Sökresultat för: roller

Roller och Karusellen: Valet

Jag har arbetat som lärare i ca 15 år. De senaste 6 åren har jag arbetat på en mångkulturell skola med många nyanlända elever. Jag har just nu en klass 3 och har jobbat med Kooperativt Lärande i klassen i 1 ½ år. Vi är tre stycken treor på skolan och vi jobbar tätt ihop.
Efter diskussioner i arbetslaget om hur vi skulle ta upp Valet 2018 och vad vi skulle fokusera på, valde vi att utgå från elevernas nyfikenhet och vad de ville lära sig om valet. Fokus blev därför på hur demokrati och fria val fungerar och eleverna fick skapa partier utifrån superkrafter.

Läs mer

Nya roller: Spionen och reportern

När vi arbetar med våra teman så gör vi det i våra arbetsgrupper. Vi använder då oss av roller för att aktivera alla i arbetet och för att alla ska ta ansvar för sitt arbete. Rollerna skapar en tydlighet i grupparbetet, om de används rätt och är sammanlänkade med innehållet stödjer de grupperna att arbeta mer effektivt tillsammans. Glöm inte att alltid utvärdera hur rollerna använts i grupperna så att eleverna utvecklar en förståelse för vad de ger det gemensamma lärandet!

Läs mer

Strategi Roller: Reportern & Spionen

Att använda roller vid grupparbete är ett effektivt sätt att strukturera samarbete. Rollerna som används ska gärna vara sammanlänkade, dvs att de behöver varandra för att slutföra en uppgift och vara relevanta i situationen och med innehållet. Två roller som vi provat på utbildningar och med elever är rollerna Spion och Reporter. Här beskrivs hur dessa kan användas. Läs mer

Rondellen med roller: Vatten

Tidigare i veckan provade jag att använda mig av strukturen Rondellen med hjälp av olika roller. Jag började lektionen med att berätta att vi skulle arbeta vidare med NO och vatten. Vi har tidigare pratat om vattnets former och vattnets kretslopp. Jag berättade även att vi skulle använda oss av olika sorters roller. Jag visade ett rollkort i taget (Rollkort går att hitta HÄR.) och frågade:

– Vad tror ni att denna person gör som har denna rollen? (berättare, sekreterare, hjälpare och uppmuntrare)

Läs mer

Strategi: Roller

I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Rollerna används också för att hjälpa dem att utveckla de färdigheter som behövs för att lära av och med varandra så effektivt som möjligt. Med hjälp av de olika rollerna tränar vi olika former av samarbetsfärdigheter (Sahlberg & Leppilampi, 1998). Genom att läraren lägger över några av de uppgifterna som traditionellt varit lärarens på eleverna visar vi på ett tydligt och pedagogiskt sätt att det är just eleverna som är i fokus och att det är deras insats som är viktig.
Läs mer

Roller: Läsförståelse

Jag  använder ofta de läsförståelsestrategier som finns på enläsandeklass blogg. Dessa är Spågumman, Reportern, Detektiven, Konstnären och Cowboyen. Jag delar ut dessa ”karaktärer” till var sin elev så får eleverna fokusera på en del för att sedan ge en helhet till en saga via en kombination av strukturen Pussel (eng: jigsaw) samt Mötas på mitten (eng: placemat concensus) i KL. Läs mer

Kooperativt lärande och distansundervisning

Tiderna förändras fort och många elever och lärare runt om i världen har slängts in i digital undervisning, med alla dess utmaningar och möjligheter. Utbildning på distans innebär att eleverna sitter själva och ofta behöver ta större ansvar för sitt lärande och även för sitt mående. Den styrda gemenskapen som fanns på skolan med klasskamrater och vuxna är nu borta, vilket kan göra våra elever mer isolerade – speciellt om de inte har så många andra sociala kontakter. Möten mellan människor behövs än mer när vi inte kan träffas lika mycket ansikte mot ansikte.

Kooperativt lärande handlar om att skapa positiva möten mellan människor där vi blir resurser för varandra och stöttar varandra framåt. Elever ska känna att de behöver varandra och är viktiga i varandras lärande. Hur det konkret kan se ut finns det många svar på. Några frågor du som lärare kan ställa dig är: Hur ser vi till att våra elever inte isolerar sig och mår dåligt? Hur ser vi till att eleverna får det stöd de behöver? Kan vi även i en digital lärmiljö aktivera eleverna som lärresurser för varandra? Kan vi använda eleverna som stöd för varandra för att öka känslan av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i en förvirrande tid? Kan vi verka för kooperativa normer även vid distansundervisning?

Läs mer

Tillfälliga par och grupper

Många använder kooperativt lärande för att utveckla elevers kunskaper och sociala kompetens – samtidigt. Ett kärnelement i kooperativt lärande är att skapa möten mellan elever kring ett relevant och spännande innehåll. Både innehåll och möten kan väljas och struktureras på en mängd olika sätt. Många lärare efterfrågar hur man kan använda korta, tillfälliga par och grupper för att skapa positiva möten mellan elever där kunskaper förstärks. Att då och då blanda runt eleverna i en klass i tillfälliga grupper gör att de möter varandra över eventuella gränser som skapats. Genom kortare uppgifter med ett tydligt mål får eleverna erfara hur olikheter mellan dem kan bli en styrka för kunskapsutveckling. Att slumpmässigt välja ut tillfälliga grupper kan även bidra till socialisation och nya vänskapsband mellan elever. Men hur kan man göra? Här får du flera tips att börja med!

