Igår var det kompetensutvecklingsdag med fokus på digitalisering för personalen i kommunens fritidshem. Gruppen bestod av personal från fyra olika fritidshem där all personal var helt nya bekantskaper för mig. Som ansvarig för dagens innehåll och upplägg hade jag förberett en dag i kooperativ anda för att skapa delaktighet och engagemang i hela gruppen. Läs mer
Frustrationen när man inser att det alltid är samma elev/elever som sammanfattar gruppens tankar inför klassen trots att alla elever var igång och diskuterade när de var uppdelade i smågrupper… igenkänning?
Så var det ofta i mitt klassrum på högstadiet och jag kämpade med att slumpa vem som skulle stå för gruppens svar i helklass. Elever som inte var beredda på att få presentera duckade och frågan gick över till den eller de som oftast tog rollen som presentatör. Numera arbetar jag främst med vuxna (rektorer och förskolechefer) och har insett att mönstret från mitt klassrum upprepar sig även här. Jag har jobbat med flera kooperativa strukturer för att få igång kunskaps- och tankeutbytet mellan alla i gruppen. Det kan du läsa mer om i tidigare inlägg, här.
Strategin Stå upp för din grupp handlar om att vem som helst i den lilla diskussionsgruppen ska kunna presentera gruppens tankar i ett större sammanhang. Innan den lilla gruppen inleder sitt samtal numrerar man, inom gruppen, sina gruppmedlemmar. När tiden för samtalet är slut säkerställer man att alla i gruppen kan presentera gruppens tankar innan man återsamlas i den stora gruppen. Väl i den stora gruppen slumpas vem som ska presentera gruppens tankar genom ledarens/lärarens val av siffra.
Detta fick min grupp av förskolechefer och rektorer som genomför Skolverkets Leda digitalisering göra sist vi träffades. Plötsligt var gruppdynamiken en annan. Personer som tidigare inte självmant tagit på sig rollen som presentatör gjorde ett fantastiskt jobb med att förklara gruppernas tankar. Personer som i vanliga fall tar på sig rollen som presentatör fyllde nu istället på med eventuella tankar efter att den utsedda presentatören kände sig nöjd. När talutrymmet fördelades på det sättet var det också lättare för fler att fylla på med mer input. På kort tid hade vi då fått ut mer i helgrupp av fler individer än vid tidigare tillfällen. Det här kommer garanterat vara en given strategi på våra kommande träffar och jag önskar att jag hade haft den här strategin i bakfickan när jag jobbade på högstadiet.
Sommarlovet har börjat och jag har just inlett Skolverkets modul: Leda digitalisering för ett härligt gäng förskolechefer och rektorer. Själv är jag ny i både min roll och i gruppen vilket ställer ställer stora krav på min förmåga att skapa delaktighet i gruppen. Tur att jag har erfarenhet från klassrummet och att leda elever i deras arbete. Med några kooperativa strategier och strukturer i bakfickan har jag tagit mig an uppgiften att få fram allas tankar och funderingar kring digitalisering i skolan i syfte att föra arbetet framåt.
Inför första träffen hade vi bland annat läst Scenario – Skoldag i en inte allt för avlägsen framtid av Carl Heath. För att fånga upp allas tankar användes strukturen Brainstorm. Eftersom hela modulen handlar om digitalisering försöker jag få in olika digitala verktyg på träffarna när det kan ge ett mervärde. I första steget gjorde vi ett ordmoln med hjälp av Answergarden. Uppgiften var att först följa QR-koden till rätt länk (vilket tydligt var mer bekant i förskolan än i skolan) och sedan skriva ord man associerade med begreppet “Digital kompetens”. Framför oss fick vi en tydlig bild av våra tankar att utgå ifrån i ett samtal.
Därefter fick gruppen en ny QR-kod där de fick bekanta sig med Padlet istället för fysiska post it-lappar i nästa typ av Brainstorm. Vilka tankar väcktes hos dig när du läste scenariot om hur en skoldag skulle kunna se ut i framtiden? Många tankar kring det vi hade läst kom upp på vår gemensamma Padlet vilket gjorde det lätt att diskutera utifrån tankarna.
Inför träff 2 hade gruppen i uppgift att samtala med några personer på sin enhet om deras syn på digitalisering. Att få till ett utbyte av tankar i en större grupp är alltid en utmaning men när man gör en uppdelning i mindre grupper är det lättare att skapa delaktighet. Lägger man dessutom till en kooperativ struktur som Karusellen så är arbetet igång. Sagt och gjort! Tre stora pappersark, tuschpennor, gruppindelning och Skolverkets frågeställningar – kör!
