Sökresultat för: mötas på mitten

Struktur: Mötas på mitten

Strukturen Mötas på mitten (eng: placemat consensus) har vi läst om på Pedagog Malmös tema-sida och i olika böcker om KL från USA. Den är enkel att modifierat för att anpassa den till våra syften vilket är ett bra knep att lära sig som lärare när man arbetar med KL. I grundstrukturen presenterar alla elever tankar och förslag på ett och samma papper med fyra fält för att sedan föra ihop sina enskilda tankar till en gemensam lösning i mitten. Med Mötas på mitten kan eleverna tillsammans komma fram till ett bättre svar och en mer utvecklad förklaring genom att slå ihop sina enskilda svar. Strukturen kan också användas för att skapa en syntes kring någonting. Läs mer

Föräldramöte i Kooperativ anda

Inlägg av Hanna som är Förstelärare i Partille Kommun

I våras hade vi ett föräldramöte, men denna gång i kooperativ anda! Vi ville berätta om hur vi arbetar kooperativt, vilka fördelar vi kan se hos barnen och ge föräldrarna en insikt i hur det fungerar genom att testa på två olika kooperativa strukturer; EPA och Mötas på mitten.

Till att börja med fick föräldrarna leta upp sitt barns namn på glasspinnar på bordet och stoppa i en burk. Detta för att vi lätt skulle kunna dela in dem i par och grupper. Vi började med att berätta om vad Kooperativt Lärande är och hur det är uppbyggt. Läs mer

Studieresa till Haag, 7-8/5

I Anneke Moerkerkens regi fick vi, Jacqueline Andrae, Pernilla Lundh Sandgren och Jessika Svahn – lärare på Bälinge skola i Uppsala kommun, möjlighet att åka på en studieresa till Den Haag i Nederländerna för att se hur skolor arbetar med KL.

Vi är tre lärare från Bälinge skola som har i uppdrag av vår skola och rektor att implementera kooperativt lärande (KL) på Bälinge skola. Vår fråga var: Hur gör man det på bästa sätt?

Tack vare Anneke Moerkerken såg vi en möjlighet att ta del av andra skolors försök att i kollegiet utveckla KL:s arbetssätt. Det som var intressant var att ta del av erfarenheter av detta från ett annat land med en annan skolkultur. Vi besökte två olika skolor; på en högstadie- och gymnasieskola och en låg- och mellanstadieskola. De båda skolorna var i uppbyggnadsfasen när det gällde att inför KL på sina skolenheter och deras skolledning var mycket drivande i processen.

En tanke som slog oss när vi besökte Nederländerna var att båda skolorna hade en tydlig pedagogisk profil. Vid de två skolorna hade de för implementeringen av KL ett arbetssätt där ett antal lärare coachade sina kollegor, sk lärarcoacher. Vi blev imponerade av att vissa lärare, coacher, fick riktad utbildning inom KL av extern utbildare där de sedan ledde implementering på sin skola. Det fanns en tydlig plan för hur lärarna över tid skulle bli bättre på att utöva KL och strukturerat samarbete i sina klasser.

På högstadie- och gymnasieskolan, en Daltonskola, arbetade man utifrån Parkhursts pedagogik där målet är att eleven ska reflektera över sitt lärande och se sig själv som sin egen lärare. För att nå målen behöver eleven lära sig att samarbeta med andra. KL ses därför som en möjlighet att uppnå det målet.

Den externa handledaren, som är väl utbildad i KL, gör även klassrumsbesök hos lärarna för att stötta processen. Det kollegiala lärandet hade en tydlig arbetsgång på Daltonskolan då vi fick se hur de i ”aktion” blir handledda under pågående lektion samt med samtal efter lektioner.

Lärarcoachernas uppgift var att stötta och handleda sina närmaste kollegor i olika undervisningssituationer genom att göra klassrumsobservationer och införa kooperativa diskussioner i arbetslagen. Samtidigt var de själv lärare och provade det de handleder om i sina egna klassrum.

På låg- och mellanstadieskolan undervisades elever från ett flertal europeiska länder, barn till diplomater och internationellt arbetande föräldrar, och där såg man det kooperativa lärandet som en viktig metod för att få in eleverna i kommunikativa relationer. En del elever stannade på skolan kort tid, ett läsår, och det gäller att skapa goda sociala relationer och färdigheter. På denna skola hade de flesta lärare, även vikarier, gått en utbildning i KL. Även här var det ett antal lärare som hade en ledande roll i att implementera KL. Dessa lärare fick kontinuerligt utbildning av externa handledare.