Läs mer

Sant eller falskt: Vatten

Gästinlägg av Sara P Torstensson, Krika Bygdeskola

Innan ett arbetsområde avslutas tycker jag att strukturen Sant eller falskt är ett bra sätt att kolla av eleverna kunskaper. Barnen måste förklara hur de tänker, bevisa att de kan veta att det är sant eller falskt samt ibland argumentera för sin åsikt vilket gör att de behöver använda kunskaperna de har om ämnet, i detta fall vatten.

Läs mer

Vad undrar jag?: Etiskt dilemma

Gästinlägg av Emma Holmqvist

Emma och hennes klass arbetar mycket med värdegrundsarbete. I det arbetet använder de ibland filmer som utgångspunkt för att diskutera olika frågor som berör eleverna. När de skulle titta på en film om skuld och ansvar (Om du var jag – om ansvar på UR skola) tänkte hon testa att lyfta elevernas frågor istället för att hon som lärare gav dem frågor att diskutera. På så sätt blir frågorna mer angelägna för eleverna. Hon valde att testa strukturen Vad undrar jag? för att få fram elevernas frågor och funderingar. Här nedan beskriver hon hur den lektionen gick.

Läs mer

Att arbeta i par

När vi börjar arbeta med samarbete börjar vi ofta i paret. I ett par är det bara en person att förhålla sig till och tal- och handlingsutrymmet blir stort för båda. I paret är det därför sällan någon som blir utanför utan båda behövs och eleverna kan fokusera på att stötta och hjälpa varandra. Syftet är att båda ska lära sig så mycket som möjligt kring innehållet och komma ut som en vinnare ur samarbetet. I detta inlägg beskriver vi några enkla sätt att komma igång med paruppgifter där elever ska stötta varandra, diskutera frågor eller lösa uppgifter tillsammans. Paren kan användas tillfälligt där de arbetar under en lektion eller mer långvarigt som lär-par eller axelkompis (se lär-par).

Viktigt att tänka på

  • Skapa par som du tror på
  • Börja med korta, spännande uppgifter där eleverna får en positiv upplevelse av varandra
  • Modellera tydligt hur du vill att samarbetet ska gå till
  • Ge gärna gemensamma mål att uppnå i paret
  • Lyft fram det positiva du ser att de gör mot varandra
Läs mer

Vad undrar jag?: Forntiden

Jag har en klass 3 och som många andra skolor arbetar vi med Forntiden. Syftet är att skapa en förståelse för människans historia och härkomst och förstå övergången från ett jägarsamhälle till hur de första städerna och byarna bildades. Vi börjar med det som kallas Stenåldern för att sedan utforska Bronsåldern och Järnåldern. 

På lektionen skulle vi inleda arbetsområdet “Forntiden”. Eleverna hade en viss förståelse vad området skulle handla om. Jag tänkte att det vore intressant om eleverna fick chans att uttrycka sina tankar kring det nya vi skulle lära oss om. Vi provade därför strukturen “Vad undrar jag?” som ett moment i lektionen för att lyfta fram elevernas funderingar . Så här gick vår lektion och introduktion om “Forntiden” till.

I korthet:

  1. Jag presenterade nya innehållet och syftet att fördjupa vår kunskap.
  2. Eleverna funderade och ställde frågor kring innehållet.
  3. Eleverna samtalade i grupp om sina frågor.
  4. Frågorna samlades in för att fortsätta med kunskapsutveckling på kommande lektioner.
Läs mer

Kooperativt lärande för elever med särskilda behov

En fråga vi ofta får är hur vi gör med de elever som är i behov av särskilt stöd eller insatser – och om och hur kooperativt lärande fungerar för en elev med NPF (t.ex. ADHD, språkstörning, ASD) selektiv mutism, en elev som har stora samarbetssvårigheter eller för nyanlända? Det finns inte bara ett svar på en sådan fråga utan vi måste alltid utgå från vilka resurser och styrkor som finns i klassen, hur guppdynamiken och relationerna är mellan elever och den specifika elevens egna behov och förutsättningar. Forskning visar att kooperativt lärande ofta stöttar just de elever som har svårigheter av olika slag, både kunskapsmässiga och sociala. I detta inlägg försöker vi beskriva lite tips och tankar kring hur vi som lärare kan tänka kring de elever som behöver extra stöd för att kunna lära tillsammans med andra.

