Author Archives: annajacobsson

Två löser problem

Idag har mina 8:or tittat på ett klipp från OS-invigningen i London 2012 där man gestaltade industrialiseringen i Storbritannien. Syftet med klippet var att komma in på hur man använder historia i för att uppnå olika syften. Efter att vi hade sett klippet delade jag in eleverna i par som skulle svara på två frågor genom att använda sig av strukturen Två löser problem.

fullsizeoutput_1bef.jpeg

Varje elevpar fick två frågor och uppmanades att ta en fråga var. De fick sedan 5 minuter på sig att svara på frågan. Därefter bytte de frågor med varandra och fick ytterligare fem minuter på sig att besvara fråga 2. När paren besvarat båda frågorna enskilt fick paren 5 minuter på sig att resonera muntligt kring svaren och jämföra sina svar. Kunde de lära sig något av varandra? Hur hade den ena tänkt och hur hade den andra utvecklat sina resonemang. Efter 15 minuter hade alltså alla tänkt enskilt kring de två frågorna och resonerat med sin arbetskamrat. Ytterligare 5 minuter ägnades åt att samtala med de andra paren runt samma bord innan vi lyfte exempel från varje bord gemensamt i hela klassen.

 

 

IMG_8283

Intensivt, effektivt, kul och utvecklande!

Trianglar som struktur i historia

Under dagens lektion med mina 8:or jobbade vi med att resonera kring vems historia vi egentligen lär oss i skolan. Utgångspunkten var det amerikanska frihetskriget och det faktum att många som slogs för självständighet från Storbritannien i själva verket blev missnöjda i slutändan då de missgynnades efter kriget. När man tittar på historiska händelser finns det alltid olika perspektiv att se saker ur och eleverna fick i uppgift att fundera på ur vilka perspektiv den historia vi lär oss idag egentligen speglas.

Tillvägagångssätt

Eleverna slumpades i grupper och fick 15 begrepp att utgå ifrån: rika-fattiga, män-kvinnor, vita-färgade, barn-medelålders-gamla, kristna-judar-muslimer osv. Vems historiaIMG_8239 speglas i våra historieböcker och i vår undervisning? För att lösa uppgiften användes strukturen Att bygga en triangel där det viktigaste/mest väsentliga svaret skulle stå överst och där bottnen skulle bestå av de fem perspektiv som eleverna upplevde sig lära sig minst om. Livliga diskussioner utbröt och begreppen flyttades runt. Eleverna tvingades att motivera varför man ville ha begreppen i en viss ordning inför varandra i grupperna. När grupperna var överens fotograferade de sina trianglar och laddade upp bilderna på en Padlet-vägg så att hela klassen kunde ta del av samtliga trianglar. Grupperna fick sedan presentera sina tankar genom att respektive grupps presentatör slumpades fram. Resten av gruppen fick fylla på med tankar och övriga grupper fick ställa klargörande frågor.Skärmavbild 2018-01-30 kl. 21.23.26

Syfte?

Efter avslutad övning fick eleverna fundera på varför vi hade gjort övningen och vad de hade lärt sig:

  • IMG_8238vi har fått upp ögonen för att det vi lär oss inte måste vara hela sanningen
  • vi har tvingats motivera våra åsikter
  • vi har tränat på att argumentera
  • vi har lyssnat på varandra

Strålande sammanfattning och ett bra samarbete mellan historia och svenska enligt mig!

Uppstart med rondellen

Idag var det dags att starta upp ett nytt arbetsområde i årskurs 7. Vi ska jobba med sagor och myter under de kommande veckorna och eftersom det var elevernas första skoldag idag skulle uppstarten ske på ett sätt där de kunde plocka fram kunskaper från långt bak i minnet. IMG_8114.JPG

Klassrummet var dagen till ära möblerat med borden som cirklar vilket underlättade genomförandet av uppgiften. Sex elever får plats runt varje bord och sex uppgifter kunde därmed skickas runt med hjälp av strukturen Rondellen. Alla elever utrustades med pennor och sedan kunde vi sätta igång. Uppgifter som

  • vad karaktäriserar en saga?
  • namnge alla sagor och sagoförfattare du kan komma på
  • namnge filmer, böcker, TV-serier osv med temat ”gott och ont” som är vanligt i sagorfullsizeoutput_1b5d

Eleverna fick 1 minut på sig att skriva på pappret de hade framför sig innan det skickades vidare. På mindre än 15 minuter hade varje bord skickat alla papper två varv och grävt djupt i minnet efter författare och karaktäristiska drag hos sagor. Eleverna fick igång sina tankar och jag fick en överblick av vad de kan. Toppen!

