Jag har tänkt en hel del på hur jag tror undervisning kommer att förändras i framtiden. Det finns flera utmaningar både i och utanför klassrummet som på något sätt kommer att påverka vad undervisning är och hur vi ser på elever, lärande och oss lärare. Senast i raden är introduktionen av AI som exploderat detta år med konst, dikter, sånger och texter som helt eller delvis görs av en AI. Vi lämnar heller inte över en perfekt värld till våra barn. Konflikter och krig i världen, klimatförändringar och ekonomisk orättvisa är olösta problem som behöver åtgärdas. Troligtvis kommer vi att lämna över dessa problem till våra barn att lösa. Vad för kunskaper och förmågor kommer detta kräva att de har och hur kommer det påverka undervisningen i framtiden?

För 10 år sedan (2013) var jag på en föreläsning med Jackie Gerstein som pratade om framtidens lärande och hur hon trodde undervisningen skulle förändras. Titeln på föreläsningen var: Schools are doing Education 1.0; talking about doing Education 2.0; when they should be planning and implementing Education 3.0.

Denna föreläsning syftar till att jämföra utvecklingen av Internet med undervisningens utveckling. Internet har blivit en integrerad del av de flesta samhällenas väv över hela världen. Webben påverkar människors sätt att tänka, agera och vara; och människor påverkar utvecklingen och innehållet på webben. Internet idag har blivit ett stort panoramafönster och portal till mänskliga uppfattningar, tankar och beteende. Logiskt sett verkar det då som att skolor skulle följa efter genom att imitera det som sker via Internet för att hjälpa barn och ungdomar att fungera, lära sig, arbeta och leka på ett hälsosamt, interaktivt och prosocialt sätt i sina samhällen i stort. Jag gör en jämförelse med det som kallas Webb 1.0, 2.0 och 3.0 och drar paralleller till hur jag tror undervisningen kommer se ut 2030. Länk!

Google påminde mig nyss att det gått 10 år sedan föreläsningen och jag funderar på vad som skett under dessa år och vad nästa steg är för skolan mot 2030 och förbi. Det har fått mig att tänka på vad det är som gör oss människor unika. Om något är det vår förmåga att kunna tänka kreativt, lösa problem, känna empati och samarbeta med varandra. Så vilka mer mjuka värden kommer vara viktiga i framtiden? En sak jag vet är att de komplexa problem som finns i vår framtid inte kan lösas av en enskild individ. Istället kräver de allt som oftast samarbete mellan människor. Om världsfred börjar någonstans, börjar den i klassrummet med två elever som hjälper varandra, uppmuntrar varandra och som bygger en relation baserad på ömsesidigt förtroende. Ett socialt lärande där elever hjälper och stödjer varandra kommer därför behöva vara en del av framtidens undervisning.

I en digital post-covid era har vi även sett en ökning av psykiska hälsoproblem hos vår ungdom där stress och social ångest ökade under covid-åren. Forskare har länge studerat hur människor fungerar, hur vi utvecklas och växer. Vi vet idag att det finns få saker som är så farliga för en individ som att vara isolerad och ha få sociala relationer. När vi är ensamma och känner oss isolerade från andra förlorar vi vår känsla av mening. När en person är ensam under en längre tid börjar de också tappa känslan av vem de är. Människor är djupt sociala varelser. Detta är ganska tydligt genom att titta på hur vi lever våra liv, skapar samhällen och organisationer. Bevisen för vårt behov av sociala relationer finns i vår biologi och överallt där vi tittar i vårt samhälle. Framtidens undervisning behöver ta avstamp i detta och möjliggöra för elever att forma förtroendefulla relationer med varandra såväl som oss vuxna.

