Nu är det återigen dags att starta upp ett nytt läsår. Nya utmaningar väntar både pedagoger och barn – spännande läsupplevelser, frågor som vidgar perspektiv, intressanta experiment, nya relationer, aha-upplevelser, hinder att ta sig över och kunskaper att göra till sina egna. Med kooperativt lärande som ett av verktygen i vår pedagoiska ryggsäck kan vi stötta elever och kollegor på denna resa. Här nedan finns lite tips och stöd för att komma igång eller komma vidare. Nu kör vi!
HÄR och HÄR kan du läsa mer om vad kooperativt lärande är och vad syftet är.
EPA är en kooperativ struktur som många redan känner till. Den är enkel att börja med för att skapa aktivitet och delaktighet i undervisningen. Läs mer i dessa tre inlägg: EPA, Möjligheterna med EPA, EPA i förskolan
Vid skolstarten tänker vi ofta lite extra på att arbeta gruppstärkande och lägga en bra grund för året. I detta inlägg kan du läsa mer om det. Där finns också länkar till många andra inlägg som bekriver t.ex. lära känna-övningar och uppgifter för att involvera eleverna i skapandet av regler.
Att lära av varandra gör barn redan som små. De leker med varandra och upptäcker sin omvärld tillsammans. Redan från början kan vi stödja barn att samverka med andra, dela sina tankar och främja varandras lärande. I detta inlägg beskrivs hur du kan använda parsamtal (EPA: Enskilt, par, alla) med yngre barn i förskola och förskoleklass.
Nu är det dags för en ny termin och ett nytt läsår. Vi hoppas att ni haft en skön sommar med mycket återhämtning och är taggade för att komma igång igen! I detta inlägg finns tips och inspiration för att se till att KL blir en del av terminsstarten, samt information om nya och gamla böcker och höstens kurser.
En viktig del av arbete i skolan är att skapa en undervisningsgemenskap där elever känner sig trygga och vill varandra väl. Vi har skrivit om det flera gånger tidigare (tex HÄR). I detta inlägg vill vi fokusera på en aspekt kring rasten som vi ofta lyfter på våra workshops. Vi pedagoger kan göra en del ganska enkla saker som ökar elevernas möjligheter att ha en fungerande, positiv rastverksamhet. Strategierna nedan kan självklart användas för andra stunder på dagen också. Syftet är att ge eleverna verktyg för att ta hand om varandra och må bra tillsammans.
Stödjande samtal
För en del elever kan svårigheter börja redan innan de går ut på skolgården. Kanske kommer de inte på vad de ska göra, kanske vågar de inte fråga om de får vara med, kanske känner de sig osäkra, kanske har de få relationer med andra barn, kanske har de en dålig dag. Innan eleverna går ut på rast kan de få bli ett stöd för varandra så att fler får chans att få en bra rast. Genom att låta eleverna vända sig mot varandra och fundera tillsammans kring vad man kan göra på rasten kan de få fler idéer. Målet är inte att alla ska ha gjort ett slutgiltigt val innan de går ut, men att de ska ha flera möjliga idéer och känna att de inte är ensamma. På detta sätt har de också blivit medvetna om varandra vilket gör det enklare för dem att bjuda in varandra när de är ute på skolgården. Samtalen kan vara kring frågor som:
Vad vill du göra på rasten?
Vad ska vi tänka på på rasten så att alla har det bra?
Hur kan du vara en bra kompis på rasten?
Vad är bra saker att säga på rasten för att stötta och uppmuntra andra?
