Det är mycket som jag tycker går åt fel håll kring skolan. Ekonomiskt, politiskt och pedagogiskt. Vi har stramare budget, en avprofessionalisering av vår yrkeskår och krav på tidigare betyg och hårdare tag i en allt mer resultat- och målstyrd skola. 1000 skolhuvudmän ska leka skola på en öppen skolmarknad som försöker tjäna pengar på undervisning. Samtidigt finns det knappt ekonomi att fylla skolbiblioteket med böcker och fler elevassistenter sägs upp inför hösten. Jag undrar ofta hur jag själv, vi lärare, kan hitta styrkan att orka kämpa i sådana här utmanande tider. När nu det börjar närma sig sommarlovet har jag funderat och tänkt en hel del på vad det är som gör att vi lärare går upp varje morgon och gör jobbet när det finns så mycket som är emot oss att göra det bra.

Det finns få yrken som lämnar ett obestridligt avtryck på individer och samhället i stort. Ett sådant yrke är att vara lärare. Lärarens roll är speciell då den formar framtiden. Vi är med och formar framtidens drömmare, innovatörer, ledare och samhällsförändrare. Som lärare är vi ofta så upptagna med våra dagliga uppgifter att vi glömmer att reflektera över hur djupgående inverkan vi har på våra elever. Vi planerar och genomför lektioner. Men vårt yrke slutar inte där. Vi samtalar och vägleder våra elever, stöttar dem i deras lärande, mående och liv. Det arbetet innefattar såväl ett socialt arbete som ett akademiskt yrke.

Varje lektion vi förbereder, varje extra minut vi spenderar med att ge återkoppling, varje gång vi hjälper en elev att lösa ett problem eller förstå något nytt, sår vi ett frö som kan gro till något nytt och vackert. Tyvärr får vi inte alltid se frukten av vårt arbete på en gång – ibland tar det år för dessa frön att blomstra – men varje sådan insats bidrar till att forma våra elevers framtida liv och drömmar. Det är något underbart och mäktigt med att vara lärare, med förmågan att påverka och förändra, och att få vara en del av våra elevers resa genom livet.

Det är nu snart dags att klappa oss själva på axeln. Titta tillbaka på året som har gått och för oss själva erkänna de otaliga prestationer vi har gjort. Att se alla de sätt på vilka vi har gjort en skillnad – stora som små. Att vara lärare är mer än ett yrke, det är ett ansvar och en myndighetsutövning såklart, men kanske mest av allt, en ära. Jag tycker vi borde vara mer stolta över oss själva än vad vi är.

Att vara lärare är ett av världens svåraste yrken. Vi står inför många utmaningar – stramare budgetar, nedskärningar, och den ständiga kampen att balansera elevernas behov mot de resurser vi har tillgängliga. Men i detta inlägg vill jag inte bara diskutera dessa utmaningar, utan också belysa hur vi, trots alla svårigheter, fortsätter att göra en skillnad. Hur vi, som lärare, står i frontlinjen för att kämpa för våra elevers bästa. Låt oss nu ta en stund att verkligen uppskatta det arbete vi gör och de framsteg vi har gjort. För det är vi som bygger framtiden, en elev och ett klassrum i taget. Vem skulle annars göra det?

Varje lektion gör en skillnad

Varje dag du stiger in i klassrummet har du en ny chans att påverka livet för varje elev du möter. Det kan vara en elev som plötsligt förstår ett matematikproblem tack vare din tålmodiga förklaring, en elev som fastnar i en högläsningsbok du läser och går till biblioteket själv för första gången eller en elev som blir inspirerad att följa sina drömmar efter en diskussion i klassen. Dessa små ögonblick av förståelse och inspiration, som kanske inte verkar så betydelsefulla i stunden, kan påverka en individs liv för all framtid. En av anledningarna till att jag själv blev lärare är att jag vill ge tillbaka till mina elever och lära dem om världen omkring dem och få dem att tro att de kan förändra den till något bättre. Vi lärare är bärare av vår kultur och samtidigt trollkarlar i hur vi kan skapa nya tankar och drömmar hos våra elever. Varje lektion är en ny chans att förändra någon av dina elevers liv för alltid.

Jag tänker på Eva, specialläraren, som tillbringade extra tid efter skolan för att hjälpa en särskilt kämpande elev med hans läsning. Efter månader av tålamod och hårt arbete kunde pojken äntligen läsa sin första bok själv. Idag är han själv lärare och arbetade just sitt första läsår. Och min vän Amina, som introducerade sina elever för programmering i en årskurs 8, vilket ledde till att en av hennes elever läste till dataingenjör och senare var med och skapade företaget Spotify.

Vi lärare bär samhället

Vårt arbete som lärare vida överstiger att lära ut kunskaper. Som lärare hjälper du elever att utveckla kritiskt tänkande, problemlösning, kommunikation och samarbetsfärdigheter – alla oersättliga kompetenser i en föränderliga värld. Ditt arbete ger eleverna verktyg för att kunna bli framtidens innovatörer, ledare, och aktiva medborgare.

Låt oss inte glömma de mjuka värdena som omger vårt uppdrag, som att lära eleverna empati, respekt, och ansvar. Som Elin, en grundskollärare i Göteborg, som startade ett projekt i sin klass för att lära ut vikten av hållbarhet och ansvar för miljön. Eller Johan, en gymnasielärare i Stockholm, som organiserar regelbundna workshoppar om empatiskt och socialt ledarskap för sina elever i naturprogrammet.