Kollegialt lärande i kooperativ anda

Igår hade vi planeringsdag för lärarna på vår skola (F-9) och jag fick tillsammans med min IKT-grupp (som genomför Skolverkets digitaliseringslyft) äran att hålla i en halvdag med fokus på digitalisering och förändringarna i läroplanen som träder i kraft till sommaren.

Digitalisering für alle

Kollegiet hälsades välkomna till en späckad förmiddag och arbetet inleddes med en förklaring av strukturen Mötas på mitten. Strukturen skulle användas till att få var och en att tänka till kring ett nytt förslag från Skolverket, nämligen att programmering ska bli ett möjligt språkval i åk 4-9. Vi berättade också om att det finns kommuner idag som är beredda att ta bort till exempel franskan som valmöjlighet på grund av få elever och brist på lärare. Hur skulle vi på skolan förhålla oss till programmering som ett eventuellt nytt språkval? Vilka möjligheter fanns? Vilka hinder såg vi? I händerna hade kollegorna då fått Skolverkets förslag till den nya kursplanen och vilket centralt innehåll ämnet skulle ha. Först blev det alldeles tyst och alla gick in i sina egna tankar. En del började se både frustrerade och arga ut. Det skrevs i rutorna de hade framför sig och sedan startade diskussionerna. Till sist enades respektive grupp om några punkter att sätta i mitten och vi kunde börja sammanfatta. Varje grupp fick berätta om något de hade pratat om och kommit fram till

  • Hur slår detta mot skolor som inte har 1-1?
  • Va bra att det kan finnas ett alternativ som kanske tilltalar en del av de elever som tycker att skolan är ganska tråkig i vanliga fall men som är intresserade av teknik och programmering
  • Men vad ska hända med tyskan, franskan och spanskan? Det här blir verkligen att sänka statusen på de moderna språken!
  • Vad händer om 80% väljer programmering? Vem ska undervisa? Hur ska det här gå till?

”Tack för att ni verkligen gav er in i diskussionerna och försökte komma på både hinder och möjligheter för detta. Det för oss osökt in på nästa punkt för dagen nämligen att digitaliseringen av skolan inte bara handlar om programmering och att använda olika digitala verktyg utan också att ha ett källkritiskt perspektiv på allt vi gör. Det är lätt att luta sig tillbaks och tycka att vi ligger i framkant när det gäller digitalisering för vi har jobbat med 1-1 i flera år och använder många digitala verktyg i vår undervisning och det vi har gjort hittills var ett sätt att påminna oss alla om att vi kanske inte alltid är så källkritiska och i framkant som vi önskar. Digitaliseringen av skolan berör alla och vi behöver alla utveckla vårt källkritiska tänkande för att kunna stötta eleverna i detsamma.” Vi hade helt enkelt klippt och klistrat, omformulerat och hittat på hela förslaget till en ny kursplan för att väcka våra kollegors driv och vilja att bli ännu bättre.

Möjlighet att dela med sig av konkreta tips

Efter morgonens något brutala uppvaknande var det dags att upp och röra på sig. Ut med alla i matsalen och ställa upp i två cirklar för att kunna jobba utifrån strukturen Inre-yttre cirkel. Fem frågeställningar var förberedda och yttercirkeln flyttade sig enligt mina instruktioner något eller några steg åt vänster mellan varje fråga. Frågeställningarna vi använde oss av var

 

 

  • Vilken är den största fördelen med digitalisering i skolan enligt dig?
  • Vilken app använder du oftast tillsammans med eleverna?
  • Vilket är ditt bästa digitala tips?
  • Vad skulle du behöva för att ta ytterligare ett steg i att digitalisera din undervisning?
  • Hur gör du för att arbeta källkritisk tillsammans med eleverna?IMG_8109