Läs mer

Ordbilder och ömsesidigt beroende

På lågstadiet kretsar undervisningen kring att lära sig bokstävernas utseende och ljud, för att sedan kunna sätta samman dessa till ord för att slutligen knäcka läskoden. Denna övning passar bra i början av inlärningen där några elever redan kan läsa medan några endast känner igen några få bokstäver.  Det jag gillar med övningen är att eleverna kan delta oavsett läskunnighet, det underlättar också för de elever som har ett behov att få röra på sig under lektionerna.

Läs mer

SFI: Andraspråksinlärning i basgrupper

Jag har under senaste tiden provat på att arbeta med mer långvariga grupper av elever under mina SFI-lektioner. Jag kallar dem basgrupper där samma elever håller ihop kursen ut för att skapa trygghet och tillit till varandra. Mål och syfte med basgrupperna är att det skapas gemenskap och samarbete mellan eleverna så att de utifrån sina egna förutsättningar kan utvecklas tillsammans inom ett visst område. Det som var viktigt för mig när jag började jobba med basgrupper i min undervisning var att konstellation av basgrupper passar till alla typer av uppgifter, det vill säga att eleverna får en vanlig introduktion av ämnet och sedan gör sina övningar i basgrupperna.

Läs mer

Vad säger eleverna om kooperativt lärande?

En av grundprinciperna i kooperativt lärande är gruppreflektion – feedback, feedup och feedforward. Det är viktigt att eleverna i sina par och grupper ofta får fundera kring hur deras samarbete går, vad de lär sig och hur de bidrar. Det är också bra att de får möjlighet att ge dig som lärare feedback på hur de upplever det är att arbeta med samarbete. Detta kan du göra genom enkäter eller intervjuer, eller med hjälp av en struktur som Karusellen, Mötas på mitten eller Brainstorm. Dels får du reda på vad de uppskattar med arbetet, dels vad de tycker är svårt och vad du kan förtydliga. Vi vill här delge er några tankar från elever från olika skolor runt om i Sverige. Vad tänker de kring att samarbeta? Läs mer

Kontroll eller koll: Hur vet jag vad de lär sig?

Hur vet jag vad eleverna kan när de jobbar i grupp? Blir det inte kaos? Vad gör jag om de lär varandra fel? Hur vet jag vad de pratar om? Jag vågar inte släppa kontrollen.

Det här hör vi ibland från lärare som är intresserade av att arbeta med kooperativt lärande men fortfarande är lite tveksamma. Jag hade själv dessa funderingar i början. Det var viktigt för mig att känna att jag hade kontroll över det som skedde i mitt klassrum – jag var ju ansvarig både för elevernas välmående och deras lärande. Så vad hände när jag började förändra min undervisning och använda mer samarbete mellan elever? Tappade jag kontrollen?

Läs mer

Utveckla din undervisning genom frågor!

I flera inlägg har vi beskrivit hur lärare kan komma igång med kooperativt lärande i sina klassrum. Läs exempelvis här, här och här. I ett tidigare inlägg har vi beskrivit hur ni kan utvärdera och utveckla arbetet i kollegiet kring kooperativt lärande. Reflektion är en central del i att utvecklas som lärare. I detta inlägg kommer jag beskriva hur utmanande frågor kan vara ett effektivt verktyg att hjälpa er skola (eller enskilda lärare) att utvecklas och tänka i nya banor. Att arbeta med utmanande och undersökande frågor kan hjälpa till att lösa upp knutar, hitta en gemensam riktning och skapa ett ramverk vid planering av lektioner. De kan även användas vid handledning eller vid kollegialt lärande på skolan. Idén vid de exempel på frågor som finns under är att de ska utveckla en förståelse för hur och på vilka sätt samarbete kan stärka lärandet. Svaren på frågorna ska kunna leda till nya aktiviteter och handlande hos de enskilda lärarna i undervisningen. Vid sökandet av svar på frågorna likt de under kan lärare utveckla en mer samarbetande kultur i sin undervisningen. På köpet ska eleverna kunna få en mer inkluderande undervisning och en utökad tillgänglig lärmiljö.

Läs mer

Vad är kooperativt lärande?

I inlägget om grundprinciper beskriver vi hur kooperativt lärande är uppbyggt och en del av den teoretiska ramen för förhållningssättet, här beskriver vi en sammanställning över vad KL är. Vad som kanske inte är känt hos er läsare är att det finns mer än 20 olika helhetsmetoder av KL, dvs metoder som kan användas i integrerat i alla situationer människor lär sig kunskaper och färdigheter. I Grundbok i kooperativt lärande beskriver vi hur KL är ett paraplybegrepp och kan ses som ett förhållningssätt till lärande. Sedan 1970-talet har detta förhållningssätt applicerats i specifika metoder med olika författare. Genom att använda teorier om hur människor samarbetar tillsammans med kunskap från didaktisk och pedagogisk forskning har det skapats olika ramverk. En fråga som man kan ställa är: vilka metoder och ramverk är det vi sprider via denna blogg och de böcker som skrivits på svenska? En annan fråga kan vara: Om jag lyssnar på en föreläsare som pratar om KL, vilken specifik metod pratas det om då? Det är, förövrigt, en bra fråga att ställa till den du lyssnar på! Läs mer

« Äldre inlägg