När vi hittar något som vi gillar och känner ger någonting vill vi gärna att fler ska få ta del av det. När vi börjar se effekter på våra elever – t.ex. ökad motivation, bättre relationer, glädje, kunskapslyft – vill vi att våra kollegor också ska få uppleva detta. Vi vill att de ska få ta del av verktygen och inspirationen. Ibland har vi kollegor som snabbt blir intresserade. Ofta har vi också kollegor som tycker det vi gör är konstigt, ointressant eller rentav fel. Undervisning och lärande är komplicerat och mångfacetterat. Det finns inte bara ett sätt som är rätt utan ofta består god undervising av en mängd metoder och förhållningssätt vi lärare utvecklat under många år. Dessutom möter vi olika elever med olika förutsättningar som behöver olika saker vid olika tidpunkter. Vi kan inte ta en sak och säga “gör exakt så här så kommer det fungera för dig också”. Vad vi däremot kan göra är att bjuda in. Att var nyfikna på varandra. Att diskutera och undersöka tillsammans. “Det här fungerade för mig, vad tänker du om det?” Kooperativt lärande handlar inte om att alla ska göra likadant. Det handlar om att tillsammans utveckla vår didaktiska medvetenhet och vår didaktiska repertoar så att vi kan möta eleverna vi har framför oss på bästa sätt. Vi kan aldrig tvinga någon att undervisa på ett sätt de inte vill eller känner sig bekväma med. Men vi kan bjuda in till diskussion och reflektion, vi kan visa på möjligheter och exempel, vi kan vara nyfikna på varandra. Här nedan följer några tankar och exempel kring att väcka nyfikenheten hos kollegor för att tillsammans utforska vad kooperativt lärande kan bidra med på just er skola.
Under en fika sitter jag och min kollega Caroline Öhman och reflekterar över hur vi arbetade med KL under förra läsåret. Vi är enade om att KL hjälper oss att utveckla vår undervisning och vi tycker båda att det ska bli spännande att fortsätta jobba med kooperativt lärande. Det är givande och spännande att kunna bolla, reflektera och utvärdera vårt kooperativa arbete tillsammans. Vi har testat många olika strukturer, bland annat Par på tid, EPA, APE, Berätta Mera, Karusellen, Kloka pennan, Kooperativ fyrfältare, Mötas på mitten, och Mina ord-dina ord.
Ännu en sommar är till ända och vi hoppas att ni är utvilade och redo för ett nytt läsår. I detta inlägg finns lite tips på läsning som kan hjälpa er komma igång och utveckla det kooperativa lärandet i er klass och på er skola.
Komma igång
På bloggen finns en hel del inlägg som beskriver vad kooperativt lärande är. HÄR finns en sammanställning av kooperativt lärande. HÄR kan du läsa om ambitionen med kooperativt lärande för att se om det är något som tilltalar dig. Tips för att komma igång och starta upp terminen med hittar du här:
Jobbar du med distansundervisning? HÄR finns lite tankar kring det.
I menyraden finns flera rubriker att utforska, tex STRUKTURER där du hittar beskrivningar av mängder av olika kooperativa strukturer, och KLASSEXEMPEL där du kan hitta exempel från klassrum från förskola till vuxenutbildning.
Grundprinciperna
Kooperativt lärande bygger på fem grundprinciper: 1) positivt ömsesidigt beroende 2) samarbetsfärdigheter 3) eget ansvar 4) lika delaktighet och stödjande interaktion 5) 3F – feedback, feedup, feedforward (reflektion och återkoppling). Dessa beskrivs utförligt i böckerna som nämns nedan men vi har också skrivit en del blogginlägg om dessa. Några av dem kan ni se här:
Läraren har en oerhört viktig roll i kooperativt lärande. Läraren skapar möjlighet för elever att samarbeta och stötta varandra, och ger dem de verktyg de behöver för att lyckas. Vi skriver en hel del om detta. Här finns några inlägg som kan vara till hjälp när du tar dig an kooperativt lärande och gör det till en del av din lärarroll:
Om du vill få en gedigen teoretisk bakgrund och också få veta hur du praktiskt kan arbeta i klassrummet rekommenderar vi vår bok Grundbok i kooperativt lärande – vägen till det samarbetande klassrummet. Du får veta varför KL fungerar, hur du planerar kooperativa lektioner, hur du skapar grupper, svar på vanliga frågor, mängder av strukturer och strategier och mycket mer.
Om du vill ha en mer praktisk handbok med strukturer och lektionsförslag finns Kooperativt lärande i praktiken – handbok för lärare i grundskolan. Den är perfekt att ha i klassrummet för att få inspiration och hjälp att planera lektioner. Den är också bra att ge till någon som aldrig har arbetat med KL förut. Till boken finns ett digitalt material med mallar, illustrationer och filmer för att underlätta arbetet i klassrummet.
