Relationellt ledarskap i klassrummet

Publicerat den 2023-08-28 av Niclas Fohlin Lämna en kommentar

Under mina år som lärare har jag sett och själv provat många sätt att leda undervisning på. Jag har sett auktoritärt ledarskap, låt-gå pedagogik samt mer auktoritativa och demokratiska ledarskap. Den ledarskapsstil som varit mest framgångsrikt för mig och mina elever, och samtidigt den mest framgångsrika jag sett hos andra lärare, är något som kallas för ett relationellt ledarskap. Det är ett ledarskap där läraren står med ena foten i det pedagogiska hantverket och ämnesdidaktiken och det andra benet i den psykosociala miljön. Det är ett ledarskap som skapar en varm och empatisk lärmiljö med tydliga mål och höga förväntningar. Ett relationellt ledarskap i skolan tar avstamp i didaktiken, dvs att förse elever med en meningsfull och intressant undervisning i kombination med att värna om elevernas sociala och emotionella utveckling. Vill du läsa mer om det didaktiska ledarskapet och hur du kan förse elever med en meningsfull undervisning. Läs detta inlägg! I det här inlägget kommer jag beskriva det relationella ledarskapet och hur du som lärare kan träna upp din förmåga att leda elever att lära sig kunskaper och utveckla sina färdigheter i en trygg lärgemenskap.

En varm kravställare

Det är lätt att föreställa sig att en lärare enbart är en kunskapsförmedlare, men i själva verket går yrket långt bortom det. Ett relationellt ledarskap i klassrummet innehåller en blandning av kunnande, erfarenhet, uppmärksamhet och förhållningssätt. Denna relationella dimension handlar i grunden om att lägga ett engagerande och utvecklande lektionsinnehåll på bordet framför eleverna och samtidigt bygga och underhålla goda relationer till elever, såväl som mellan elever, i undervisningen. Läraren behöver stödja formandet av en professionell relation som främjar både lärande och personlig utveckling hos eleverna. Den bästa definitionen jag hört av denna ledarstil är att läraren behöver vara en “varm kravställare“. Termen kommer från Anneli Frelins bok Lyhörda lärare från 2012.

Att vara en varm kravställare innebär att läraren kombinerar empati och värme med höga förväntningar och krav på sina elever. I detta ledarskap ingår att kunna ge och ta, att se varje individ men även att leda en grupp mot gemensamma mål. Att leda relationellt handlar om att hitta en balans mellan att vara tillgänglig och lyhörd, och att samtidigt kunna ställa de nödvändiga kraven för att eleverna ska kunna utvecklas och bli engagerade i det innehåll lektionen berör.

Precis som en konstnär målar vidare på ett motiv utan att veta exakt hur det slutliga verket ska se ut, måste också läraren vara både närvarande och flexibel i sitt ledarskap. Det är genom denna relationella dimension som en lärare kan anpassa sig efter elevernas behov och förutsättningar. Det kräver en lyssnande och empatisk lärare som förstår sin grupps behov och som kan leda gruppen att anstränga sig kollektivt samtidigt som varje individ känner samhörighet med gruppen och sin lärare. Det är först när elever -på riktigt- känner att en lärare ser dem som tänkande och kännande människor som de kan ge sitt förtroende till läraren att leda undervisningen och ställa krav. För att det ska ske krävs formandet av en ömsesidig relation mellan eleverna och läraren.

Varför ett förtroendekapital är viktigt!

Förtroende är inte något som kommer av sig själv i ett klassrum. Det är heller inget som bara är en bonus. Ett bra förtroendekapital är en nödvändighet för att lärande ska kunna ske. Att bygga ett starkt förtroendekapital mellan dig och dina elever är grundläggande för att skapa en miljö där eleverna inte bara absorberar information, utan också känner sig trygga nog att ta risker, ställa frågor och engagera sig fullt ut i sitt eget lärande.

