Jag har länge funderat på hur man kan skapa en gemenskap i klassrummet där eleverna stöttar och hjälper varandra i sitt lärande. Det är ofta en utmaning att undervisa elever som har olika kunskapsnivåer, men jag tror att vi kan använda dessa skillnader till vår fördel. Istället för att se det som ett problem, kan det till och med vara en fördel att eleverna kan olika saker och ligger på olika nivåer?

En metod som jag har använt med stor framgång är Pusselmetoden, eller hem- och expertgrupper (eng. Jigsaw). I denna metod sätter vi eleverna i grupper där varje elev har en unik bit av pusslet som ingen annan har. Detta skapar ett ömsesidig beroende av varandra, där eleverna inser att de behöver varandra för att lyckas. De har ett gemensamt mål, att alla i gruppen ska förstå eller klara av en viss färdighet, och de är inte klara förrän alla i gruppen kan det.

Jag har märkt att när eleverna behöver varandra på detta sätt så blir de öppnare för att hjälpa varandra och se varandra som en resurs för lärande. De samtalar mer med varandra och vill att alla i gruppen bidrar. Alla eleverna känner sig viktiga och behövda i gruppen, vilket skapar en positiv och trygg stämning i klassrummet. Metoden även bra för lärare att prova på då den ofta leder till nya insikter kring andra sätt att lära elever ett innehåll. Om du arbetat med KL ett tag rekommenderar jag starkt att prova någon version av den när det är lämpligt för elevernas lärande. Du kommer inte ångra dig!

Pussel finns i flera olika versioner beroende på lärarens syfte och mål. I grundversionen, som på svenska kallas hem- och expertgrupper, ska eleverna sättas ihop i en hemgrupp där varje elev ska lära sig något unikt. De blir beroende av varandra då de alla har en egen del av helheten. Eleverna startar först i en hemgruppen om ca 4 elever och får det de ska lära sig presenterade för sig. Varje elev ska därefter bli expert på ett avgränsat kunskapsområde. Eleverna splittras upp och träffas därefter i en ny grupp, kallad expertgrupp med en elev från varje hemgrupp. Där lär de sig en kunskap och blir experter. I expertgruppen tränar också på hur de ska lära ut det de lärt sig till sin hemgrupp. De går sedan tillbaka till sin hemgrupp och stödjer sina gruppmedlemmar att förstå sitt expertområde. I hemgruppen skapar de sedan en gemensam syntes av all kunskap från alla medlemmar. En förutsättning för lärande är alltså att de kan olika saker och därför måste lära varandra. Pussel kan struktureras på olika sätt beroende på syfte, innehåll och elevgrupp. Det är en beforskad och evidensbaserad metod som används för att öka elevernas kunskaper.

Här förklarar Jennifer Gonzalez från Cult of Pedagogy hur metoden kan gå till.

Pusselmetoden ( hem- och expertgrupper) är en utmärkt metod för både lärare och elever. Det finns flera anledningar till varför metoden är effektiv och gynnsam ur bådas perspektiven.

Ur lärarens perspektiv:

1. Differentierad undervisning: Pusselmetoden gör det möjligt för lärare att anpassa sin undervisning efter elevernas olika kunskapsnivåer och behov. Genom att dela upp klassen i grupper med olika expertområden kan läraren säkerställa att varje elev får möjlighet att utveckla och fördjupa sin förståelse inom ett specifikt område.
2. Aktivt lärande: Metoden främjar aktivt lärande, där eleverna själva tar ansvar för att inhämta och dela kunskap. Detta kan leda till bättre förståelse och minnesförmåga eftersom eleverna är mer engagerade i lärandeprocessen.
3. Samarbetets kraft: Pusselmetoden uppmuntrar till samarbete och kommunikation mellan eleverna, vilket är viktiga färdigheter att utveckla i skolan. Genom att arbeta tillsammans och lära av varandra kan eleverna utveckla sin förmåga att lösa problem och fatta beslut i grupp.
4. Minskad arbetsbelastning: Genom att använda pusselmetoden kan lärare avlasta en del av sitt arbete genom att eleverna tar ansvar för att lära varandra och förklara olika koncept. Detta kan ge läraren mer tid att fokusera på att stötta eleverna och anpassa undervisningen efter deras behov.

Ur elevens perspektiv:

1. Ökad självkänsla: Genom att bli experter inom ett område och dela med sig av sin kunskap till sina kamrater kan eleverna känna sig mer säkra och stolta över sina prestationer. Detta kan leda till ökad självkänsla och motivation att lära sig mer.
2. Socialt stöd: Pusselmetoden främjar samarbete och gemenskap mellan eleverna, vilket kan vara särskilt viktigt för elever som känner sig osäkra eller har svårigheter i skolan. Genom att arbeta tillsammans och stötta varandra kan eleverna känna sig mer bekväma och mindre stressade.
3. Lärande genom undervisning: Forskning har visat att att lära ut något till någon annan kan hjälpa en att förstå det bättre själv. Genom att förklara och lära något till andra befäster eleverna det innehåll de arbetar med.
4. Gemenskapsbildande: Genom att undervisning blir något eleverna gör för och med varandra bygger de en gemenskap kring lärandet som gör att de ser varandra som lärresurser och samarbetspartners. Eleverna går inte ut och bråkar på rasten de första de gör när de varit ett stöd för varandra inne i klassrummet.