För er som jobbar i förskola och skolans första år (förskoleklass och åk 1) finns boken Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år. Det är en praktisk bok som hjälper dig att komma igång med kooperativt lärande med de yngsta. Full med exempel och praktiskt tillämpning, samt digitalt material att använda.
Kurser och utbildningar
Det bästa sättet att lära sig hur kooperativt lärande fungerar är att få uppleva det. De senaste åren har många lärare gått kurser för att få fler verktyg och ökad förståelse för hur de kan använda samarbete för att stärka lärandet i sina klassrum. I höst finns fler kurser, både steg 1-kurser och en fortsättningskurs, samt en heldag för skolledare/rektorer. Mer info i länken här: Kurser hösten 2020
Det går även att boka utbildningar för er skola eller kommun. Dessa kan ske på plats eller digitalt. Hösten är fullbokad men det finns en del datum kvar våren 2021. HÄR finns mer info.
Att arbeta med samarbete är ett långsiktigt arbete. Elever behöver få mölighet att möta varandra och träna på att kommunicera tillsammans. I början kan det handla om att kunna vända sig mot varandra och mötas på ett positivt sätt, där de delar en tanke med varandra. Sedan behöver vi stöjda eleverna att gå längre än så, där de inte enbart säger saker till varandra utan lyssnar in, kommer överens, utmanar, ifrågasätter, utvecklar och fördjupar lärandet genom dialog. Läraren kan möjliggöra detta genom sitt ledarskap. I detta inlägg beskriver vi några saker läraren kan göra för att stödja eleverna att ta nästa steg i sina samtal. För fler tips kring elevsamtal läs HÄR och HÄR.
En stor del i att vara lärare handlar om att bygga en undervisningsgemenskap där eleverna känner sig trygga. När människor är trygga och vågar säga vad de tycker främjas lärandet. Att arbeta gruppstärkande handlar inte enbart om att då och då göra gruppstärkande övningar, utan att verka för goda relationer samtidigt som vi undervisar kring det innehåll eleverna ska lära sig. Det handlar om att möjliggöra för social utveckling och kunskapsutveckling samtidigt, och är en process som pågår under hela elevernas skolgång. Det blir inte “klart” efter en uppstartsvecka med fokus på värdegrunden. Läraren måste hela tiden verka för att undervisningsgemenskapen stärks och utvecklas. I detta inlägg delar vi lite tankar kring detta och länkar till fler inlägg som beskriver konkreta övningar.
God fortsättning kära kollegor! Vi lämnar ett omtumlande år bakom oss och blickar framåt mot en ny termin. Något annorlunda blir det nog även i vår, men förhoppningsvis går vi mot mer “vanliga” tider. I detta inlägg finns lite tips på uppstartsövningar och länkar till inlägg som kan ge stöd i det kooperativa arbetet under terminen.
Kommunikation är en grundläggande färdighet som är avgörande för elevernas framgång i skolan och i livet. Att kunna kommunicera effektivt kan hjälpa eleverna att uttrycka sina idéer och åsikter, samarbeta med andra och lösa problem på ett konstruktivt sätt. Kommunikation är ett samspel mellan flera parter där vi möter varandra och påverkar varandra. Brister i kommunikation kan leda till konflikter och missförstånd. Lärare behöver därför skapa goda förutsättningar för eleverna att utveckla sina kommunikativa förmågor i klassrummet. I denna text kommer vi att utforska några strategier och metoder som lärare kan använda för att utveckla elevernas kommunikativa förmåga.
Skapa en trygg och tillåtande miljö
För att våga uttrycka sina tankar inför andra behöver eleverna känna sig trygga med gruppen. Läraren behöver skapa en tillåtande miljö där ofärdiga tankar välkomnas och uppmuntras, där det viktiga inte är att ha rätt utan att undersöka och stötta varandra. Läraren behöver visa att olikheter är något positivit och att vi kan lära oss mer när vi tänker på olika sätt. Elever behöver få lära känna varandra och bygga relationer med klasskamrater så att de vågar säga vad de tycker och be om hjälp. Läraren behöver skapa möjlighet för eleverna att bli nyfikna på varandra. Läraren kan exempelvis:
Ha en rutin för hur elever hälsar på varandra på morgonen eller i början av lektionen.
Se till att eleverna lär sig varandras namn.
Ha en rutin för hur elever tackar varandra och avslutar lektionen gemensamt.