Det är först när eleverna inser att läraren genuint vill dem väl som det verkliga lärandet kan börja. Detta ögonblick är en milstolpe i formandet av en god undervisningsgemenskap. Elever som förstår att deras lärare är investerade i deras framgång är mer benägna att följa läraren, ta till sig kritik och kunna fullfölja krav i undervisningen.

När detta ömsesidiga förtroende etablerats mellan dina elever och dig som lärare, blir undervisningen inte bara en envägskommunikation av fakta, utan en dialog. Eleverna känner sig mer bekväma med att uttrycka sina tankar, ställa “dumma” frågor, eller till och med ifrågasätta det du säger utan att det stör undervisningen. Detta berikar inte bara elevernas lärandeupplevelse, utan också din egen professionella utveckling som lärare.

Att sätta in förtroende på sitt kapital kan handla om att fråga en elev hur det gick hos farmor i helgen. Eller hur det gick för Pelle nu när det nya spelet Baldurs Gate 3 precis släppts. Eller visa en bild från en tidigare lektion och berömma klassen för något de gjort som stärkt lärandet. Det är i dessa korta möten och interaktioner som relationer byggs. Prof. Jonas Apselin kallar dessa för micromöten och menar att de är centrala för att forma professionella relationer i skolan. Tänk på att förtroende inte byggs över en natt. Det är en kontinuerlig process som kräver konsekvent och genuin ansträngning hos dig som lärare.

Tro på varje elev

En annan central del av relationellt ledarskap är tron att alla elever kan lära sig och lyckas. Denna inställning bör inte bara vara en intern övertygelse hos dig som lärare, utan något som aktivt och konsekvent kommuniceras till eleverna. Det kan vara så enkelt som att berätta när du själv misslyckats i ditt liv men där människor visat en tro på dig och där du kunnat komma vidare, eller något så komplicerat som att anpassa undervisningsmetoder för att möta olika elevers behov. Du behöver sprida en tro på att alla elever kan lära sig, men kanske olika fort, och även se till att detta är en integrerad del av klassrumskulturen. Vi människor är lika på många sätt – men också olika. Denna smältdegel av människor som möts i undervisningen ska kunna verka inom ett och samma lärande. Att hylla och värdesätta olikheter i undervisningen är ett sätt att visa att samhället inte bara behöver en sorts människor, utan att vi alla har en roll att spela och att vi alla har något att erbjuda världen utanför klassrummet. Detta behöver speglas i den dagliga kommunikationen med eleverna.

Var proaktiv istället för reaktiv

Som lärare kan det vara lätt att fastna i en reaktiv hållning, där vi fokuserar på att hantera problem efter att de har uppstått. Men en viktig aspekt av relationellt ledarskap är att vara proaktiv snarare än reaktiv. Istället för att klaga på att “eleverna inte kan,” fokusera på att aktivt lära ut de färdigheter och beteenden som krävs för deras framgång.

Till och med något som kan tyckas vara så enkelt som att turas om under elevdiskussioner kan vara avgörande för en positiv lärandemiljö. Istället för att klaga på att eleverna inte kan ha en dialog med varandra, lär ut hur de kan göra när de för en dialog. Vad för meningar kan de säga? Vad kan de göra med sin kropp? Hur ser ett bra lyssnande ut?

Att vara proaktiv handlar om att kunna förutspå vad eleverna behöver för att lyckas och sedan göra ledarskapshandlingar för att lära ut detta till eleverna. Det är ju tur att eleverna inte kan allt vi kräver, för varför skulle de annars behöva oss lärare?

