Sökresultat för: epa

Möjligheterna med EPA

EPA är nog den kooperativa struktur som spridit sig längst och som väldigt många lärare nu testat i sina klassrum. Ibland kan det fungera bra, ibland är det svårt att få eleverna att prata, ibland blir det rörigt. I detta inlägg finns dels tips på hur du kan få EPA att fungera, dels en hel massa olika varianter av EPA. Möjligheterna med EPA är nämligen större än bara tänk själv, prata med en kompis och dela med alla.

Läs mer

Dags för HT 2021

Nu är det dags för en ny termin och ett nytt läsår. Vi hoppas att ni haft en skön sommar med mycket återhämtning och är taggade för att komma igång igen! I detta inlägg finns tips och inspiration för att se till att KL blir en del av terminsstarten, samt information om nya och gamla böcker och höstens kurser.

Läs mer

Skolstart HT 2020

Ännu en sommar är till ända och vi hoppas att ni är utvilade och redo för ett nytt läsår. I detta inlägg finns lite tips på läsning som kan hjälpa er komma igång och utveckla det kooperativa lärandet i er klass och på er skola.

Komma igång

På bloggen finns en hel del inlägg som beskriver vad kooperativt lärande är. HÄR finns en sammanställning av kooperativt lärande. HÄR kan du läsa om ambitionen med kooperativt lärande för att se om det är något som tilltalar dig. Tips för att komma igång och starta upp terminen med hittar du här:

Den kooperativa struktur som är mest känd och är enkel att börja med: EPA, Möjligheterna med EPA, EPA i förskolan

Tips för förskoleklass och åk 1: Första veckan i åk 1, Läsinlärning

Tips till fritidsverksamheten: KL på fritids, Lekgrupper

Uppstart: Första veckorna, Speed-dating, Intervju, Tärningsquiz, Gruppstärkande, Lekar, Sommarlovet, Sommarmeningar

Att komma igång: Samtalsmönster, De första stegen, Att arbeta i par, Samarbete som stöd inför individuellt arbete

Jobbar du med distansundervisning? HÄR finns lite tankar kring det.

I menyraden finns flera rubriker att utforska, tex STRUKTURER där du hittar beskrivningar av mängder av olika kooperativa strukturer, och KLASSEXEMPEL där du kan hitta exempel från klassrum från förskola till vuxenutbildning.

Grundprinciperna

Kooperativt lärande bygger på fem grundprinciper: 1) positivt ömsesidigt beroende 2) samarbetsfärdigheter 3) eget ansvar 4) lika delaktighet och stödjande interaktion 5) 3F – feedback, feedup, feedforward (reflektion och återkoppling). Dessa beskrivs utförligt i böckerna som nämns nedan men vi har också skrivit en del blogginlägg om dessa. Några av dem kan ni se här:

Samarbetsfärdigheter i praktiken, Eget ansvar: Hur?, Eget ansvar och slumpa fråga, Återkoppling och reflektion, Positivt ömsesidigt beroende

Lärarens roll

Läraren har en oerhört viktig roll i kooperativt lärande. Läraren skapar möjlighet för elever att samarbeta och stötta varandra, och ger dem de verktyg de behöver för att lyckas. Vi skriver en hel del om detta. Här finns några inlägg som kan vara till hjälp när du tar dig an kooperativt lärande och gör det till en del av din lärarroll:

Lärarens roll, Den forskande läraren, Utveckla din didaktiska kompass

Böcker

Om du vill få en gedigen teoretisk bakgrund och också få veta hur du praktiskt kan arbeta i klassrummet rekommenderar vi vår bok Grundbok i kooperativt lärande – vägen till det samarbetande klassrummet. Du får veta varför KL fungerar, hur du planerar kooperativa lektioner, hur du skapar grupper, svar på vanliga frågor, mängder av strukturer och strategier och mycket mer.

Om du vill ha en mer praktisk handbok med strukturer och lektionsförslag finns Kooperativt lärande i praktiken – handbok för lärare i grundskolan. Den är perfekt att ha i klassrummet för att få inspiration och hjälp att planera lektioner. Den är också bra att ge till någon som aldrig har arbetat med KL förut. Till boken finns ett digitalt material med mallar, illustrationer och filmer för att underlätta arbetet i klassrummet.

För er som jobbar i förskola och skolans första år (förskoleklass och åk 1) finns boken Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år. Det är en praktisk bok som hjälper dig att komma igång med kooperativt lärande med de yngsta. Full med exempel och praktiskt tillämpning, samt digitalt material att använda.