Möta elevernas frågor och missuppfattningar med nyfikenhet.
Ställa frågor där det finns många olika svar och där olika perspektiv gör att eleverna lär sig mer.
Se till att elever ofta får vända sig mot varandra och ställa frågor kring innehållet, som “Vad tycker du?” “Vad var intressant för dig?” “Vad har du lärt dig?” “Vad vill du veta mer om?”
Läs mer om att bygga en trygg grupp HÄR. Läs om korta strategier för att skapa trygghet inför samtal HÄR.
Kooperativt lärande är ett förhållningssätt och en metodik som kan användas i alla åldrar, alla ämnen, olika verksamheter och på oerhört många olika sätt. Hur du gör beror på det sammanhang du befinner dig i och vad ditt syfte är. En fråga vi ibland får är om det går att använda kooperativt lärande om jag bara möter eleverna då och då. Kan jag arbeta kooperativt trots att eleverna möter andra lärare som kanske gör på andra sätt? Kan jag använda grupper trots att vi kanske inte hinner lägga massa tid på gruppidentitet då vi bara har 60 min i veckan?Kan jag använda samarbete även om jag möter elever i blandade grupper där de inte känner varandra?
Det korta svaret är: JA! Du kan använda kooperativt lärande oavsett hur ofta du träffar eleverna. Du kan till och med använda kooperativt lärande om du träffar personerna i fråga enbart en gång! Det som kan variera är hur du använder det och vad inom KL du väljer att använda. Målet är alltid att stärka elevernas lärande genom samarbete och få människor att bli viktiga för varandra. Elever ska känna att de bryr sig om varandras lärande och vilja att det går bra för varandra. Utifrån ditt ämne och ditt innehåll kan du fundera över: Hur och när kan eleverna få stötta varandra att förstå innehållet? På vilka sätt kan eleverna bli viktiga för varandra under stunden jag har dem? Här nedan följer några tips som kan hjälpa dig att hitta hur KL kan underlätta för dig och dina elever.
Innehållet påverkar upplevelsen, meningsfullheten och elevernas engagemang när de lär sig. Att välja ett relevant och meningsfullt innehåll är därför ett av lärarens främsta uppdrag när undervisning designas.”
Meningsfullt lärande – demokrati och samtal i skolan (2021, s. 113)
Var börjar vi när vi designar vår undervisning? För mig är svaret självklart: Vi börjar i VAD och VARFÖR. Vad är det eleverna ska lära sig om? Varför ska de lära sig om det? Varför är det relevant och viktigt för dem? När innehållsvalet är gjort funderar jag på HUR lärandet ska gå till och hur eleverna ska få ta till sig, bearbeta och förstå innehållet. De arbetsmetoder vi använder färgar elevernas syn på sin egen och varandras roll i undervisningen. Vid val av metoder kan jag därför förverkliga skolans demokratiska uppdrag och bygga en god lärgemenskap där elever vill varandra väl.
En kritik som ibland riktas mot kooperativt lärande är att fokus ligger enbart på HUR, på metoden, och att innehållet och lärandet glöms bort. Det finns många forskningsbaserade tips och verktyg inom kooperativt lärande, och hur vi konkret stöttar elever att ta till sig innehållet och bearbeta det tillsammans är en viktig del. Syftet är dock aldrig att detta ska ske på bekostnad av VAD och VARFÖR. VAD och VARFÖR behöver väljas först, sen kan vi ta tag i HUR och fundera på hur eleverna bäst lär sig och utvecklar nya kunskaper. Kooperativt lärande handlar om att skapa en lärande gemenskap där elever vill varandra väl och stöttar varandra att utvecklas så långt som möjligt. Men metoden är aldrig målet i sig. Målet är god undervisning med bra kvalitét.
Detta är uppdrag 2 i en serie av uppdrag för att komma igång med kooperativt lärande i din undervisning. Varje uppdrag har en läsdel, en planera och genomföra-del samt en reflektionsdel – allt för att utveckla dig som pedagog så mycket som möjligt. Uppdragen kan med fördel göras tillsammans med kollegor så att ni kan planera och reflektera tillsammans. Uppdrag 1, Uppdrag 3.