Här är några exempel jag sett göras av olika lärare med elever i olika åldrar:

• En åk 5 arbetar med temat vänskap. Halva klassen läser en novell och får i uppdrag att beskriva huvudkaraktären utifrån vissa frågor (t.ex. Är hen en bra vän? Varför, varför inte?). Den andra halvan läser en annan text och beskriver huvudkaraktären utifrån samma frågor. De möts sedan i par och beskriver sin text och sin huvudkaraktär för varandra. De gör ett Venndiagram där de jämför karaktärerna och får till sist läsa den novell de inte än läst.
• På en matematiklektion arbetar klassen med huvudräkningsmetoder. Halva klassen lär sig algoritmer och andra halvan lär sig att hoppa på en talrad. De tränar i halvklasserna tills de är säkra på sin metod. Efter en stund går de ihop i par och lär varandra sin metod. Eleverna jämför sina metoder och samtalar om för- och nackdelar med de olika sätten att räkna. De får till sist lösa ett tal enskilt med hjälp av båda metoderna.
• En lärare ville lära eleverna om vanliga nordiska djur. Läraren delade upp fakta om björnen i fyra kunskapsområden: Föda, Utseende, Utbredning och boende, Björnen på vintern. Varje expertgrupp fick läsa och lära sig om ett område. Efter en bestämd tid fick eleverna gå tillbaka till sin hemgrupp. Där presenterade de vad de lärt sig om björnen. När alla berättat fick de sätta ihop alla sina kunskaper till en helhet och skriva en gemensam faktatext om björnen.
• På en historielektion i en årskurs 9 ska eleverna beskriva och jämföra olika krig under 1900-talet. De har under en period lärt sig om olika krig. Läraren delar upp klassen i grupper om fyra, där varje elev får ansvar för ett specifikt krig (Första världskriget, Andra världskriget, Vietnamkriget och Koreakriget). Eleverna lämnar sin grupp och träffar en expertgrupp som ska undersöka kriget utifrån vissa specifika frågor. De stöttar varandra att förklara och analysera. När de är redo träffas de igen i sin ursprungliga grupp där varje elev presenterar sin del för de andra i gruppen. Tillsammans går de igenom alla krigen och diskuterar olika perspektiv och konsekvenser. Slutligen gör eleverna en gemensam uppgift där de jämför och sammanfattar informationen från alla krigen och hur de påverkat den nutida världshistorien och krigens kopplingar till internationella samarbeten och situationen idag.

Här är några olika versioner av pusselmetoden som jag själv använt för att lära elever om ett innehåll, sprida kunskaper och bygga gemenskap i undervisningen.

Parpussel

Syfte: Att skapa kunskapsdelning mellan elever i par där de lär varandra sitt kunskapsområde och blir viktiga för varandra.

Genomförande:

1. Dela upp klassen i två halvklasser med två olika kunskapsområden.
2. Låt eleverna lära sig om ett kunskapsområde och bli experter på det genom t.ex. lärargenomgång, text, film, arbete och diskussioner.
3. Ge experterna möjlighet att stötta varandra i mindre grupper för att förstå innehållet och träna på hur de ska lära ut det till en klasskamrat.
4. Para ihop eleverna, en från varje halvklass och kunskapsområde, och låt dem lära varandra om sitt område tills båda känner sig säkra på innehållet.
5. Arbeta med uppgifter som innefattar information från bådas kunskapsområden.
6. Avsluta genom att eleverna får visa vad de lärt sig, t.ex. genom en enskild uppgift, reflekterande text, ett prov eller tvärgruppsredovisning.

Förberedelser: Välj ut ett passande innehåll som kan delas i två olika delar. Förbered material som eleverna kan använda för att lära sig om detta. Dela klassen på hälften och skapa därefter par med en från varje halva.

Att tänka på: Var noga med att fokus är på att lära sig och sin kompis så bra som möjligt. Fira när elever förklarar på bra sätt och ställer frågor för att förstå. Uppmuntra hela klassen för det gemensamma lärandet. 

Hem- och expertgrupper (Pussel)

Syfte: Att få möjlighet att lära sig ett avgränsat kunskapsområde på djupet och bli experter på det, samt att träna på att förklara och lära ut det till andra elever.

Genomförande: I metoden hem- och expertgrupper blir varje elev inom en hemgrupp expert inom ett kunskapsområde och får sedan dela med sig av detta till sin hemgrupp. Eleverna delar på så sätt med sig av sin kunskap och lär av varandra. Ett positivt ömsesidigt beroende skapas då enbart en elev i varje hemgrupp är expert på sitt område. Det är först när alla har bidragit med sin del som pusslet är komplett. Hem- och expertgrupper kan varieras och anpassas efter behov.