Det var fascinerande att se att oavsett utbildningssystem och nationstillhörighet, svenskt eller nederländsk, så såg vi fler likheter än skillnader mellan länderna när det gäller att undervisa kooperativt. Det sociala samspelet mellan eleverna är lika glädjandefyllt oberoende av vilket språk som talas eller i vilken nationskultur eleven växer upp. Detta borgar ännu mer för att KL är rätt väg att gå för att öka elevdelaktigheten och den social glädjen/samspelet samt tolerans för oliktänkande.

Sammanfattning

Tre viktiga lärdomar kan vi ta med oss från besöket. En är att lärarna inte förväntades kunna allt på en gång. De förväntades lära sig KL över tid med stöd av coacher och genom kollegiala diskussioner. Det tar helt enkelt tid att utvecklas i ett nytt sätt att tänka. Det andra är vikten av ett stöd från en extern handledare med stor kunskap inom KL till både coacherna och lärarna. Det sista är att båda skolorna hade ett tydligt behov och mål med vad KL skulle leda till. Processen var förankrad hos både skolledning och lärare.

Under besöket såg vi enskilt, par och grupparbete samt olika kooperativa strukturer och strategier. Några av de vi fick se var ”fråga-fråga-byt”, ”solfjädern”, ”sant eller falskt” och ”mötas på mitten”.

Kooperativt lärande på fritids

När kooperativt lärande används på en skola påverkar det hela skoldagen. Det vi gör på lektionerna påverkar fritidstiden, raster, korridor och matsal. Det vi gör på fritids och på rasterna påverkar lektionerna. Vi behöver se skoldagen som en helhet, för det är så eleverna upplever den. Här underlättar det när vi samverkar mellan de olika skolverksamheterna – lärare, fritidspedagoger, specialpedagoger, kuratorer, ledningsgrupp, vaktmästare m.fl. Kooperativt lärande är både ett förhållningssätt och en metodik. Vi strävar efter att ha en verksamhet där samarbete värderas, olikheter ses som en tillgång, där vi stöttar varandra, lär av varandra och där ett demokratitänk genomsyrar allt. Vilka verktyg och strategier vi använder för att nå dit kan se väldigt olika ut. Hur kan vi då tänka kring kooperativt lärande i fritidshemmet? Vilka verktyg kan vi använda där för att verka för kooperativa normer? Mycket av fritidshemmets verksamhet berör barns sociala kompetens, relationer och samarbete med varandra. I detta inlägg finns dels frågor ni kan använda för att tillsammans fundera kring hur ni kan utveckla tänket kring kooperativa normer på fritidhemmet, dels konkreta tips på saker man kan börja med.

Läs mer

När elever förstår vinsten med samarbete

Att jobba med kooperativt lärande innebär att använda samarbete när det stärker lärandet. Läraren aktiverar elever i samtal och samarbeten kring innehåll när de känner att eleverna kan vinna något på det. Målet är att alla ska bidra och att alla ska få ut något av samarbetet. Eleverna lär tillsammans för att kunna enskilt. För att få det att fungera behöver eleverna förstå och känna på att de själva får ut något av samarbetet, och att de känner att de har något att bidra med. Det kan till exempel vara att de känner att de lär sig mer, att de förstår bättre, att de får stöd att hålla fokus, att de blir mer motiverade eller att de får arbetsglädje. När elever börjar känna att de får ut något av samarbete med andra och upptäcker att tillsammans kan de mer, börjar de ofta efterfråga och själva initiera stödjande interaktioner med andra.

Läs mer

Vad säger eleverna om kooperativt lärande?

En av grundprinciperna i kooperativt lärande är gruppreflektion – feedback, feedup och feedforward. Det är viktigt att eleverna i sina par och grupper ofta får fundera kring hur deras samarbete går, vad de lär sig och hur de bidrar. Det är också bra att de får möjlighet att ge dig som lärare feedback på hur de upplever det är att arbeta med samarbete. Detta kan du göra genom enkäter eller intervjuer, eller med hjälp av en struktur som Karusellen, Mötas på mitten eller Brainstorm. Dels får du reda på vad de uppskattar med arbetet, dels vad de tycker är svårt och vad du kan förtydliga. Vi vill här delge er några tankar från elever från olika skolor runt om i Sverige. Vad tänker de kring att samarbeta? Läs mer

Positivt ömesidigt beroende

I tidigare inlägg om kooperativa grundprinciper och om olika sätt att uppnå positivt ömsesidigt beroende har vi beskrivit hur man kan sammanlänka elever med varandra – dvs göra dem beroende av varandras bidrag för att lyckas. I detta inlägg går vi djupare in på denna viktiga grundprincip – som är en pusselbit för att få samarbete i en situation att lyckas. Grunden är att föra samman elever och ”klistra” ihop dem i en situation med ett ämnesinnehåll så de blir beroende av varandra. De ska få upplevelsen att de står och faller med varandra. Läs mer