Att arbeta med kooperativt lärande innebär inte att bara använda enkla trix eller strukturer såsom EPA i undervisningen. Det räcker inte för att skapa ett effektivt lärande. Du behöver skapa en samarbetande kultur där eleverna är en resurs för varandra. För att kunna maximera lärandet behöver eleverna utveckla en social kompetens när de lär sig kunskaper och färdigheter. En grundprincip för kooperativt lärande är därför att arbeta med samarbetsfärdigheter integrerat i undervisningen. Det innebär att läraren tar ett ansvar att utveckla elevernas sociala kompetens, stödja elevernas att föra lärande samtal och ge feedback till eleverna så att de utvecklas. Gör gärna uppdraget tillsammans med kollegor och prata om vad din grupp behöver utveckla för samarbetsfärdigheter. Skriv gärna och berätta hur det går, ställ frågor eller kommentera i facebookinlägget (länk).
I mitten av 1900-talet var kooperativt lärande ett relativt okänt sätt att undervisa på. En stor del av undervisningen har traditionellt utgått från individualism eller konkurrens istället för samarbete. Elever har fått lära sig att sköta sig själv och strunta i andra omkring dem. Hur vi ser på undervisning, eleven och gruppen har förändrats och kooperativt lärande, eller samarbetslärande som det också kallas, är nu ett beforskat och accepterat sätt att arbeta på när lärare vill utveckla elevers kunskaper och färdigheter. Fler än 700 studier med samstämmiga resultat visar att elever lär sig mer när de samarbetar och hjälper varandra att lära sig kunskaper.
Kooperativt lärande (eng: cooperative learning) är ett förhållningssätt och en metod för att organisera samarbete och lärande mellan elever. Det kan användas i förskola, grundskola och vuxenutbildning, i alla ämnen och alla åldrar, och kan anpassas efter den verksamhet som bedrivs och vad elever ska lära sig. Kunskapssynen utgår från att lärande sker bäst i mötet mellan människor och att vi lär oss mer när vi samverkar och drar nytta av varandra. Genom att bygga en undervisningsgemenskap skapas en positiv gemensam arbetsmiljö där elever uppmuntrar varandra att lära sig. Med kooperativt lärande arbetar elever inte bara tyst för sig själva, utan stödjer och hjälper varandra att komma längre och utvecklas tillsammans. När vi lyssnar på andras uppmaningar och själva får uttrycka våra tankar i mindre sammanhang får vi direkt återkoppling på det vi ser, tänker och hör. Det gör att vi minns mer av undervisningen och lär oss mer.
I slöjdämnena uppstår en mängd tillfällen där elever kan stötta varandra i lärandet, både kring det praktiska och det teoretiska arbetet. Oftast tänker vi kanske på större gemensamma projekt där man i par eller grupp ska skapa något. I dessa projekt kan kooperativt lärande ge stöd i processen genom att använda strukturer och roller. Vi behöver dock inte jobba med gemensamma projekt för att få nytta av kooperativt lärande i slöjdämnena. Genom att skapa korta möten mellan eleverna kan vi stärka både det individuella lärandet och skapa ett gott och gynnsamt klassrumsklimat. Detta inlägg beskriver moment som kan utföras kring individuella arbeten eller som del i gemensamma arbeten. Inspireras, anpassa, hitta på eget!
Läroplanen beskriver att eleverna i slöjden ska få:
• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker, • välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter, • analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och • tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.
Att välja, motivera, analysera, värdera och tolka kan vara komplicerat. Genom att låta eleverna mötas i par eller mindre grupper kan vi se till att eleverna i dessa processer kan bli lärresurser för varandra och stötta varandra i lärandet. Vi kan då stärka elevernas relationer till varandra samtidigt som lärandet kring innehållet stärks. Varje individ får plats och blir viktig för gruppen som helhet.