Det var med viss tvekan gruppen reste sig upp och tog varsin färgglad tuschpenna för att vandra runt till de olika frågeställningarna men det tog inte lång tid förrän alla grupper bubblade av tankar. Känslan av tidspress, 5 minuter vid varje papper, tvingade också fram aktivitet och delaktighet. Plötsligt deltog samtliga aktivt i diskussionerna runt respektive papper och ett faktiskt utbyte av tankar mellan rektorer och förskolechefer kunde ske. När det var dags att sammanfatta och diskutera gemensamt i helgrupp föll vi tillbaks till några få aktiva. Där är det så lätt att hamna trots att alla hade varit delaktiga tidigare. Här behöver jag tänka till inför nästa gång. Kanske en strategi som: Stå upp för din grupp, kan vara en idé att testa vid nästa tillfälle. Strategin går ut på att alla i varje liten grupp ska vara så insatt i det som har diskuterats så att vem som helst ska kunna redovisa gruppens tankar och att jag som ledare slumpar vem som får uppdraget att redovisa gruppens diskussion. Strategin beskrivs tydligt på sidan 227 i Grundbok i kooperativt lärande.
Idag har mina 8:or tittat på ett klipp från OS-invigningen i London 2012 där man gestaltade industrialiseringen i Storbritannien. Syftet med klippet var att komma in på hur man använder historia i för att uppnå olika syften. Efter att vi hade sett klippet delade jag in eleverna i par som skulle svara på två frågor genom att använda sig av strukturen Två löser problem.
Varje elevpar fick två frågor och uppmanades att ta en fråga var. De fick sedan 5 minuter på sig att svara på frågan. Därefter bytte de frågor med varandra och fick ytterligare fem minuter på sig att besvara fråga 2. När paren besvarat båda frågorna enskilt fick paren 5 minuter på sig att resonera muntligt kring svaren och jämföra sina svar. Kunde de lära sig något av varandra? Hur hade den ena tänkt och hur hade den andra utvecklat sina resonemang. Efter 15 minuter hade alltså alla tänkt enskilt kring de två frågorna och resonerat med sin arbetskamrat. Ytterligare 5 minuter ägnades åt att samtala med de andra paren runt samma bord innan vi lyfte exempel från varje bord gemensamt i hela klassen.
Intensivt, effektivt, kul och utvecklande!
Under dagens lektion med mina 8:or jobbade vi med att resonera kring vems historia vi egentligen lär oss i skolan. Utgångspunkten var det amerikanska frihetskriget och det faktum att många som slogs för självständighet från Storbritannien i själva verket blev missnöjda i slutändan då de missgynnades efter kriget. När man tittar på historiska händelser finns det alltid olika perspektiv att se saker ur och eleverna fick i uppgift att fundera på ur vilka perspektiv den historia vi lär oss idag egentligen speglas.
Eleverna slumpades i grupper och fick 15 begrepp att utgå ifrån: rika-fattiga, män-kvinnor, vita-färgade, barn-medelålders-gamla, kristna-judar-muslimer osv. Vems historia
speglas i våra historieböcker och i vår undervisning? För att lösa uppgiften användes strukturen Att bygga en triangel där det viktigaste/mest väsentliga svaret skulle stå överst och där bottnen skulle bestå av de fem perspektiv som eleverna upplevde sig lära sig minst om. Livliga diskussioner utbröt och begreppen flyttades runt. Eleverna tvingades att motivera varför man ville ha begreppen i en viss ordning inför varandra i grupperna. När grupperna var överens fotograferade de sina trianglar och laddade upp bilderna på en Padlet-vägg så att hela klassen kunde ta del av samtliga trianglar. Grupperna fick sedan presentera sina tankar genom att respektive grupps presentatör slumpades fram. Resten av gruppen fick fylla på med tankar och övriga grupper fick ställa klargörande frågor.
Efter avslutad övning fick eleverna fundera på varför vi hade gjort övningen och vad de hade lärt sig:
vi har fått upp ögonen för att det vi lär oss inte måste vara hela sanningenStrålande sammanfattning och ett bra samarbete mellan historia och svenska enligt mig!
Idag var det dags att starta upp ett nytt arbetsområde i årskurs 7. Vi ska jobba med sagor och myter under de kommande veckorna och eftersom det var elevernas första skoldag idag skulle uppstarten ske på ett sätt där de kunde plocka fram kunskaper från långt bak i minnet. 
