Det finns många varianter av 5-3-1 och du kan med fördel skapa egna varianter. Metodmässigt är det en strukturerad enskilt-par-kvadrat där elever får en uppgift individuellt, i par och slutligen i grupp.

1. Låt eleverna individuellt skriva ner 5 ord eller korta meningar för att sammanfatta en text, film eller händelse.
2. Para ihop eleverna och låt dem dela sina 5 ord och välja de 3 bästa idéerna.
3. Låt varje par ansluta sig till ett annat par och bilda en grupp, låt paren dela sina 3 idéer och i gruppen välja den bästa idén för att presentera för klassen.

Idén med 5-3-1-strukturen är att engagera eleverna i en stegvis process där de först reflekterar individuellt över ett innehåll, sedan samarbetar i par för att välja de bästa idéerna och slutligen i en större grupp för att välja ut den bästa idén att presentera för klassen. Syftet är att främja kritiskt tänkande, samarbete och kommunikation bland eleverna och stödja varandra att göra val kring ett innehåll.

Exempel på hur 5-3-1-strukturen kan användas:

1. Efter att ha läst en faktatext om miljöproblem kan eleverna sammanfatta texten med fem ord eller korta meningar, diskutera i par och välja de bästa idéerna för att sedan i en större grupp bestämma vilka åtgärder som är mest effektiva för att lösa problemet.
2. Efter att ha studerat en historisk händelse kan eleverna använda 5-3-1-strukturen för att reflektera över dess betydelse och påverkan. Eleverna kan börja med att skriva ner fem korta meningar om händelsen, diskutera i par och sedan i en större grupp för att välja den mest betydelsefulla aspekten att presentera för klassen.
3. När eleverna studerar en litterär text kan de använda 5-3-1-strukturen för att analysera och tolka texten. Eleverna kan börja med att skriva ner fem ord eller korta meningar om textens tema, karaktärer eller budskap. De diskuterar sedan sina tankar i par och väljer de bästa idéerna för att slutligen i en större grupp bestämma den mest insiktsfulla tolkningen att presentera för klassen.

Jag introducerar dagens lektion genom att rikta elevernas uppmärksamhet mot tavlan där frågan “Vad är materia?” visas. Jag läser frågan högt och tittar efter elevernas reaktion. Jag noterar att några räcker upp handen och att andra verkar tveksamma. Jag säger till eleverna: “tänk på saker som tar upp plats omkring dig i rummet”. Just nu letar jag inte efter ett rätt svar hos eleverna, utan är intresserad av deras reaktioner och förkunskaper. Jag berättar för eleverna att de kommer att lära sig detta på djupet under de kommande två lektionerna.

Sedan förklarar jag: “Vi kommer använda 5-3-1 strategin. Ni kommer använda era anteckningsböcker och gå runt i rummet tyst och skriva ner fem föremål eller saker som ni ser tar upp plats.” Eleverna börjar röra sig runt i rummet och antecknar. Jag ser att några börjar bli klara. Jag ger en ny instruktion: “När ni hittat fem föremål behöver ni se över er lista och bestämma vilka tre ni delar med er till er axelkompis.” Eleverna sätter sig ner och berättar om sina tre utvalda föremål. Jag säger: “Jag vill nu att ni samarbetar och väljer det enda föremålet som ni ska dela med klassen. Försök tänka ut något som någon annan inte har valt!”

När alla paren hade bestämt föremålet att dela med sig av, samlades vi i klassen och skrev ned alla föremål på tavlan. Med vår lista på tavlan påpekar jag för eleverna att alla dessa föremål är exempel på materia eftersom de tar upp plats. Vi tittade därefter på en film som zoomar in från vårt solsystem, till vår planet, en stad, en byggnad, en sko till molekylkedjor och atomer. Därefter försökte vi definiera vad ordet “materia” betyder tillsammans och vad vi skulle lära oss om.

Jag valde 5-3-1-strategin för att aktivera elevernas förkunskaper och engagera dem i strukturerade och meningsfulla samtal med en klasskamrat. Denna strategi underlättar diskussioner mellan elever och lär dem att kunna förhandla och hitta argument för sin sak. Denna lektion var en av de första gångerna jag använde strategin så jag ville inte att innehållet skulle bli för svårt. Idag kan eleverna använda varianter på 5-3-1 även för dilemman och frågor som är mer laddade och de känner sig hemma i att kunna framföra sin åsikt och hitta något gemensamt med sin axelkompis som de vill dela med sig till klassen. Det är nästan alltid så att det de hittar på något tillsammans i paret som är ett mer utvecklat svar än någon av dem hade klarat på egen hand.

Sofia, NO-lärare åk5, Malmö

Här är tre ytterligare varianter av 5-3-1-strukturen:

1. 5-3-1 med stående diskussion: Låt eleverna börja med att skriva ner fem idéer eller åsikter om ett ämne, händelse eller koncept. Be dem sedan ställa sig upp och bilda par för att diskutera sina fem idéer och välja de tre bästa. Därefter bildar paren grupper om fyra och jämför sina tre bästa idéer för att sedan enas om den bästa idén som ska presenteras för klassen. Detta upplägg främjar rörelse och aktivt deltagande.
2. 5-3-1 med skriftlig respons: Eleverna skriver ner fem tankar eller reflektioner om en text, bild eller händelse. De byter sedan sina anteckningar med en klasskamrat och väljer de tre bästa idéerna från varandras anteckningar. Slutligen bildar de grupper om fyra och delar med sig av de tre bästa idéerna för att sedan välja den bästa idén att skriva ner och dela med klassen. Denna variant fokuserar mer på skriftlig kommunikation och reflektion.
3. 5-3-1 med tidsbegränsning: Sätt en tidsgräns för varje steg i 5-3-1-processen. Till exempel kan eleverna få 3 minuter för att skriva ner fem idéer, 5 minuter för att diskutera och välja de tre bästa idéerna i par och ytterligare 5 minuter för att diskutera och välja den bästa idén i grupper om fyra. Denna variant skapar en känsla av brådska och engagemang, vilket kan öka elevernas fokus och deltagande i diskussionerna.

Tankar-Ideér-Insikter är en aktivitet som bygger på 5-3-1-strukturen och syftar till att främja kreativitet, kritiskt tänkande och kommunikation bland eleverna.

1. Individuell brainstorming: Be eleverna skriva ner maximalt 7 tankar, idéer eller reflektioner om en viss fråga, text, bild eller händelse.
2. Diskussion i par: Para ihop eleverna och låt dem jämföra sina 7 tankar. De ska diskutera varje tanke och välja de 4 mest intressanta eller relevanta tankarna som de vill utforska vidare.
3. Gruppdiskussion: Låt varje par ansluta sig till ett annat par för att bilda en grupp om fyra. Grupperna delar med sig av sina 4 utvalda tankar och diskuterar dem tillsammans. Gruppen ska sedan välja de 2 mest insiktsfulla eller inspirerande tankarna som de vill dela med klassen.
4. Klassdiskussion: Grupperna presenterar sina två utvalda insikter för hela klassen. Klassen kan sedan diskutera de presenterade insikterna och reflektera över hur de kan relatera till eller förändra deras förståelse av det givna ämnet.

Dessa varianter av 5-3-1-strukturen kan anpassas efter dina elevers behov och den specifika lektionen och det innehåll ni arbetar med. Genom att experimentera med olika upplägg kan du hitta den variant som fungerar bäst för din undervisningssituation.