Kommunikation är en grundläggande färdighet som är avgörande för elevernas framgång i skolan och i livet. Att kunna kommunicera effektivt kan hjälpa eleverna att uttrycka sina idéer och åsikter, samarbeta med andra och lösa problem på ett konstruktivt sätt. Kommunikation är ett samspel mellan flera parter där vi möter varandra och påverkar varandra. Brister i kommunikation kan leda till konflikter och missförstånd. Lärare behöver därför skapa goda förutsättningar för eleverna att utveckla sina kommunikativa förmågor i klassrummet. I denna text kommer vi att utforska några strategier och metoder som lärare kan använda för att utveckla elevernas kommunikativa förmåga.

Skapa en trygg och tillåtande miljö

För att våga uttrycka sina tankar inför andra behöver eleverna känna sig trygga med gruppen. Läraren behöver skapa en tillåtande miljö där ofärdiga tankar välkomnas och uppmuntras, där det viktiga inte är att ha rätt utan att undersöka och stötta varandra. Läraren behöver visa att olikheter är något positivit och att vi kan lära oss mer när vi tänker på olika sätt. Elever behöver få lära känna varandra och bygga relationer med klasskamrater så att de vågar säga vad de tycker och be om hjälp. Läraren behöver skapa möjlighet för eleverna att bli nyfikna på varandra. Läraren kan exempelvis:

• Ha en rutin för hur elever hälsar på varandra på morgonen eller i början av lektionen.
• Se till att eleverna lär sig varandras namn.
• Ha en rutin för hur elever tackar varandra och avslutar lektionen gemensamt.
• Möta elevernas frågor och missuppfattningar med nyfikenhet.
• Ställa frågor där det finns många olika svar och där olika perspektiv gör att eleverna lär sig mer.
• Se till att elever ofta får vända sig mot varandra och ställa frågor kring innehållet, som “Vad tycker du?” “Vad var intressant för dig?” “Vad har du lärt dig?” “Vad vill du veta mer om?”

Läs mer om att bygga en trygg grupp HÄR. Läs om korta strategier för att skapa trygghet inför samtal HÄR.

Välj ett relevant innehåll och en passande fråga

Innehållsvalet spelar stor roll för elevernas lärande och möjlighet för kommunikation. Innehållet de ska samtala om behöver vara intressant och relevant. Det behöver vara något eleverna har en viss kunskap kring så att de har något att säga, men inte för enkelt så att samtalet stannar av för snabbt. Det behöver vara något som engagerar och bjuder in. Hur frågan ställs påverkar också. En fråga som är för stängd gör att eleverna letar efter “rätt” svar eller försöker lista ut vad läraren vill att de ska svara. Om vi vill skapa samtal där de använder och utvecklar sin kommunikativa förmåga behöver frågan vara öppen (flera möjliga svar) och gärna autentisk (där frågeställaren inte vet svaret), så att eleverna behöver dela sina tankar, lyssna in varandra, vrida och vända på argument och se att man kan tänka på olika sätt. Frågor där eleverna behöver vända sig in mot sig själva och göra personliga kopplingar till innehållet leder ofta till större engagemang i samtalet, t.ex. “Vad tyckte du var viktigt i texten?” “Vad tror du kommer hända i nästa kapitel?” “Drottning Kristina valde att abdikera. Vad tänker du om hennes val? Hur skulle du gjort i hennes situation?” “Vilka frågor har du kring innehållet som du vill lära dig mer om?”.

Skapa tydliga förväntningar

Läraren behöver vara tydlig med varför eleverna ska samtala med varandra, vad syftet är och vad fokus ska vara i samtalet. Instruktioner som “Ni ska hjälpa varandra att förstå texten” eller “Fundera tillsammans och kom på så många olika lösningar som möjligt” ger bättre förutsättningar för god kommunikation än instruktioner som “Ni ska svara på frågorna” eller “Ni ska hitta rätt svar”. Visa eleverna att samtalet och lärandet är i fokus, inte att bli klara eller svara rätt.

Lär ut kommunikativa färdigheter

Att kommunicera med andra är komplicerat. Elever kan ha svårt att lyssna in varandra, uttrycka vad de tänker och förstå varandra. För att stötta eleverna i lärandet behöver läraren explicit lära ut kommunikativa förmågor och ge eleverna verktyg de kan använda i sina samtal för att lära mer effektivt. Tre grundläggande färdigheter att lära ut är att lyssna aktivt, förklara hur man tänker och ställa frågor. Läraren behöver ge konkreta exempel på hur detta kan se ut, låta eleverna göra det i samtal och sedan ge återkoppling på hur det gick. Syftet är inte att eleverna ska göra detta perfekt på en gång utan att de får goda mjligheter att utveckla sina kommunikativa färdigheter över tid. Läraren kan:

• fråga eleverna om de har förslag på hur de kan lyssna på ett bra sätt
• ge exempel på hur “lyssna aktivt” kan se ut och höras
• visa bilder på när någon lyssnar på ett bra sätt
• modellera gott lyssnande
• skriva exempelfraser eleverna kan använda för att förklara hur de tänker
• skriva ner exempelfrågor de kan använda i sina samtal
• göra ett T-kort kring tex lyssna aktivt
• uppmuntra och ge feedback när eleverna stöttar varandra i samtalen
• låta eleverna reflektera kring hur samtalet gick, vad de gjorde bra och vad som kan förbättras

Läs mer om att lära ut förmågor som stöttar samtal och lärande HÄR.