1. Dela upp eleverna i hemgrupper med lika många elever som delar i kunskapsområdet, t.ex. 4 elever per grupp.
2. Ge varje elev i hemgruppen ett avgränsat kunskapsområde att bli expert på.
3. Skapa expertgrupper bestående av elever från olika hemgrupper.
4. I expertgruppen lär eleverna sig om kunskapsområdet och blir experter på det.
5. Eleverna går tillbaka till sin hemgrupp och lär sina gruppmedlemmar om sitt expertområde.
6. I hemgruppen skapar de en gemensam syntes av all kunskap från alla experterna – tillsammans i gruppen, i par eller enskilt.

Förberedelser: Dela upp kunskap i delar som är lika många som det finns elever i varje grupp. Plocka fram material för varje kunskapsområde och använd gärna en mall för varje expert där de kan sammanfatta sitt kunskapsområde inför att de ska presentera det i sin hemgrupp. Förbered gärna ett prov eller en individuell uppgift där varje elev ska kunna visa att de lärt sig allt material.

Att tänka på: Om du har ojämnt stora grupper kan några grupper vara 5 i stället för 4. Då får eleverna vara i ett par i ett kunskapsområde. Om du har nyanlända elever eller elever i behov av stöd kan detta även användas för dem, så att allt inte står och faller på dem när de ska rapportera i sina hemgrupper. Testa olika varianter av Pussel för att hitta det som fungerar bäst för dig och dina elever.

Varianter på Pussel: 

Dubbelpar: Eleverna i en hemgrupp om fyra delas upp i två par. Paren får ett expertområde att läsa in sig på. De träffas sedan igen i sin hemgrupp och lär ut, jämför eller ställer frågor om sitt kunskapsområde till varandra, par-till-par.

Bakvänt pussel: Expertgruppen presenterar, grupp för grupp, för hela klassen om sitt kunskapsområde, i stället för att enskilda elever presenterar för hemgruppen. Experterna går sedan tillbaka till sina hemgrupper där medlemmarna ställer frågor till sin expert för att fördjupa lärandet om varje kunskapsområde.

Pussel II-III-IV: Eleverna kan få en särskild mall i sina expertgrupper där de ska sammanställa informationen på ett tydligt sätt. Eleverna kan få ett muntligt prov i sina expertgrupper för att kontrollera att de verkligen kan det de ska vara experter på. Expertgruppen kan få frågekort som de först får tänka på, diskutera och sedan säkerställa att alla i gruppen kan svaret på. Experterna går sedan tillbaka till hemgruppen och lär varandra sin expertkunskap. När alla experter delat sin kunskap kan eleverna i hemgruppen få göra ett prov som har delar från varje kunskapsområde. De får individuella poäng och kan också få ett genomsnittligt grupp-poäng. De går igenom resultatet och lär varandra det som missuppfattats eller glömts bort, med syftet att alla elever ska kunna allt material. Eleverna kan även få reflektera kring hur väl de lärt varandra och vad de kan göra bättre nästa gång.

Lär varandra

Syfte: Att träna på att lära ut och kommunicera med en annan person. Stötta varandra att förstå innehåll. 

Genomförande: Eleverna är indelade i grupper om 4–5 elever. En elev per grupp går i väg och arbetar med något annat de behöver lära sig. Resten av klassen får lära sig ett specifikt och avgränsat innehåll. Det kan exempelvis vara en strategi i matematiken, ett begrepp eller en instruktion. De tränar tillsammans med pedagogen på hur de ska förklara innehållet för sina klasskamrater. De elever som gått i väg kommer tillbaka till sin grupp, som nu ska förklara det de lärt sig. De visar, pekar, ritar och förklarar, medan eleven som gått ut ställer frågor och försöker förstå. De får sedan en enskild uppgift för att visa vad de lärt sig. Gruppen får reflektera kring hur det gick och hur väl de lärde sin kamrat. Framgångsfaktorer kan skrivas upp på tavlan och grupperna får fira sin ansträngning.

Förberedelser: Ett begränsat innehåll som kan läras ut på kort tid. Meningsfulla uppgifter för eleverna som ska gå i väg att arbeta med. Eventuellt exempelfraser och exempelfrågor eleverna kan använda för att lyckas så bra som möjligt.
Att tänka på: Målet med uppgiften är att alla i klassen ska lära sig innehållet och också få större insikt i hur man kan förklara något så att en annan person förstår. Det är inte en tävling mellan grupperna, utan se till att de delar framgångsstrategier med varandra.

Här är en film där läraren i en lågstadieklass delar upp ett område eleverna ska lära sig om i tre bitar och där varje elev får ett eget område att bli experter på. Pussel kan användas i allt från universitetsutbildning, gymnasiet och i grundskolan för olika syften.