Kurser och utbildningar

Det bästa sättet att lära sig hur kooperativt lärande fungerar är att få uppleva det. De senaste åren har många lärare gått kurser för att få fler verktyg och ökad förståelse för hur de kan använda samarbete för att stärka lärandet i sina klassrum. I höst finns fler kurser, både steg 1-kurser och en fortsättningskurs, samt en heldag för skolledare/rektorer. Mer info i länken här: Kurser hösten 2020

Det går även att boka utbildningar för er skola eller kommun. Dessa kan ske på plats eller digitalt. Hösten är fullbokad men det finns en del datum kvar våren 2021. HÄR finns mer info.

Kooperativt lärande på SFI

Under en fika sitter jag och min kollega Caroline Öhman och reflekterar över hur vi arbetade med KL under förra läsåret. Vi är enade om att KL hjälper oss att utveckla vår undervisning och vi tycker båda att det ska bli spännande att fortsätta jobba med kooperativt lärande. Det är givande och spännande att kunna bolla, reflektera och utvärdera vårt kooperativa arbete tillsammans. Vi har testat många olika strukturer, bland annat Par på tid, EPA, APE, Berätta Mera, Karusellen, Kloka pennan, Kooperativ fyrfältare, Mötas på mitten, och Mina ord-dina ord.

Läs mer

EPA i lärpar: Fabler

I årskurs 2 arbetar vi med olika textgenrer och har nu nått fram till fabler. Vi har arbetat utifrån Cirkelmodellen för att bekanta oss med genren. Vi har gått igenom steg 1 – Bygga upp kunskap om ämnesområdet och är nu inne på steg 2 – Studera texter inom genren. Vi började med att repetera kort vad en fabel är, därefter fick eleverna sätta sig tillsammans med sina lär-kompisar och göra sig redo.  Läs mer

EPA: Vad lärde ni er igår?

Det här året har jag SO i både min och Lisas klass, och hon har NO i båda klasserna. Dessa lektioner håller vi på tisdagar. På onsdagsmorgonen har därför eleverna ofta mycket det vill berätta om och jag är nyfiken på vad de gjort. Detta blir ett ypperligt tillfälle för strukturen EPA där eleverna får chans att repetera kunskaperna samtidigt som de får utlopp för sin berättarlust. Läs mer

Dags för vårtermin 2021

God fortsättning kära kollegor! Vi lämnar ett omtumlande år bakom oss och blickar framåt mot en ny termin. Något annorlunda blir det nog även i vår, men förhoppningsvis går vi mot mer ”vanliga” tider. I detta inlägg finns lite tips på uppstartsövningar och länkar till inlägg som kan ge stöd i det kooperativa arbetet under terminen.

Läs mer

Uppdrag 2: Samarbetsfärdigheter

Detta är uppdrag 2 i en serie av uppdrag för att komma igång med kooperativt lärande i din undervisning. Varje uppdrag har en läsdel, en planera och genomföra-del samt en reflektionsdel – allt för att utveckla dig som pedagog så mycket som möjligt. Uppdragen kan med fördel göras tillsammans med kollegor så att ni kan planera och reflektera tillsammans. Uppdrag 1, Uppdrag 3.

Att arbeta med kooperativt lärande innebär inte att bara använda enkla trix eller strukturer såsom EPA i undervisningen. Det räcker inte för att skapa ett effektivt lärande. Du behöver skapa en samarbetande kultur där eleverna är en resurs för varandra. För att kunna maximera lärandet behöver eleverna utveckla en social kompetens när de lär sig kunskaper och färdigheter. En grundprincip för kooperativt lärande är därför att arbeta med samarbetsfärdigheter integrerat i undervisningen. Det innebär att läraren tar ett ansvar att utveckla elevernas sociala kompetens, stödja elevernas att föra lärande samtal och ge feedback till eleverna så att de utvecklas. Gör gärna uppdraget tillsammans med kollegor och prata om vad din grupp behöver utveckla för samarbetsfärdigheter. Skriv gärna och berätta hur det går, ställ frågor eller kommentera i facebookinlägget (länk).

