En viktig del av arbete i skolan är att skapa en undervisningsgemenskap där elever känner sig trygga och vill varandra väl. Vi har skrivit om det flera gånger tidigare (tex HÄR). I detta inlägg vill vi fokusera på en aspekt kring rasten som vi ofta lyfter på våra workshops. Vi pedagoger kan göra en del ganska enkla saker som ökar elevernas möjligheter att ha en fungerande, positiv rastverksamhet. Strategierna nedan kan självklart användas för andra stunder på dagen också. Syftet är att ge eleverna verktyg för att ta hand om varandra och må bra tillsammans.

Stödjande samtal

För en del elever kan svårigheter börja redan innan de går ut på skolgården. Kanske kommer de inte på vad de ska göra, kanske vågar de inte fråga om de får vara med, kanske känner de sig osäkra, kanske har de få relationer med andra barn, kanske har de en dålig dag. Innan eleverna går ut på rast kan de få bli ett stöd för varandra så att fler får chans att få en bra rast. Genom att låta eleverna vända sig mot varandra och fundera tillsammans kring vad man kan göra på rasten kan de få fler idéer. Målet är inte att alla ska ha gjort ett slutgiltigt val innan de går ut, men att de ska ha flera möjliga idéer och känna att de inte är ensamma. På detta sätt har de också blivit medvetna om varandra vilket gör det enklare för dem att bjuda in varandra när de är ute på skolgården. Samtalen kan vara kring frågor som:

• Vad vill du göra på rasten?
• Vad ska vi tänka på på rasten så att alla har det bra?
• Hur kan du vara en bra kompis på rasten?
• Vad är bra saker att säga på rasten för att stötta och uppmuntra andra?

Pedagogen kan använda flera olika strukturer för dessa samtal, exempelvis Visa! eller berätta Mera.

Exempel: Struktur Visa!

Innan eleverna ska gå ut på rast ger läraren förslag på olika saker som finns att göra ute på rasten. “Fundera tyst för dig själva, vad tänker du att du vill göra?” Alla elever tänker enskilt. “Jag kommer räkna till 3, när jag gör det vill jag att du visar tummen upp om du vet vad du vill göra, tumme ner om du inte vet vad du vill göra, och tummen i mitten om du kanske vet men inte helt säkert. Berätta för varandra vad ni tänker och hjälp varandra att komma på vad ni kan göra på rasten. 1, 2, 3, visa!” Eleverna håller upp sina tummar inför den lilla gruppen de sitter närmast. Kalle: “Jag visar tummen upp för jag vet att jag vill fortsätta bygga kojan i skogen.” Sara: “Jag har tummen i mitten för jag kan inte bestämma mig om jag vill spela fotboll eller leka kull, för jag vet inte om några andra vill leka kull idag.” Ali: “Jag vet inte vad jag vill göra…” Sara: “Du kan vara med och leka kull om du vill!” Läraren rör sig runt mellan grupperna, lyssnar och stöttar vid behov. När hen ser att en grupp känner sig redo att gå ut får de smyga ut tillsammans.

Exempel: Struktur Berätta mera

“Idag är det snöigt ute på gården. Det finns många olika saker ni kan göra. Vad är några saker vi behöver tänka på så att det blir en bra rast för alla? Fundera för dig själv.” Eleverna funderar. “Gör en tumme upp om du har tänkt något.” Eleverna gör tumme upp. Eleverna får sedan gå runt i rummet med handen uppsträckt. De gör en high five med en klasskamrat och pratar om vad de kan tänka på ute i snön på rasten. Isak: “Vi kan tänka på att ha hjälm om vi ska åka i pulkabacken, så att vi inte skadar oss.” Anna: “Ja det är bra, och att bara kasta snö på kompisar som sagt att de vill vara med på snöbollskrig.” Isak: “Och komma ihåg att hänga in blöta kläder i torkskåpet efteråt.” Efter en liten stund säger de tack, gör en high five och går vidare till en ny person. Läraren bryter när eleverna har pratat med några olika personer. “Jag har hört flera viktiga saker nu har pratat om, till exempel att bjuda in varandra, inte gå ivägen i pulkabacken, att vänta på sin tur och att hjälpa någon om de ramlar i snön. Bra jobbat! Kom ihåg att ta hand om varandra på rasten. Be om hjälp om ni behöver något. Ha så kul!”

När eleverna sedan kommer in från rasten kan de få bearbeta upplevelsen tillsammans. Detta kan göras med strukturen ovan, eller med andra strukturer som EPA eller Rondellen. Utifrån syfte och elevgrupp kan olika frågor diskuteras, exempelvis:

• Vad tyckte du var roligt på rasten?
• Vad gjorde du bra på rasten?
• Vad sa du för positivt till någon annan på rasten?
• Vad såg du som någon annan gjorde bra på rasten?
• Är det något du hade önskat var annorlunda på rasten?
• Vad kan du göra ännu bättre på nästa rast?

Exempel: Struktur EPA

Eleverna står ute på skolgården och ska snart gå in till lektionen. Fritidspedagogen: “Fundera på något som var roligt på rasten.” Eleverna tänker enskilt. “Vänd dig mot personen som står närmast och berätta för varandra. Den som är kortast börjar prata. Varsågoda!” Eleverna berättar för varandra om sin rast. Pedagogen går runt och lyssnar. “Tacka kompisen för samtalet. Jag hörde flera som hade lekt roliga lekar, några som skrattat mycket och några som hade sprungit jättefort. Bra jobbat!”

Exempel: Struktur Rondellen

Eleverna har precis kommit in från rasten och har satt sig i sina bordsgrupper. “Fundera på något som du gjorde bra på rasten. Det kan vara något du klarade av eller något du gjorde för att hjälpa någon annan.” Eleverna tänker enskilt. “Luta er in mot gruppen. Berätta varvet runt. Cirkeln i gruppen börjar. Varsågoda!” En i taget berättar eleverna för sin grupp. Läraren går runt och lyssnar. “Tacka gruppen för samtalet. Jag hörde flera som hade sagt uppmuntrande ord på fotbollsplanen, och några som pratade om att de hade hjälpt en kompis som hade ramlat och slagit sig. Bra jobbat!”

Genom att skapa korta samtal mellan eleverna kan vi aktivera dem som resurser för varandra, bygga relationer och göra lek och vänskap mer tillgänglig för dem. Vi kan skapa bättre förutsättningar för dem att få en positiv rast tillsammans med sina klasskamrater. Hur kan du använda samtal mellan elever för att stötta dem kring rasten?