Kooperativt lärande på SFI

Under en fika sitter jag och min kollega Caroline Öhman och reflekterar över hur vi arbetade med KL under förra läsåret. Vi är enade om att KL hjälper oss att utveckla vår undervisning och vi tycker båda att det ska bli spännande att fortsätta jobba med kooperativt lärande. Det är givande och spännande att kunna bolla, reflektera och utvärdera vårt kooperativa arbete tillsammans. Vi har testat många olika strukturer, bland annat Par på tid, EPA, APE, Berätta Mera, Karusellen, Kloka pennan, Kooperativ fyrfältare, Mötas på mitten, och Mina ord-dina ord.

Läs mer

Skrivprocessen: Faktatext

I den nya boken Kooperativt lärande i praktiken finns ett avsnitt med lektionsförslag. I vårt arbetsområde med de tre världsreligionerna Judendom, Kristendom och Islam har vi arbetat mycket praktiskt och verkligen försökt befästa ämnesbegreppen och jag kände nu att det var dags att ta det ytterligare ett steg och nu fästa kunskapen på papper. En av lektionsplaneringarna handlade om att bearbeta fakta och skriva en faktatext och den kom väl till pass i min planering.

Läs mer

De första stegen mot ett kooperativt klassrum

När man väl fått upp ögonen för hur samarbete kan förändra undervisningen blir funderingen kanske: Vad gör jag först? Hur börjar jag? Vi har vid några tillfällen skrivit om det (se HÄR och HÄR). I detta inlägg beskriver vi tre steg du kan ta tillsammans med dina kollegor för att komma igång med det kooperativa arbetet på er skola. De tre stegen är: 1. Samtalsmönster 2. Rutinsituationer 3. Strukturer

Läs mer

Tre områden där samarbete stärker lärandet

Att lära tillsammans med andra kan göra att vi lär oss mer. Elevernas aktivitet och delaktighet ökar, tankeprocesser startas och alla hjärnor sätts igång. Möten och interaktioner sker mellan elever där de kommunicerar och delar tankar med varandra, vilket leder till nya tankar och kopplingar. När jag som lärare har verktyg (t.ex. strukturer och strategier) för att strukturera lärandet mellan elever på ett bra sätt kan jag enkelt använda dessa när jag känner att det gynnar lärandet. Jag använder inte samarbete hela tiden, utan just när det kan stärka elevernas lärande i en situation. I detta inlägg beskriver jag tre områden i undervisning där samarbete på ett tydligt sätt stöttar elevernas lärande. Dessa tre områden återkommer i de flesta lektioner oavsett innehåll i lektionen. Om jag har ett antal verktyg för varje område blir det enklare för mig att använda samarbete så att delaktigheten ökar för varje elev och alla lär sig mer genom samarbetet.

Läs mer

Berättande text

Vi är tre grundskollärare på Stora Hammars skola i Höllviken, Anne, Diana och Sara, som arbetar med kooperativt lärande. Vi arbetar tillsammans i en årskurs 3 med 60 st elever.
Under hösten i år 1 började vi arbeta med kooperativt lärande i ett försök att hitta ett arbetssätt som engagerade alla elever och där vi pedagoger kände att vi hann se alla elever och deras kunskapsutveckling. Vi startade med att prova enstaka kooperativa strukturer och snabbt insåg vi att detta arbetssätt gynnade våra elevers engagemang, ansvarstagande och delaktighet. Vi kände även att detta förhållningssätt skapade trygghet i gruppen och gynnade den sociala utvecklingen, vilket var extra viktigt för oss då vi tog emot en så stor elevgrupp.
Detta ledde till att vi för 1,5 år sedan övergick till att arbeta helt enligt det kooperativa förhållningssättet. Dvs att vår pedagogiska grundplaneringen alltid bygger på det kooperativa tänket.
Möbleringen i klassrummet utgår även den ifrån det kooperativa lärandet där eleverna sitter i grupper om 4-5 st, som vi kallar team. I dessa team sitter eleverna under den period ett tema varar. Tillsammans bildar axelkompisarna ett lärpar. Vid varje nytt tema och när nya team bildas, lägger vi alltid första veckan på teambuilding. Dvs att eleverna lär känna sina nya teamkamrater med syftet att skapa trygghet och en vi-känsla. Läs mer

Struktur: Skicka ett problem

Strukturen Skicka ett problem kan användas för att få grupper att repetera innehåll, diskutera frågor och dela med sig av tips och idéer. Den fungerar lika bra på lågstadiet som på gymnasiet och på arbetslagsmötet. Det är ett fantastiskt sätt att skapa elevaktivitet och sätter elevernas egna lösningar i centrum hela vägen samt synliggör det sociokulturella lärandet där eleverna utvecklas av varandras tankar.