Läs mer

Vad undrar jag?: Låna en forskare

Gästinlägg av Sofia Wahlström

Vi i åk 2 på Tamburinens skola i Norrköping har haft turen att komma med i Linköpings universitets projekt ”Låna en forskare”. Projektet går helt enkelt ut på att en forskare vid ett tillfälle kommer ut till klassen och berättar om sitt yrke. I vår klass bestämde vi oss för att ta tillfället i akt och passa på att förbereda oss väl och fundera noga över vad vi ville få svar på under forskarbesöket. I korta drag gjorde vi på följande sätt:

  1. Förberedelse inför forskarbesöket genom att gemensamt bygga upp och repetera aktuella kunskaper om yrket och vad vi redan vet om forskningsområdet.
  2. Varje elev fick fundera ut en fråga om yrket forskare.
  3. Strukturen EPA. Eleverna fick i sina jobbarkompispar (axelkompisar) berätta vad de kommit på att de vill få svar gällande att jobba som forskare.
  4. Alla frågor skrevs upp på klassrummets tavla.
  5. Upprepade proceduren med EPA men nu utifrån vad man ville veta om forskningsområdet som vi förenklat/breddat till vad vad man kan göra med skräp, avloppsslam eller vattenrening.
  6. Frågorna delades sedan ut till eleverna så att de på små lappar skulle skriva av en eller flera frågor med läslig handstil.
  7. De renskrivna frågorna samlades in.
  8. Strax innan själva forskarbesöket delades frågorna ut så att alla eleverna fick en alt två frågor var.
  9. Eleverna tränade på att läsa frågan enskilt och sedan övningsläste de frågorna i sina jobbarkompispar.
  10. Under själva besöket av forskaren turades eleverna om att ställa frågorna till forskaren Linus. Vi hade gjort en låtsasmikrofon som användes med stort allvar av både eleverna och inte minst av Linus.
Läs mer

Från envägskommunikation till dialog

Att arbeta med samarbete är ett långsiktigt arbete. Elever behöver få mölighet att möta varandra och träna på att kommunicera tillsammans. I början kan det handla om att kunna vända sig mot varandra och mötas på ett positivt sätt, där de delar en tanke med varandra. Sedan behöver vi stöjda eleverna att gå längre än så, där de inte enbart säger saker till varandra utan lyssnar in, kommer överens, utmanar, ifrågasätter, utvecklar och fördjupar lärandet genom dialog. Läraren kan möjliggöra detta genom sitt ledarskap. I detta inlägg beskriver vi några saker läraren kan göra för att stödja eleverna att ta nästa steg i sina samtal. För fler tips kring elevsamtal läs HÄR och HÄR.

Läs mer

Att arbeta gruppstärkande: bygga en undervisningsgemenskap

En stor del i att vara lärare handlar om att bygga en undervisningsgemenskap där eleverna känner sig trygga. När människor är trygga och vågar säga vad de tycker främjas lärandet. Att arbeta gruppstärkande handlar inte enbart om att då och då göra gruppstärkande övningar, utan att verka för goda relationer samtidigt som vi undervisar kring det innehåll eleverna ska lära sig. Det handlar om att möjliggöra för social utveckling och kunskapsutveckling samtidigt, och är en process som pågår under hela elevernas skolgång. Det blir inte ”klart” efter en uppstartsvecka med fokus på värdegrunden. Läraren måste hela tiden verka för att undervisningsgemenskapen stärks och utvecklas. I detta inlägg delar vi lite tankar kring detta och länkar till fler inlägg som beskriver konkreta övningar.

Läs mer

Repetition av vad vi lärt oss i religion

Innan jullovet började vi i vår klass arbeta med Religion. I detta arbetsområdet ska vi lära oss om de tre abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam. Före lovet hann vi gå igenom judendom och kristendom och nu när vi kom tillbaka efter lovet behövde vi fräscha upp våra kunskaper och repetera det vi lärt oss innan vi gick vidare. För att göra detta använde vi oss av flera olika strukturer: EPA, Sant eller falskt och Hör vi ihop.

Läs mer

Kooperativt lärande i slöjd

I slöjdämnena uppstår en mängd tillfällen där elever kan stötta varandra i lärandet, både kring det praktiska och det teoretiska arbetet. Oftast tänker vi kanske på större gemensamma projekt där man i par eller grupp ska skapa något. I dessa projekt kan kooperativt lärande ge stöd i processen genom att använda strukturer och roller. Vi behöver dock inte jobba med gemensamma projekt för att få nytta av kooperativt lärande i slöjdämnena. Genom att skapa korta möten mellan eleverna kan vi stärka både det individuella lärandet och skapa ett gott och gynnsamt klassrumsklimat. Detta inlägg beskriver moment som kan utföras kring individuella arbeten eller som del i gemensamma arbeten. Inspireras, anpassa, hitta på eget!

Läroplanen beskriver att eleverna i slöjden ska få:

• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
• välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter,
• analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
• tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.