Vi lärare klagar ofta att vi har för mycket på våra axlar. Och det har vi. Men vi är mer än bara lärare som leder lektioner – vi är mentorer, inspiratörer, och förebilder för nästa generation. Känn stolthet över ditt yrke och kraften i ditt arbete. Du gör skillnad. Varje dag.

Att vara lärare är en ständig utmaning

Som lärare är vi fullt medvetna om de ekonomiska utmaningarna inom utbildningssystemet. Nedskärningar och stramare budgetar har blivit allt mer vanligt. Många av oss har känt pressen av att behöva göra mer med mindre, att försöka ge våra elever den bästa möjliga utbildningen trots begränsade resurser. Samhället är kollektivt i en lågkonjuktur och vi har några år av utmaningar framför oss innan det vänder. Självklart hoppas vi alla att fackförbund och folkvilja ska kunna ge oss bättre förutsättningar att göra vårt jobb. Men vi kan inte påverka allt. Lägg energi på det du kan påverka. Gör din röst hörd och protestera för våra elevers undervisning och vårt yrke. Men slå inte din panna i betongväggen varje dag och hamna i en negativ spiral – det gör det inte bättre för oss lärare eller våra elever.

Läraryrket är en utsatt yrkesgrupp. Den kommer alltid vara det. Alla har en åsikt om skolan och tycker att vi skulle göra saker annorlunda. Det skapar en enorm press på oss i en redan utsatt position. Det är tufft. Därför är också inte alla människor lämpade att ha ett av världens svåraste yrken. Det kräver saker som få klarar av. Och ja. Vi får också vara sårbara och be om hjälp när det är svårt. Om jag skulle önska något som jag sällan hör det pratas om är det att lärare borde få regelbunden coachning och samtalsstöd i sitt yrke. Själv har jag alltid försökt slå ihop mig med en kollega på mina arbetsplatser att bolla mina inre tankar och känslor med. En insikt jag fått genom åren är att dessa utmaningar är en del i att vara lärare och jag behöver hitta strategier att hantera dem och fokusera på de utmaningar jag kan påverka i min vardag.

Att finna kraft i gemenskapen

Som lärare är vi inte ensamma. Vi är del av en större gemenskap – en yrkeskår som stöttar och hjälper varandra. Var den kollega du helst av allt skulle behöva själv. Det är oftast det bästa sättet att få det du behöver från dina kollegor. Det finns även många organisationer, onlineforum och sociala mediegrupper där lärare kan dela sina erfarenheter, söka råd, och finna stöd när det är svårt. Det är en enorm styrka i vår kår att vi alltid finns där för varandra. Tappa inte bort det i dessa utmanande tider!

Till exempel, Teresa, en lärare i Nacka, som skapade ett nätverk av lärare i gruppen “mitt lilla klassrum” där lärare diskuterar allt från pedagogik, till material för lektioner och hur vi hanterar svåra elever. Eller vi här på kooperativt.com som idéellt skapade nätverket Kolis och gruppen “Kooperativt lärande” där pedagoger från hela Sverige utvecklas och delar med sig av hur vi arbetar med kooperativt lärande i undervisningen.

Att ta del av dessa gemenskaper kan vara mycket stärkande om du saknar ett forum på din skola att dela med er av tips, idéer och material. För mig har det varit en oersättlig resurs för mitt uppdrag som lärare.

Hitta lärarglädjen

Vi lärare är i behov av att känna positivitet och se ljust på framtiden. Annars är det svårt att skapa en god undervisning för våra elever. För mig själv har det alltid varit att kämpa för mina elevers bästa som givit mig energi och att läraryrket alltid har nya spännande utmaningar. Vi anpassar oss för de elever vi har framför oss, vi lär oss nya sätt att lära ut kunskaper och växer tillsammans med våra elever. Om du hamnar i en negativ spiral med dina kollegor. Försök hitta tillbaka till lärglädjen igen och lägga fokus på det vi kan påverka och göra något åt. Kanske starta ett utvecklingsprojekt med kollegorna i höst och prova något nytt i undervisningen?

Vi lärare är anpassningsbara och vi behöver känna en stolthet för vårt yrke. Vi behöver stå upp för våra elevers bästa, vi slåss för deras rättigheter, och vi gör allt vi kan för att ge dem den bästa möjliga undervisningen. Och det är detta engagemang, denna hängivenhet, som gör att jag hittar lärarglädjen i mig själv.

Tack för terminen!

Till alla lärare därute, detta budskap är till er. Tack för allt du gör!

När vi nu närmar oss sommarlovet, ta en stund att reflektera över året som gått. Klappa er själva på axeln för alla era prestationer, stora som små. Var stolt över allt det arbete ni har lagt ner, för ni har gjort en verklig skillnad.

Nu, när sommarlovet är här, är det dags att koppla av och tänka på något annat än skola ett tag. Ta hand om er själva och kom ihåg att även ni superhjältar behöver återhämta er och ladda batterierna. Ni är skolans ryggrad och det som gör att det känns meningsfullt att fortsätta skriva på denna blogg och arbeta för våra elever bästa. Ha en trevlig sista skolvecka och glöm inte att krama och tacka de elever som ni inte kommer se i höst!