Tips för ett relationellt ledarskap

Var lyhörd och empatisk: En grundpelare i relationellt ledarskap är att vara lyhörd för elevernas känslor, behov och perspektiv. Det skapar en trygg och inkluderande lärandemiljö. Se till att du lyssnar på vad de tänker, säger och upplever. Visa genuint intresse för dem som medmänniskor.
Ta dig tid att lära känna dina elever: Personlig uppmärksamhet stärker relationerna och gör att du bättre kan anpassa undervisningen. Särskilt gäller detta elever som uppvisar svårigheter att bygga stabila relationer. Vad gör dessa elever på helgerna? Vad drömmer de om i sina liv? Ta reda på det!
Ställ tydliga mål och förväntningar: En klar riktning ger eleverna en känsla av syfte och hjälper dem att fokusera på sina akademiska mål. Se till att inte blanda ihop ett empatiskt ledarskap med en låt-gå pedagogik. Ställ krav och stå kvar – samtidigt som du visar empati och förståelse för elevernas känslor och behov.
Ge konstruktiv feedback: Detta är viktigt för elevers utveckling. Det hjälper dem att förstå sina styrkor och svagheter och hur de kan förbättra sig. Det gör också att din relation med eleverna blir professionell. Se till att du även lyssnar in elevernas egna synpunkter och tankar om den undervisning du leder.
Var engagerad och entusiastisk: Ditt engagemang är smittsamt. En passionerad lärare inspirerar eleverna att också engagera sig i sitt lärande. Man kommer långt med ett skratt, en high-five eller ett peppande samtal inför ett nytt område att lära sig.
Bygg förtroendekapital: Skapa en miljö där eleverna känner att du vill dem väl. Detta ömsesidiga förtroende är avgörande för effektiv undervisning och ett gott ledarskap. Bygg upp ett kapital för att kunna ta därifrån när det behövs som mest. Se till att sätta in nytt kapital när du använt dig av det!
Anpassningsbarhet: Var beredd att anpassa ditt ledarskap efter klassrummets dynamik och elevernas unika behov. Ibland behöver du kanske tänka om och visa eleverna att du lyssnat in dem och förändrat hur undervisningen bedrivs.
Konsekvens och pålitlighet: Ditt konsekventa agerande skapar en trygghet som är grundläggande för att bygga förtroende. Rutiner och ritualer är viktigt att ha för att bygga trygghet. Se till att dessa rutiner innefattar både akademiskt stöd och social samvaro, tex återkommande samtal om hur eleverna mår och känner sig i gruppen och vad som ska ske framöver i lärandet.
Förhållningssätt: Balansera empati och värme med tydliga krav och höga förväntningar för att upprätthålla en kravfull men stödjande miljö. Formulera ett förhållningsätt som gör att eleverna känner igen sig och har förtroende för den undervisning du bedriver.
Självreflektion och kontinuerlig utveckling: Var öppen för feedback och ta tid att reflektera över ditt eget ledarskap. Detta hjälper dig att kontinuerligt förbättra din förmåga att leda undervisning. Var nyfiken på dig själv och prova nytt när det behövs.

Självreflektion är en viktig del av att utveckla ett relationellt ledarskap. Här är några reflektionsfrågor en lärare kan ställa till sig själv:

Hur väl känner jag mina elever som individer, bortom “eleven” jag ser framför mig?
Har jag skapat en klassrumsmiljö där alla elever känner sig trygga och respekterade?
Vilka metoder använder jag för att ge konstruktiv och personlig feedback till mina elever?
Hur ofta tar jag mig tid att lyssna på mina elevers feedback om min undervisning och mitt ledarskap?
Är mina förväntningar och krav tydliga för eleverna, och hur kan jag anpassa dem efter deras behov?
Hur bra är jag på att bygga ett förtroendekapital med mina elever genom korta, men meningsfulla, interaktioner?
Vilka steg tar jag för att visa att jag tror på varje elevs förmåga att lära och utvecklas?
Är jag öppen för att ändra min undervisning baserat på det jag lär mig genom självreflektion och feedback från elever?
Hur kan jag bättre dela ansvaret för undervisningen med mina elever för att öka deras engagemang?
Hur ofta reflekterar jag över min egen utveckling som lärare och ledare, och vad kan jag göra för att kontinuerligt förbättra mitt ledarskap?