Skapa många möjligheter för samtal i olika konstellationer

För att elever ska kunna utveckla sina kommunikativa förmågor räcker det inte att vi har samtal i helklass där eleverna räcker upp handen och svarar en i taget. De behöver få betydligt mer talutrymme än så. Läraren behöver därför variera samtalsmetoderna så att eleverna får chans att samtala ofta och med många olika personer. Här kan lärare använda sig av olika kooperativa strukturer, som exempelvis Pingpong-prat, EPA, Talkort och Ställ en fråga. En struktur som verkligen synliggör vikten av god kommunikation är Kommunicera. Här får eleverna chans att reflektera kring och utveckla sin kommunikation i samspel med andra. Vi behöver ge eleverna rika möjlighetera att kommunicera kring innehållet. Läs mer om hur vi kan variera samtalen i klassrummet HÄR.

Ge återkoppling och uppmuntran

När elever samtalar behöver läraren observera hur det går för dem för att sedan ge återkoppling och lyfta fram positiva exempel. Läraren kan ge feedback till en enskild elev, ett par eller en grupp, eller till hela klassen. Fokusera på saker de gjorde för att stötta varandra och lära så mycket som möjligt, ex “Jag såg att flera pekade och visade så att kompisen skulle förstå, det är ett bra sätt att stötta varandra” eller “Jag hörde flera som ställde frågor till varandra, det gjorde att ni förstod bättre”. Läraren behöver också peka ut en riktning framåt. Vad behöver utvecklas vidare? Vad kan vi fokusera på nästa gång? Hur kan jag lära ut det? Vilket stöd behöver jag ge så att eleverna får chans att lyckas ännu bättre? Läs mer HÄR.

Skapa möjlighet för reflektion

En viktig del i elevernas utveckling är metakognitionen. Eleverna behöver få chans att stanna upp och reflektera kring hur samtalen går, vad de bidrog med och vad som kan göras bättre. Genom att låta dem reflektera – enskilt och tillsammans med andra – kan vi medvetandegöra dem om hur de påverkar varandra i samtalen och hjälpa dem att påverkar varandra på positiva sätt. Reflektionen kan ske innan ett samtal, mitt i, eller efteråt. Även en kort reflektion på någon minut kan göra stor skillnad för eleverna. Låt eleverna reflektera kring frågor som:

• Hur ska vi göra för att samtalet ska gå så bra som möjligt?
• Hur kan jag visa att jag lyssnar?
• Vilka frågor kan vi ställa till varandra?
• Vad vill jag ha för stöd i samtalet?
• Vad bidrog jag med i samtalet?
• Hur gjorde jag för att lyssna på min grupp?
• Vilket stöd fick jag från min kamrat?
• Hur gjorde vi för att lyckas i vårt samtal?
• Vad lärde vi oss?
• Vad gjorde att vi lärde oss i samtalet?
• Vad fick vi ut av samtalet?
• Vad kan vi göra bättre nästa gång?
• Vad tänker jag kring innehållet nu? Vilka nya tankar fick jag av samtalet?

Läs mer HÄR.

Var en förebild

Vi vuxna behöver vara förebilder. Om vi vill att eleverna ska lyssna på varandra behöver vi också lyssna på dem och andra vuxna. Vi behöver ta deras tankar och åsikter på allvar och visa att vi uppskattar när de berättar vad de tänker. Vi behöver möta deras tankar och funderingar med nyfikenhet och en villighet att låta det vi hör påverka riktningen undervisningen tar. När vi är nyfikna på dem, ställer frågor och visar uppskattning för det de säger visar vi att detta är det vi vill se i klassrummet.

Sammanfattning

Lärare behöver designa undervisningen så att eleverna får goda förutsättningar för att lyckas i sin kommunikation och för möjlighet att utveckla sina kommunikativa förmågor. Vi behöver tänka till kring hur vi kan skapa ett tillåtande klimat, hur vi lär ut samtalsförmågor och hur vi ser till att alla elever får talutrymme. Det finns inte bara ett sätt att göra det på. Vad är klokt för dig att göra för att skapa ännu bättre förutsättningar för elevers kommunikativa utveckling i ditt klassrum?