Jag besökte två lärare som båda skulle leda ett samtal i sin klass. I båda klasserna skulle eleverna diskutera i smågrupper kring frågor som berörde lektionens innehåll. Efter att ha varit i båda klassrummen träffades vi alla tre för att diskutera hur det gick och vad lärarna lärt sig. En lärare var missnöjd: “Eleverna kan ju inte prata med varandra. De klarar inte av det. Många var tysta och några andra började prata om något annat”. Den andra läraren var nöjd: “Det gick fantastiskt. Vilka bra samtal det blev mellan eleverna! Jag kunde gå runt i rummet, lyssna, uppmuntra och mysa!” Lärarna började diskutera varför det blev så olika utfall. Kunde det vara dagsform? Tryggheten i gruppen? Vana att kunna samtala? Efter några minuter frågade jag lärarna “Vad skulle eleverna prata om?” Den ena läraren sa: “Vi jobbade med spökhistorier… innan vi skulle läsa en läskig saga fick eleverna berätta för varandra om vad som gör dem rädda när lampan släcks!” Den andra läraren svarade: “Vi skulle arbeta med ordklasser och eleverna skulle prata om vad som är skillnaden mellan adjektiv och verb.” I vilket klassrum tror du elevernas samtal fungerade väl? Varför då?

Jag vill prata om något som jag tror är väldigt viktigt när det gäller att skapa meningsfullhet och en stark gemenskap i klassrummet – innehållsval i undervisningen.

Att välja rätt innehåll kan verkligen göra skillnad i elevernas lärande. Som lärare är det avgörande att tänka noga på innehållet som vi väljer att lära ut till våra elever. Innehållet är undervisningens kärna, och det är vad som kommer att engagera och motivera eleverna att lära sig mer. Om innehållet inte är relevant och anpassat till elevernas behov, förutsättningar och intressen kommer det att bli svårt för eleverna att engagera sig och ta till sig undervisningen. Därför är det viktigt att innehållet är det första som vi tänker på när vi planerar våra lektioner. Vi måste ta hänsyn till elevernas funderingar, känslor, intressen och förmågor när vi väljer innehållet. Med det menas det som eleverna, de facto, behöver för att förstå den värld de lever i. Vi måste också se till att innehållet har ett kulturellt värde och berikar dem i deras liv. Skolans primära syfte är att förmedla de mer beständiga kunskaper som eleverna behöver för att kunna verka i samhället. Därför behöver vi ständigt reflektera som lärare kring vad som sker i vår omvärld och förändra vår undervisning för att möta nya behov.

När innehållet har valts är det sedan dags att välja metod och mål. Metoden ska vara anpassad till innehållet och elevernas behov, och målen ska vara specifika och mätbara så att eleverna och läraren kan se om eleverna har uppnått dem.

Ett väl valt innehåll ökar elevernas känsla av meningsfullhet i undervisningen och leder till att fler elever förstår och tar till sig det de lär sig om. Genom att låta elevernas funderingar, känslor, intressen och förmågor påverka innehållsvalet kan vi öka elevernas motivation och lärande. Ett medvetet och relevant innehållsval kan också hjälpa eleverna att utveckla sitt kritiska tänkande och sin problemlösningsförmåga.

Jag vill uppmuntra er att reflektera kring ert innehållsval och se till att det är relevant och anpassat till era elever. Genom att välja innehåll som speglar elevernas upplevelsevärld och ger dem möjlighet att relatera till undervisningen på ett personligt sätt kan vi öka deras intresse och engagemang för ämnet och hjälpa dem att utveckla en djupare förståelse för det. Tillsammans kan vi skapa en meningsfull och givande undervisning som ger våra elever de verktyg de behöver för att lyckas i livet.

En elev frågade en gång på en lektion “Finns det liv i rymden?”. Eleverna skulle lära sig om solsystemet och planeterna. Frågan hängde i luften och läraren sa tillslut, “Sådant där får ni lära er mer om på högstadiet”. Missat tillfälle! Kanske skulle denna fråga lärt eleverna massor om rymden, vetenskap och biologi. Med enkla medel och ett annat tänk kan vi gå ifrån våra låsta innehållsval och göra undervisningen mer relevant och intressant för eleverna.