Klassrummet var dagen till ära möblerat med borden som cirklar vilket underlättade genomförandet av uppgiften. Sex elever får plats runt varje bord och sex uppgifter kunde därmed skickas runt med hjälp av strukturen Rondellen. Alla elever utrustades med pennor och sedan kunde vi sätta igång. Uppgifter som
Eleverna fick 1 minut på sig att skriva på pappret de hade framför sig innan det skickades vidare. På mindre än 15 minuter hade varje bord skickat alla papper två varv och grävt djupt i minnet efter författare och karaktäristiska drag hos sagor. Eleverna fick igång sina tankar och jag fick en överblick av vad de kan. Toppen!
Igår hade vi planeringsdag för lärarna på vår skola (F-9) och jag fick tillsammans med min IKT-grupp (som genomför Skolverkets digitaliseringslyft) äran att hålla i en halvdag med fokus på digitalisering och förändringarna i läroplanen som träder i kraft till sommaren. Läs mer
Under två veckors tid har jag och mina elever i årskurs 8 ägnat oss åt högläsning av Lena Ollmarks “Lägret”. Boken utspelar sig på ett konfirmationsläger vilket medför många religionsdiskussioner både i boken och bland mina elever. Bokens innehåll gjorde den perfekt för att kunna arbeta med både svenska och religion på samma gång. När jag läser högt lånar jag alltid boken som e-bok så att jag kan ha texten på storbild för att eleverna ska kunna följa med i texten. Jag har arbetat med många högläsningsböcker på samma sätt både på mellanstadiet och högstadiet utan att egentligen reflektera över att jag har jobbat kooperativt. Ibland är det bara så skönt att få sätta ord på saker man gör utan att tänka på det.
Eftersom en stor del av syftet med högläsningen var att synliggöra lässtrategier och hur man använder dem var EPA ett naturligt sätt att arbeta. Under tiden som jag läste stannade jag upp, ställde frågor och lät eleverna fundera enskilt innan de pratade med sin bordsgranne och sedan tillsammans i helklass. Ibland gjorde vi den enskilda reflektionen skriftlig i en läslogg och ibland endas
t i huvudet. Några läsloggsreflektioner gjordes enbart i skrift då tankarna kunde vara väldigt personliga. För att hålla tempot uppe i samtalen i paren använde vi oss också av Par på tid och lyfte några svar i helklass. Vid några tillfällen gjorde vi även Mötas på mitten. För att slippa trängas skrev eleverna sina enskilda svar på egna papper och möttes sedan i grupper om fyra för att komma fram till ett gemensamt svar. Det kunde då t ex handla om vad de trodde skulle hända härnäst i boken och de enades om den mest troliga fortsättningen. Med högläsning i kombination med kooperativt lärande blev varje lektion något att längta efter för både mig och eleverna.
När mina elever på högstadiet ska skriva en längre examinationsuppgift i SO är jag sällan intresserad av att de ska lära sig specifika årtal eller detaljer utantill utan vill istället att de ska förstå och kunna förklara helheten. Många elever kan ha svårt att komma igång och att komma på vad de ska skriva i större och friare uppgifter vilket gör att en uppsättning stödord kan tillföra mycket. Läs mer
En av mina absoluta favoriter bland de kooperativa strukturerna är Karusellen. Den funkar i så många olika sammanhang och till olika målgrupper. Jag har använt den på både mellanstadiet, högstadiet och med föräldrar på föräldramöte.
När jag använder karusellen skriver respektive grupp alltid med en egen färg för att jag ska kunna följa deras tankegångar genom hela rundan. Jag skriver mina frågor på A3-papper som sprids ut på borden i salen. Läs mer
Vi har nog alla hållit i de där föräldramötena med oändligt mycket information som ska förmedlas till en passiv föräldragrupp som förväntas ta emot det som sägs. Ikväll var det dags att genomföra ett annorlunda föräldramöte på högstadiet.
Inbjudan till föräldramötet lät såhär: Vårt föräldramöte kommer att fyllas av samtal på samma sätt som jag fyller lektionerna med samtal mellan eleverna. Tänk er att formen kommer att vara som att ha lektion i 8A men med ett innehåll som berör er vuxna. Jag hoppas på många givande samtal under kvällen. Välkomna! Läs mer
Jag och mina elever i årskurs 8 har under en period arbetat intensivt med kristendomen. Vi startade upp arbetsområdet med att kolla av vilka kunskaper som fanns kvar i minnet från mellanstadiet för att jag skulle kunna utgå från det i min planering.
Ett perfekt sätt att få en snabb överblick av klassens gemensamma kunskaper är att genomföra Karusellen utifrån några väl valda frågor. Läs mer