Att ställa frågor om oss själva och vår värld är ett grundläggande mänskligt behov. Så fort barn kan prata ställer de frågor till oss vuxna och vill ta reda på hur saker hänger ihop och fungerar. Vad är det där? Varför är det så här? Varför, varför varför? Frågor driver oss framåt i livet även som vuxna. Frågor om det som sker omkring oss såväl som frågor för att skapa mening med vår samvaro. Elever möter också många frågor i skolan. En stor del av de frågorna har formen av kontrollfrågor med förutbestämda svar, där de ska svara rätt för att visa vad de kan. Många frågor eleverna får är sådana de själva inte ställt eller funderat över. Vilka blir konsekvenserna om majoriteten av frågorna vi ställer i skolan är frågor med givna svar som inte kommer från eleverna själva?

För oss är det viktigaste syftet med frågor att de ska utveckla elevernas tänkande. Frågorna vi ställer i skolan ska hjälpa dem att tänka större, undersöka, bli nyfikna och vilja lära mer. Många frågor som används i undervisningen, ofta tagna direkt från läromedel, gör inte det. Vi behöver ställa kontrollfrågor också såklart, de har en plats i undervisning. Elever behöver sammanfatta, beskriva eller förklara fenomen. Det finns även bra frågor att undersöka i läromedel som kan underlätta för lärarens arbete. Men vi behöver se över vilka frågor vi använder i undervisningen och hur de påverkar elevernas lärande. I förra veckan hade vi en fördjupningsworkshop kring detta och vill i samband med det dela några av våra tankar kring hur lärare kan utveckla sitt sätt att använda frågor i undervisningen.

Varför ställer jag frågor? Vilka frågor ställer jag? Vems frågor ställer jag?

Det är bra att undersöka och reflektera kring frågorna du själv ställer. Vad är syftet med frågorna? Är det att kontrollera förståelse, frågor för bedömning, frågor för att väcka nyfikenhet, frågor för att skapa diskussion, frågor för att undersöka djupare? Är det någon typ av fråga som dominerar? Vad leder det till i ditt klassrum? Letar elever efter färdiga svar eller ber du dem även tänka utanför boxen? Hur kan frågorna du ställer hjälpa eleverna att söka lärande och inte bara söka rätt svar?

Det är även bra att fundera på vems frågor du ställer. Kommer majoriteten av frågorna från läromedel? Hur relevanta är dessa för eleverna? Hur anpassar du dem efter din elevgrupp? Kommer majoriteten av frågorna från dig som lärare? Får eleverna chans att ställa sina egna frågor om innehållet? Hur ser balansen mellan vems frågor som ställs ut? Hur påverkar detta elevernas motivation och lärande?

Slutna, öppna och autentiska frågor

Inom undervisning pratar vi ofta om tre olika typer av frågor: slutna, öppna och autentiska frågor. En sluten fråga är en fråga där det finns ett korrekt svar. Slutna frågor används ofta för att kontrollera förståelse. På öppna frågor kan det finnas flera olika möjliga svar, inom en viss gräns. Öppna frågor används ofta för att fördjupa kunskaper och få eleverna att se upptäcka olika lösningar och sätt att tänka. Autentiska frågor är öppna frågor där frågeställaren själv inte vet svaret utan är genuint nyfiken på vad eleverna kommer att svara. Autentiska frågor används ofta för att vidga elevernas tankar och koppla innehållet till dem själva. Dessa typer av frågor kan används vid olika tillfällen under en och samma lektion. Fundera på när vissa typer av frågor passar bättre för det syfte du har. Fundera även över vilka typer av frågor du själv använder och vad det leder till för lärande för dina elever.

Sluten fråga	En fråga med ett korrekt svar, ofta ett svar eleven kan plocka direkt från läroboken	“Vad blir 5×5?” “Vilken är Sveriges huvudstad?”
Öppen fråga	En fråga med flera möjliga svar, men ofta en fråga som läraren redan vet svaret på	“Vilka händelser ledde till den franska revolutionen?” “Hur kan man få svaret 100 med två tal?”
Autentisk fråga	En fråga med flera möjliga svar där läraren inte redan sitter inne med svaret. Innehåller ofta orden “vad tror du…”	“Vad tror du författaren vill säga med texten?” “Varför tror du att karaktären gjorde så? Hade du gjort likadant om du var hen?” “Vad tror du kommer hända i nästa kapitel?”

Personliga frågor

Personliga frågor är frågor som hjälper eleverna att göra en koppling mellan sig själv och innehållet. Syftet är att hjälpa eleverna att förstå hur innehållet påverkar dem som individer och att öka motivation och känsla av meningsfullhet. Alla frågor behöver inte vara personliga, men att då och då använda frågor med en personlig koppling kan öka elevernas motivation, lärande och engagemang. Lärare kan enkelt förändra frågor för att bli mer personliga.

Istället för,	fråga:
Vad gjorde Emil i berättelsen? Varför?	Om du var Emil, hade du gjort på samma sätt? Varför, varför inte?
Vilka olika typer av extrema väder finns?	Har du upplevt extrema väder nån gång? Vad hände? Hur kändes det?
På vilka olika sätt kan man bygga en stol?	Har du någon favoritstol? Varför är det din favorit? Beskriv!
Vad händer i kroppen när den behöver näring?	Har du varit riktigt riktigt hungrig någon gång? Vad hände i dig då?

Stora frågor

Alla frågor har vi inte svar på. Alla frågor kan vi inte ens hitta svar på om vi försöker. Ibland kan det vara läskigt att ställa frågor eller få frågor från elever där vi själva inte har ett svar, eller vet var vi kan hitta ett svar. Men det är viktigt att ställa stora frågor ibland. Det är viktigt att elever ser att det inte finns svar på allt, och att det kan finnas många olika svar på en fråga. Stora frågor är ofta filosofiska frågor med syfte att få elever att tänka djupare, reflektera över sina värderingar och vidga sina perspektiv. Genom att ställa stora frågor, och låta elever ställa stora frågor, kan vi väcka nyfikenhet och förundran inför världen. Kanske vet vi inte alltid var vi kommer landa, men resan kommer definitivt bli lärorik.

Exempel på stora frågor: Vad skulle hända om vi inte hade något skelett? Vad skulle hända med samhället om alla pengar plötsligt blev värdelösa? Vad skiljer människan från andra djur? Vad innebär det att vara fri? Finns det någon människa som är helt fri? Kan flera saker vara sanna samtidigt?

Elevers frågor

Att få ställa sina egna frågor kan påverka motivation och meningsfullhet enormt mycket. Vi behöver ge plats åt elevernas frågor i undervisningen, såväl spontant som mer strukturerat. Lärare kan exempelvis använda sig av strukturer som Vad undrar jag? och Ställ en fråga för att bjuda in eleverna att ställa sina frågor. Dessa frågor kan läraren sedan använda för att planera undervisningen framåt. Var nyfiken på dina elevers frågor och funderingar!

Vad är klokt för dig att göra nu?

Hur kan du utveckla ditt frågeställande? Vilka tankar har du fått av det här inlägget? Hur kan du använda olika typer av frågor för att öka elevernas lärande, motivation och nyfikenhet? Vad är klokt för dig att göra nu?

Läs mer om ännu fler olika typer av frågor (bla metakognitiva frågor, utmanande frågor) i kap 7 i vår bok Meningsfullt lärande – demokrati och samtal i skolan. Häng gärna med på nästa fördjupningsworkshop kring att utveckla vårt frågeställande i undervisningen, håll utkik för datum HÄR.