Vanliga misstag lärare gör kring innehåll

Som specialpedagog har jag ibland haft möjligheten att besöka kollegors undervisning. Jag brukar även intervjua elever om den undervisning de är en del av för att förstå hur de ser på sitt lärande. Jag kommer ihåg ett samtal med en elev. Läraren hade sagt att eleven saknade motivation. När jag satte mig bredvid eleven arbeta hen med ett uppgiftspapper. Jag frågade: “Vad gör du nu?” Eleven: “Det här” *pekar på pappret* Jag: “Vad är det du lär dig då?” Eleven: “Jag har gjort klart uppgift 3”. Jag: “Okej. Vad ska du lära dig nu då?” Eleven: “Ja… uppgift 4” Jag: “Ja… men vad handlar det om? Varför lär ni er detta nu?” Eleven: “För det står på tavlan, gör till uppgift 5…” *pekar mot tavlan*.

Misstag 1: Använda läroplanen som källa för allt innehållsval i undervisningen

“Eleverna ska arbeta med handstil och att skriva med digitala verktyg, det står i läroplanen!”

Det är viktigt att komma ihåg att läroplanen inte är en fullständig bibel på vad för innehåll eleverna ska ta del av i undervisningen. Visst, läroplanen ger oss riktlinjer och centrala innehåll att följa, men den saknar ofta det viktiga mellanmänskliga i lärandet. Det är där vi som lärare kommer in – vi måste ta hänsyn till elevernas individuella behov och intressen när vi planerar vår undervisning. Vi behöver även ta in världen utanför klassrummet in i undervisningen för att göra det meningsfullt och relevant för våra elever.

Det är lätt att fastna i att enbart fokusera på läroplanens krav och riktlinjer, men det är viktigt att komma ihåg att vårt absolut viktigaste uppdrag som lärare är att se till att våra elever lär sig och utvecklas på bästa sätt. Vi måste därför ta ansvar för att göra medvetna val kring innehållsval och se till att våra lektioner är meningsfulla och engagerande för våra elever.

Låt oss därför använda läroplanen som det viktiga råmaterial den är, men låt den inte styra allt innehåll som vi väljer att ta med i vår undervisning. Låt oss istället använda vår egen kompetens och erfarenhet för att matcha innehållsvalen mot elevernas behov och ta in världen utanför klassrummet in i undervisningen. Det är det som gör oss till fantastiska lärare – vår förmåga att anpassa undervisningen och göra skillnad för våra elever.

Misstag 2: Blanda ihop mål med undervisningens innehåll 

“Eleverna ska lära sig vad adjektiv är. Vad för text kan vi använda till det?”

Målen i undervisningen är förvisso viktiga, men om de blandas ihop med innehållet kan undervisningen lätt bli för formell och tråkig. Det kan bli som att träna torrsim på land, det blir inte riktigt samma sak som att simma i vattnet.

När det gäller innehållet är det viktigt att vi fokuserar på det som är relevant och intressant för våra elever, det som har ett kulturellt värde. Och när vi planerar vår undervisning behöver vi ta hänsyn till de teman som kommer att beröras i det vi ska läsa eller arbeta med. Ett exempel kan vara novellen “Pälsen” av Hjalmar Söderberg. Där finns teman som utsatthet, dödsångest, lycka och social klass som kan beröras i undervisningen. Det är innehållet i undervisningen. När vi väl har bestämt vad innehållet ska vara, kan vi sedan formulera mål. Till exempel kan ett av flera mål vara att eleverna ska kunna använda fem beskrivande adjektiv när de skriver en egen novell inom temat.

Misstag 3: Utgå från att ett läromedel gör allt innehållsval i undervisningen 

“Vårt innehåll är kapitel 5 i läromedlet. Där ska vi lära oss om rullstensåsar.”