Att ställa dessa frågor till sig själv regelbundet kan hjälpa dig att bli mer medveten om dina styrkor och svagheter, och därmed bli en mer effektiv och empatisk ledare. Det är även framgångsrikt att tillsammans med kollegor ställa dessa frågor till varandra och diskutera dem för att om möjligt skapa nya handlingar att prova i undervisningen tillsammans. Ingen blir en framgångsrik lärare utan stödjande kollegor omkring sig!

Prova på relationellt ledarskap

Här nedan finns fem uppgifter vars syfte är att träna din förmåga att leda elever relationellt. Välj gärna någon konkret handling du tycker är klok och reflektera kring vad du lärt dig och vilken effekt denna handling hade på elevernas lärande och era relationer i undervisningen. Det är genom handlande och reflektion vi lär oss nya sätt att tänka och agera som lärare.

Uppgift 1: Bygg relationer med utvalda elever

Handling: Identifiera ett par elever som du känner att du behöver bygga en starkare relation med. Under veckan, ta dig tid att ställa personliga frågor till dessa elever, såsom “Hur mår du idag?” eller “Hur går det med fotbollen?” eller “Har du sett den här nya serien på Netflix?”. Följ upp ert samtal vid senare tillfälle och visa genuint intresse för elevens liv och mående.

Reflektionsfrågor:

Har denna individuella uppmärksamhet påverkat din relation med dessa elever?
Har du märkt någon förändring i deras engagemang eller prestation i klassen?
Vilka andra sätt kan du tänka dig att bygga personlig uppmärksamhet och förtroende i klassrummet?

Uppgift 2: Dela egna livserfarenheter och initiera samtal

Handling: Bjud på en egen livserfarenhet där du haft det svårt och lyckats ta dig igenom det. Dela denna med klassen och initiera sedan en diskussion där eleverna också får möjlighet att dela med sig av egna erfarenheter och lösningar på hur man tar sig igenom svåra tider.

Reflektionsfrågor:

Hur reagerade eleverna på din personlig erfarenhet?
Ledde detta till en ökad ömsesidig respekt och förståelse i klassrummet?
Fanns det elever som öppnade sig och delade egna erfarenheter, och hur kan du fortsätta att stödja dem?

Uppgift 3: Bordet-runt-samtal om klassrumsklimatet

Handling: Organisera en 20-minuters “bordet-runt-samtal” där elever får chansen att uttrycka sina tankar och känslor om klassrumsklimatet, undervisningsmetoderna, och hur de upplever sin lärare.

Reflektionsfrågor:

Vilka gemensamma teman eller bekymmer framkom under samtalen?
Hur kan du använda denna feedback för att förbättra ditt relationella ledarskap?
Kände du att eleverna var öppna och ärliga? Om inte, vad kan du göra för att förbättra detta?

Uppgift 4: Veckovisa enkäter om lärande och trivsel

Handling: Skapa en kort, anonym enkät som eleverna fyller i varje vecka. Frågorna ska fokusera på deras upplevelse av lärande och trivsel i klassrummet.

Reflektionsfrågor:

Finns det mönster i enkätsvaren som pekar på områden du kan förbättra?
Hur kan du anpassa ditt ledarskap för att möta de behov som identifierats?
Känns det som att eleverna tar enkäten på allvar? Om inte, hur kan du öka deras engagemang?

Uppgift 5: Uppföljning av individuella mål

Handling: Låt varje elev skriva ner minst ett till ett par individuella mål i början av terminen. Följ upp dessa mål tillsammans med varje elev mist en gång i månaden. Detta kan vara akademiska mål, sociala mål eller personliga utvecklingsmål.

Reflektionsfrågor:

Hur har processen med att sätta och följa upp mål påverkat din relation med varje elev?
Har eleverna visat framsteg i sina mål, och hur har det påverkat deras engagemang i klassrummet?
Vilka justeringar behöver göras i ditt ledarskap för att bättre stödja eleverna i att nå sina mål?