Musikundervisning handlar mycket om kultur, känslor, upplevelser och skapande. Musik är ett kommunikationsmedel som eleverna behöver få bekanta sig med, uttrycka sig genom och uppleva. I orkestrar, körer och band är deltagarna beroende av varandra och alla behöver jobba tillsammans mot samma mål. Varje instrument och röst behövs för att skapa musiken. Samma tanke finns inom kooperativt lärande när man upplever och lär sig. Kursplanen skriver även att “Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter”. För att kunna uppnå detta behöver elever få mötas kring musikundervisningen. De behöver få sätta ord på egna tankar och höra andras, reflektera kring olika perspektiv och resonera tillsammans med andra. Här kan olika kooperativa verktyg underlätta för läraren, som ofta har ett stort antal elever och klasser att hålla koll på. Genom att skapa möten mellan elever kring undervisningens innehåll kan vi aktivera dem som lärresurser för varandra och skapa stödstrukturer i klassrummet. Eleverna får möjlighet att bilda en undervisningsgemenskap där de tillsammans tar sig an och upplever innehållet.
Fler och fler förskollärare runt om i Sverige börjar använda verktygen inom kooperativt lärande för att stärka barngruppen – och ser goda effekter! Mycket kring samarbete och social utveckling görs redan i förskolan. Med hjälp av KL kan ett fokus ges och gemensamma begrepp användas. Förskollärarna får fler verktyg och ökar sin didaktiska repertoar. För att komma igång med KL i förskolan kan ni bland annat läsa HÄR och HÄR eller i boken Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år. I höst kommer även ett digitalt utbildingspaket för förskolan, mer info kommer snart.
Under det senaste året har vi haft kurser och fortbildningssatsningar kring KL på förskolor runt om i Sverige. En fråga som har dykt upp är hur vi gör med de allra yngsta barnen på förskolan – kan vi använda KL med dem? Hur i så fall? Tillsammans med förskollärare har vi funderat, diskuterat, testat och hittat lite vägar framåt. I detta inlägg delar vi med oss av några av de tips vi har kring att jobba med kooperativt lärande med de allra yngsta barnen på förskolan.
En av de kooperativa grundprinciperna är 3F – feedback, feedup, feedforward. Grundprinciperna hjälper oss att få till effektiva samarbeten där elever lär mer av att lära tillsammans. När vi jobbar med kooperativt lärande över tid kan vi ta stöd av grundprinciperna. I detta inlägg bryter vi ner 3F lite mer och ger tips kring hur denna kan se ut i praktiken.
Grundprincipen 3F handlar om att se till att skapa tid för reflektion och återkoppling kring det som sker i klassrummet. Genom reflektionen kan vi ta lärandet och samarbetet till nästa nivå, och utveckla eleverna över tid. Reflektionen hjälper eleverna att få syn på sitt och andras agerande och pekar ut riktningen framåt.
Beroende på syfte och uppgift kan reflektionen ske innan ett samarbete, mitt under ett samarbete och efter ett samarbete.
Vi i åk 2 på Tamburinens skola i Norrköping har haft turen att komma med i Linköpings universitets projekt “Låna en forskare”. Projektet går helt enkelt ut på att en forskare vid ett tillfälle kommer ut till klassen och berättar om sitt yrke. I vår klass bestämde vi oss för att ta tillfället i akt och passa på att förbereda oss väl och fundera noga över vad vi ville få svar på under forskarbesöket. I korta drag gjorde vi på följande sätt:
Förberedelse inför forskarbesöket genom att gemensamt bygga upp och repetera aktuella kunskaper om yrket och vad vi redan vet om forskningsområdet.
Varje elev fick fundera ut en fråga om yrket forskare.
Strukturen EPA. Eleverna fick i sina jobbarkompispar (axelkompisar) berätta vad de kommit på att de vill få svar gällande att jobba som forskare.
Alla frågor skrevs upp på klassrummets tavla.
Upprepade proceduren med EPA men nu utifrån vad man ville veta om forskningsområdet som vi förenklat/breddat till vad vad man kan göra med skräp, avloppsslam eller vattenrening.
Frågorna delades sedan ut till eleverna så att de på små lappar skulle skriva av en eller flera frågor med läslig handstil.
De renskrivna frågorna samlades in.
Strax innan själva forskarbesöket delades frågorna ut så att alla eleverna fick en alt två frågor var.
Eleverna tränade på att läsa frågan enskilt och sedan övningsläste de frågorna i sina jobbarkompispar.
Under själva besöket av forskaren turades eleverna om att ställa frågorna till forskaren Linus. Vi hade gjort en låtsasmikrofon som användes med stort allvar av både eleverna och inte minst av Linus.
