elevernas tankar och fylla på. Utifrån denna kan du sedan skapa aktiviteter och förändra lärmiljön för att nå dit ni vill. Tänk på att flera små handlingar kan leda till stora förändringar över tid, precis som vattendroppar över tid kan göra hål i sten. När ni har en riktning mot vart ni ska blir det enklare att ta rätt beslut och forma en gynnsam lärmiljö.
Positiva tavlan
Syfte: Att lyfta fram positiva beteenden. Uppmuntra varandra och skapa en positiv identitet i gruppen.
Genomförande:
- Skriv rubriken ”Positiva tavlan” och sätt upp den på en synlig plats i klassrummet.
- På regelbunden tid, be eleverna fundera på något positivt de gjort de senaste dagarna som hjälpt dem själva eller andra. De skriver ner det på en post-it-lapp.
- Låt varje elev gå fram och sätta upp sin post-it-lapp runt rubriken ”Positiva tavlan”. Om de vill kan du eller de själva läsa upp vad de skrivit och klassen kan applådera.
- Då och då under veckan, lyft något som står på positiva tavlan för att sprida positivitet, gemenskap och delad glädje. Beröm alla i klassen för det individer i gruppen gör.
Förberedelser: En plats för tavlan och en rubrik ”Positiva tavlan”. Post-it-lappar, gärna med extra vidhäftning. Sätt rutinen vid första tillfället och fortsätt sedan på regelbunden basis.
Att tänka på: Lyft positiva beteenden i gruppen. Se till att ni alla firar det en elev gjort som är bra. Skapa även tillfällen för reflektion. Vad vill eleverna sätta upp på tavlan nästa vecka? Vad för positivt kan de bidra med?
Skapa eget bling i era lärmiljöer
Syfte: Att ge eleverna en känsla av att skolan är deras för att öka motivation, gemenskap och ansvarstagande.
Genomförande: Låt eleverna fundera på hur de skulle vilja dekorera era lärmiljöer. Vad vill de ska finnas på väggarna? I taket? I korridoren? På toaletterna? I matsalen? På skolgården? Samla in idéer och välj några förslag som är genomförbara. Låt eleverna tillsammans i smågrupper eller i hela klassen skapa materialet och dekorera era lärmiljöer. Kanske blir det uppmuntrande ord runt spegeln, ögon på toalettstolen, konstverk i korridoren eller vackra namnskyltar i klassrummet?
Förberedelser: Förbered några reflekterande frågor som du ställer till eleverna, exempelvis: ”Vad behöver vi i vår miljö för att lära oss?”, ”Hur kan vi visa vilka vi är genom vårt rum?”, ”Vilka av våra miljöer är tråkiga/stökiga/otrygga och hur kan vi förbättra dessa?” När ni valt vad ni vill påverka behöver materialet tas fram. Eleverna kan fördelas i olika grupper med tydliga syften.
Att tänka på: Var öppen för elevernas förslag. Uppmuntra kreativitet även om vissa idéer är för stora för att genomföras.
Vad hände med de klassiska bänkarna? Lärare jag pratat med gillade dem, de som har haft en bänk verkar alla ha älskat den. Plötsligt var de omoderna och barnen skulle ha en egen låda någon annanstans i klassrummet istället. Det verkar leda till en hel del onödigt spring.
Fanns det någon negativt med bänkarna eller är det bara att någon ville sälja väldigt många skrivbord som bidragit till deras försvinnande?
Jag tänker mig att tråkigheten också kan vara en räddning för många. Det fanns inte så mycket annat att göra än att sitta vid sin bänk och fylla i stencilen eller läsa i boken eller vad det nu var. Man slapp fundera över var man skulle sitta och med vilka. Det var bara sätta sig och så var det inte mer med det.