Social interaktion är central för att utveckla empati, förståelse för andra och en känsla av tillhörighet. Om vi vill minska mängden hat, rasism och våld i världen är samarbete, gemenskap och personliga relationer nycklarna som vi kan använda för att skapa förändring. I starka relationer med personer som skiljer sig från oss själva har vi möjlighet att ifrågasätta sociala normer och vad vi själva anser vara normalt. I dessa relationer överbrygger vi också kulturella skillnader och värderar mångfald mer när vi bygger förtroendefulla relationer med varandra. När elever har möjlighet att skapa en gemenskap i skolan med varandra, lägger vi grunden för att de ska kunna forma starka relationer med nya människor i sin framtid. Att arbeta med samarbete i klassrummet kan därmed minska våldet i samhället och öka förståelsen för oss själva och andra. Därför tror jag att undervisning i framtiden kommer kräva att elever kan samarbeta, utveckla sin empati och kommunicera effektivt med varandra.

Men trots denna kunskap strukturerar vi ofta undervisning och lärande baserat på konkurrens eller individualism där människor blir allt mer isolerade från varandra. Inom skolan tenderar vi att hylla elever som isolerar sig från sina klasskamrater. Sätt dig ner, var tyst och gör ditt eget arbete! Titta inte på vad eleven bredvid dig gör! Fokusera på dig själv! Sluta prata med varandra! Var tysta när ni arbetar! Skolan har främst blivit en plats där individen måste klara sig själv. Gruppen ses som en distraktion och ett hot mot individen. Det här synsättet tror jag kommer behöva förändras i framtiden.

De senaste 10 åren har vi sett en ökning av antidemokratiska värderingar runt om i världen, vilket än mer lyfter fram vikten av skolans demokratiuppdrag. Genom skolan kan vi lägga en stark grund för demokratin i framtiden. En demokratisk utbildning innebär därför att elever möter ett innehåll som breddar deras perspektiv och får dem att förstå sig själva, varandra och världen omkring dem. Det är innehåll som engagerar, ifrågasätter och utnyttjar debatt, dilemman och dialog. I en demokratisk utbildning får varje elev uttrycka sin egen röst och lyssna på andra. Skillnader mellan människor värderas och ses som något positivt. Eleverna behöver ha möjlighet att utforska och ställa frågor om världen, varandra och sin egen kultur. Lärare behöver skapa en gemenskap i klassrummet där eleverna känner sig trygga, litar på varandra och bygger meningsfulla relationer. Därför tror jag att framtidens lärande kommer ha ett större fokus på demokratiska grundvärderingar och använda sig av demokratiska arbetsformer i undervisningen.

Vad för mer hårda värden kommer vara viktiga i framtiden? Alldeles oavsett vad vi tycker om digitalisering i skolan sker nu en av de största paradigmskiftena i vårt samhälle sedan industriella revolutionen. För bara 15 år sedan behövde både du och jag använda kartor när vi åkte bil och vi letade efter restauranger i telefonkatalogen. Våra barn växer upp i en värld som aldrig varit så nära dem som idag. De ser filmer från Saharas öknar vid två års ålder, tittar på en barnfilm från Japan samtidigt som de använder ett mobilspel skapat i Kroatien (min senaste helg med syskonbarnen!). Denna nya värld är här för att stanna och kommer bara utvecklas med nya tjänster, möjligheter och utmaningar. Vi lärare behöver förstå att vår rädsla och farhåga för teknikutvecklingen också baseras på en bild av vår egen mer eller mindre teknikfria barndom. Självklart vill vi att våra elever ska ha det vi själva hade. Det är dock naivt att tro att det skulle vara möjligt eller ens önskvärt i dagens och framtidens samhälle.

En av de största förändringarna i undervisningen är därför den ökade användningen av teknik och digitala verktyg för lärande. Elever kommer att ha tillgång till en mängd olika digitala verktyg som möjliggör interaktivt lärande, samarbete över avstånd och anpassning av innehåll efter individuella behov och förmågor. Det kommer inte vara en spikrak väg framåt. En hel del behöver ske i utveckling av pedagogiken och kompetensutveckling. Men det kommer att ske gradvis över tid. Jag tror även att undervisningen kommer gå mot mer flexibilitet, med möjlighet för elever att lära sig när och var som helst. Elever kommer att ha tillgång till onlinekurser, digitala samarbetsplatformar, virtuella klassrum och andra former av distansundervisning, särskilt ju äldre de blir. Detta sker redan idag på alla universitet och kommer sippra ner i åldrarna in i skolan. Blended learning, där lärande sker både här och nu mellan människor och samtidigt i en digitalt/virtuell värld kommer att öka i framtiden.