Att välja, motivera, analysera, värdera och tolka kan vara komplicerat. Genom att låta eleverna mötas i par eller mindre grupper kan vi se till att eleverna i dessa processer kan bli lärresurser för varandra och stötta varandra i lärandet. Vi kan då stärka elevernas relationer till varandra samtidigt som lärandet kring innehållet stärks. Varje individ får plats och blir viktig för gruppen som helhet.

Läs mer

Kooperativ kompetensutveckling för fritidspersonal

Igår var det kompetensutvecklingsdag med fokus på digitalisering för personalen i kommunens fritidshem. Gruppen bestod av personal från fyra olika fritidshem där all personal var helt nya bekantskaper för mig. Som ansvarig för dagens innehåll och upplägg hade jag förberett en dag i kooperativ anda för att skapa delaktighet och engagemang i hela gruppen. Läs mer

EPA: Varianter

Strukturen EPA är ett mycket bra verktyg för att arbeta med metakognition, kommunikation och som stöd i att göra klassrummet mer dialogrikt. När man använt sig av EPA och känner sig trygg med strukturen finns det flera varianter på hur man kan förändra den något för att skapa nya samtal eller fokusera på något speciellt. Här under beskriver jag tre varianter. Läs mer

Jag möter eleverna bara vissa lektioner, kan jag jobba med kooperativt lärande?

Kooperativt lärande är ett förhållningssätt och en metodik som kan användas i alla åldrar, alla ämnen, olika verksamheter och på oerhört många olika sätt. Hur du gör beror på det sammanhang du befinner dig i och vad ditt syfte är. En fråga vi ibland får är om det går att använda kooperativt lärande om jag bara möter eleverna då och då. Kan jag arbeta kooperativt trots att eleverna möter andra lärare som kanske gör på andra sätt? Kan jag använda grupper trots att vi kanske inte hinner lägga massa tid på gruppidentitet då vi bara har 60 min i veckan? Kan jag använda samarbete även om jag möter elever i blandade grupper där de inte känner varandra?

Det korta svaret är: JA! Du kan använda kooperativt lärande oavsett hur ofta du träffar eleverna. Du kan till och med använda kooperativt lärande om du träffar personerna i fråga enbart en gång! Det som kan variera är hur du använder det och vad inom KL du väljer att använda. Målet är alltid att stärka elevernas lärande genom samarbete och få människor att bli viktiga för varandra. Elever ska känna att de bryr sig om varandras lärande och vilja att det går bra för varandra. Utifrån ditt ämne och ditt innehåll kan du fundera över: Hur och när kan eleverna få stötta varandra att förstå innehållet? På vilka sätt kan eleverna bli viktiga för varandra under stunden jag har dem? Här nedan följer några tips som kan hjälpa dig att hitta hur KL kan underlätta för dig och dina elever.

Läs mer

Vad undrar jag?: Kooperativt arbete med gemensam bok

Gästinlägg av Josefin Spira

I svenska och SVA arbetar vi i årskurs fem just nu med gemensam läsning av boken Den osynliga flickan av Deborah Ellis. Boken handlar om Parvana som är elva år och bor med sin familj i huvudstaden Kabul i Afghanistan. Under den hårda talibanregimen blir livet alltmer ohållbart för Parvana och hennes familj. När pappan blir fängslad beslutar sig Parvana för att göra det enda möjliga: att klä ut sig till pojke och ta arbete på marknaden. Detta är en bok som berör och det finns mycket att diskutera tillsammans med elever, vilket gör att den passar extra bra i ett kooperativt arbete. 

Läs mer

När elever förstår vinsten med samarbete

Att jobba med kooperativt lärande innebär att använda samarbete när det stärker lärandet. Läraren aktiverar elever i samtal och samarbeten kring innehåll när de känner att eleverna kan vinna något på det. Målet är att alla ska bidra och att alla ska få ut något av samarbetet. Eleverna lär tillsammans för att kunna enskilt. För att få det att fungera behöver eleverna förstå och känna på att de själva får ut något av samarbetet, och att de känner att de har något att bidra med. Det kan till exempel vara att de känner att de lär sig mer, att de förstår bättre, att de får stöd att hålla fokus, att de blir mer motiverade eller att de får arbetsglädje. När elever börjar känna att de får ut något av samarbete med andra och upptäcker att tillsammans kan de mer, börjar de ofta efterfråga och själva initiera stödjande interaktioner med andra.

Läs mer

« Äldre inlägg