Ofta utgår vi från läromedel när vi planerar vår undervisning och säger till våra elever att “vårt innehåll är s. 27-34 i matteboken” eller liknande. Läromedel är viktiga i undervisningen och är skrivna av ämnesexperter-De experterna vet däremot inget alls om de elever som ska använda läromedlet och vad som är relevant för just er här och nu. Därför behöver vi som lärare ta ansvar för att göra medvetna val kring innehållet i vår undervisning.

Läromedel kan vara till stor hjälp som stöd, men det är viktigt att komma ihåg att de ofta fokuserar på att träna specifika färdigheter eller moment, snarare än att erbjuda ett meningsfullt och engagerande innehåll. Vi behöver därför själva välja ut det som är viktigt här och nu för våra elever och säkerställa att läromedlen faktiskt vidgar elevernas perspektiv och inte blir rena fylleri-uppgifter och tidsspill.

Misstag 4: Välja innehåll uteslutande för att passa en viss metod

“Eleverna ska lära sig skriva en krönika. Vad för uppgifter och innehåll passar till det?”

Ibland kan vi lärare hamna i fällan att välja innehåll bara för att passa en viss metod eller övning. Vi måste tänka på att det innehåll vi väljer behöver ha ett egenvärde för eleverna och inte bara väljas för att träna en viss förmåga eller metod. Om innehållet inte är meningsfullt och relevant för eleverna, kommer det att göra det svårare att nå målen för undervisningen.

Istället behöver vi börja med att tänka på vad som är relevant och spännande för eleverna att lära sig om just nu. Svaret på det är sällan “krönika”. Däremot är krönika en utmärkt arbetsmetod för att ge eleverna en röst och skrivna om ett område som är meningsfullt och relevant för dem.

Hur väljer vi ett relevant och meningsfullt innehåll?

För att kunna välja relevant och intresseväckande innehåll behöver du utgå från eleverna du har framför dig. Du kan ställa sig frågor som:

• Vilka teman och områden är ofta relevanta i mina elevers ålder?
• Vad händer i omvärlden just nu som eleverna behöver kunna?
• Vad behöver eleverna lära sig för att kunna förstå och hantera världen omkring dem?
• Vad sker i mina elevers upplevelsevärld just nu som vi kan undersöka?
• Vilka känslor, relationer och upplevelser präglar deras fritid?
• Vilka tv-program, spel och kända personer påverkas de av?
• Vad undrar eller grubblar mina elever på just nu?
• Vad händer i närområdet som vi kan undersöka?

Utifrån dessa typer av frågor kan du börja ringa in temaområden som är viktiga för dina elever att lära sig om. Du kan sedan använda dig av detta för att hitta ingångar och perspektiv som leder till lärande, där eleverna utvecklar generella kunskaper, som att läsa och skriva, samtidigt som innehållet berör det kontextuella i elevernas liv. När vi utgår från våra elever och lyfter in deras tankar, funderingar, frågor och behov i undervisningen tas ett bredare, mer holistiskt grepp, där fokus ligger på att stötta eleverna att växa som människor och lära för livet. På detta sätt lär de sig de sig skriva, läsa, räkna, skapa och hoppa, men fokus ligger på att skapa ett större djup genom att få eleverna att utveckla nya tankar och erfarenheter. Att utgå från eleverna vid planeringen innebär inte att enbart arbeta med innehåll som de själva valt eller utifrån deras intressen. Det innebär att ta stöd av det eleverna möter i sin värld – vad de känner, tänker, upplever, undrar över och kämpar med – för att göra undervisningen relevant, hanterbar och meningsfull.

Vad fick du för tankar av inlägget? Hur tänker du själv kring det innehållsval du gör i undervisningen? Skriv en kommentar!

Mer om detta ämne kan du läsa i boken Meningsfullt lärande – demokrati och samtal i skolan. Till sommaren kommer också en helt ny bok där en stor del berör innehållsval för att skapa en meningsfull undervisning.