Artificiell intelligens (AI) och maskininlärning kommer också att spela en allt viktigare roll i undervisningen. AI-tekniken är idag endast i sin linda men det finns en stor potential att kunna använda AI för att anpassa undervisningen efter individuella behov och förmågor hos eleverna, till exempel genom att identifiera vilka områden som eleverna behöver extra stöd i och vilka områden där de är starkare. Detta skulle kunna göra det möjligt för lärare att skapa en mer effektiv och anpassad lärandeupplevelse för eleverna. Elever kan även använda AI-teknik för att utveckla nya idéer, skriva bättre texter och lära sig nya kunskaper.

Elever kommer därför behöva gedigna kunskaper i en kombination med teknisk kompetens eftersom det är en stor del av vår värld och kommer bara att fortsätta att växa i betydelse. Elever behöver lära sig logik, olika tekniska koncept och digitala verktyg. De behöver kunna förstå hur teknologin fungerar, dess möjligheter och begränsningar och kunna använda den effektivt, med ett tydligt syfte, för att lösa problem i sina och andras liv. Elever kommer även än mer behöva utveckla ett kreativt tänkande eftersom världen förändras i en allt snabbare takt. Elever behöver kunna tänka utanför boxen och hitta nya lösningar på problem och utmaningar som de stöter på som vi inte än hittat svaret på. Här kommer vikten av en bildning in och att elever i framtiden får ta del av litteratur, konst och vetenskap i skolan.

Samtidigt kommer framtiden kräva mycket av elevernas sociala och emotionella förmågor. Elever behöver kunna kommunicera effektivt, samarbeta med andra och hantera känslor och motgångar på ett hälsosamt sätt. Mer och mer krav kommer även ställas på elevernas analytiska förmåga då de kommer behöva kunna hantera stora mängder data i ett växande hav av information. Elever kommer än mer behöva lära sig att analysera och kritiskt granska information och dra egna slutsatser för att kunna ta goda beslut. Här har skolan en stor utvecklingspotential att lära elever att navigera och värdesätta information.

I framtiden kommer det finnas mindre och mindre arbeten där elever kan gå direkt ut i skogen och arbeta eller få möjlighet att hoppa in på närmaste verkstad. Fler människor än idag kommer arbeta i mindre företag eller vara egenanställda. Det ställer högre krav på eleverna att kunna ta initiativ, vara självständiga och ta risker. I en värld där arbeten förändras snabbt och där jobb uppstår en dag och försvinner nästa, är det viktigt för elever att ha entreprenöriella färdigheter och kunna skapa egna möjligheter där behov uppstår. Slutligen tror jag framtiden kommer kräva än mer av elevernas språk- och textkunskaper. Den ökade globaliseringen gör att kommunikation med människor från olika kulturer och språk blir allt viktigare. Elever som kan kommunicera väl i tal och text, förstå andra och tala flera språk kommer ha en fördel i en global värld där företag och organisationer samarbetar mer över landsgränserna.

Själv skulle jag idag vara nöjd om skolan började snegla mer ordentligt på det som Jackie kallade Undervisning 2.0 i sin föreläsning. Det är något vi drivit på denna blogg i flera år och som vi sett ske på hundratals skolor i Norden. Därför tror jag att ett lärande där elever effektivt samarbetar med varandra kommer vara en nyckel för att möta några av framtidens utmaningar inom undervisningen. Det behöver våra elever för att kunna verka i en komplex värld och lösa de problem som de kommer stötta på i framtiden.

Hur tror du undervisning kommer förändras till 2030 eller 2040? Skriv en kommentar!