Steg 1:

  • Dela in eleverna i grupper om 4.
  • Berätta temat för uppgiften (ett tema eleverna har arbetat med).
  • Eleverna skriver ner en fråga kring temat på ett kort.
  • Eleverna går varvet runt och läser sin fråga. Gruppen diskuterar fram ett svar på frågan. Om de är överens skriver de ner svaret på baksidan. Om de inte kan komma fram till ett svar formulerar de om frågan tills de kan svara på den.
  • Gruppen skriver ett F på den sidan av korten frågan står på och ett S på den sidan svaret står på.

Läs mer

Faktakunskap och förmågor i NO i åk 2

Just nu pågår en debatt kring vad undervisningen i skolan ska bestå av, där faktakunskaper och förmågor ställs mot varandra. Jag tror att det blir väldigt många missuppfattningar med en sådan diskussion, då jag varken tror att de som förespråkar faktakunskaper menar att det aldrig ska analyseras eller att de som förespråkar förmågorna menar att faktakunskaper är irrelevanta. Jag tror att de flesta lärare inser att båda dessa delar behöver finnas med, och jobbar med båda delar i sitt klassrum. Utan faktakunskaper kan vi inte analysera och reflektera, men utan att analysera och reflektera kan vi inte lära oss något utav faktakunskaperna. Faktakunskaper och förmågor behöver gå hand i hand redan från början. Att analysera och reflektera kring vad vi vet är något som sker naturligt. Så fort vi inhämtar ny kunskap börjar vi jämföra den med det vi redan känner till.

I åk 2 jobbar vi just nu med att klassificera djur. Vi har nu arbetat oss igenom däggdjur, fåglar och fiskar. För alla tre djurgrupperna har vi använt ungefär samma upplägg för att aktivera förförståelse, ta in ny kunskap, bearbeta kunskapen på olika sätt samt jämföra och reflektera med hjälp av den kunskapen.

Läs mer

Hur börjar jag med Kooperativt lärande?

Här på bloggen finns en hel del inlägg om olika klassexempel, länkar till forskning och olika strategier och strukturer. I vår facebook-grupp finns också massa tips från andra lärare och hur de arbetar. Om du är sugen på att börja med kooperativt lärande men inte vet riktigt var du ska börja är detta inlägg för dig! Här kommer tips på hur du kan göra för att introducera kooperativt lärande i din grupp.

Läs mer

Högläsning med kooperativa inslag

Under två veckors tid har jag och mina elever i årskurs 8 ägnat oss åt högläsning av Lena Ollmarks ”Lägret”. Boken utspelar sig på ett konfirmationsläger vilket medför många religionsdiskussioner både i boken och bland mina elever. Bokens innehåll gjorde den perfekt för att kunna arbeta med både svenska och religion på samma gång. När jag läser högt lånar jag alltid boken som e-bok så att jag kan ha texten på storbild för att eleverna ska kunna följa med i texten. Jag har arbetat med många högläsningsböcker på samma sätt både på mellanstadiet och högstadiet utan att egentligen reflektera över att jag har jobbat kooperativt. Ibland är det bara så skönt att få sätta ord på saker man gör utan att tänka på det.

Kooperativa inslag

IMG_7325

Eftersom en stor del av syftet med högläsningen var att synliggöra  lässtrategier och hur man använder dem var EPA ett naturligt sätt att arbeta. Under tiden som jag läste stannade jag upp, ställde frågor och lät eleverna fundera enskilt innan de pratade med sin bordsgranne och sedan tillsammans i helklass. Ibland gjorde vi den enskilda reflektionen skriftlig i en läslogg och ibland endasIMG_6962t i huvudet. Några läsloggsreflektioner gjordes enbart i skrift då tankarna kunde vara väldigt personliga. För att hålla tempot uppe i samtalen i paren använde vi oss också av Par på tid och lyfte några svar i helklass. Vid några tillfällen gjorde vi även Mötas på mitten. För att slippa trängas skrev eleverna sina enskilda svar på egna papper och möttes sedan i grupper om fyra för att komma fram till ett gemensamt svar. Det kunde då t ex handla om vad de trodde skulle hända härnäst i boken och de enades om den mest troliga fortsättningen. Med högläsning i kombination med kooperativt lärande blev varje lektion något att längta efter för både mig och eleverna.

 

 

« Äldre poster