Ämnesgrupper och sen en karusell på det

Efter en kaffepaus var det dags att sätta sig i förbestämda ämnesgrupper. Ma/NO-lärarna i en grupp, SO-lärarna i en grupp, moderna språk och engelska i en grupp och övriga i en grupp (vi är en stor del av IKT-gruppen som organiserade förmiddagen). Alla grupper hade nu fått ett stort papper, en tuschpenna (varje grupp hade olika färger) och kursplaner med markerade förändringar inför nästa läsår (vi hade valt ut biologi, fysik och samhällskunskap). Två grupper fick istället fördjupa sig i de övergripande förändringarna i läroplanens första kapitel. Grupperna läste, funderade, diskuterade och skrev på sina stora papper. När vi började känna oss klara gjordes nya grupper där vi blandade personer fritt och detta blev startskottet för att ge respektive ämnesgrupp input på deras tankar genom att använda strukturen Karusellen. De nya grupperna gick till sin respektive startstation med en ny färg på tuschpennan, läste, funderade, diskuterade och försökte fylla på, ifrågasätta och konkretisera det som den första gruppen på pappret hade skrivit. När vi hade gått varvet runt återsamlades varje ämnesgrupp runt det papper man hade startat övningen på. Där fick man läsa, fundera och diskutera. Varje ämnesgrupp fick då i uppgift att välja ut två saker man ska testa innan sportlovet. Det är ju nu under våren vi kan prova oss fram och se vad som funkar bra för oss. IMG_8105

Kooperativa strukturer skapar samarbete i kollegiet

IMG_8104

Efter sista övningen var det dags för utvärdering och lunch (tack vare de kooperativa strukturerna hann vi med allt detta innan lunch). För att göra en så snabb och effektiv utvärdering som möjligt valde vi att använda appen Rate my (för iPad) som är en utvärdering med smileys (tänk knapparna du kan trycka på efter säkerhetskontrollen på flygplatsen). Med tanke på resultatet av utvärderingen och de kommentarer vi fick under och efter förmiddagen kan jag varmt rekommendera att arbeta utifrån kooperativa strukturer även med vuxna.

 

 

Högläsning med kooperativa inslag

Under två veckors tid har jag och mina elever i årskurs 8 ägnat oss åt högläsning av Lena Ollmarks ”Lägret”. Boken utspelar sig på ett konfirmationsläger vilket medför många religionsdiskussioner både i boken och bland mina elever. Bokens innehåll gjorde den perfekt för att kunna arbeta med både svenska och religion på samma gång. När jag läser högt lånar jag alltid boken som e-bok så att jag kan ha texten på storbild för att eleverna ska kunna följa med i texten. Jag har arbetat med många högläsningsböcker på samma sätt både på mellanstadiet och högstadiet utan att egentligen reflektera över att jag har jobbat kooperativt. Ibland är det bara så skönt att få sätta ord på saker man gör utan att tänka på det.

Kooperativa inslag

IMG_7325

Eftersom en stor del av syftet med högläsningen var att synliggöra  lässtrategier och hur man använder dem var EPA ett naturligt sätt att arbeta. Under tiden som jag läste stannade jag upp, ställde frågor och lät eleverna fundera enskilt innan de pratade med sin bordsgranne och sedan tillsammans i helklass. Ibland gjorde vi den enskilda reflektionen skriftlig i en läslogg och ibland endasIMG_6962t i huvudet. Några läsloggsreflektioner gjordes enbart i skrift då tankarna kunde vara väldigt personliga. För att hålla tempot uppe i samtalen i paren använde vi oss också av Par på tid och lyfte några svar i helklass. Vid några tillfällen gjorde vi även Mötas på mitten. För att slippa trängas skrev eleverna sina enskilda svar på egna papper och möttes sedan i grupper om fyra för att komma fram till ett gemensamt svar. Det kunde då t ex handla om vad de trodde skulle hända härnäst i boken och de enades om den mest troliga fortsättningen. Med högläsning i kombination med kooperativt lärande blev varje lektion något att längta efter för både mig och eleverna.

 

 

Kooperativ förberedelse inför examinationsuppgift

När mina elever på högstadiet ska skriva en längre examinationsuppgift i SO är jag sällan intresserad av att de ska lära sig specifika årtal eller detaljer utantill utan vill istället att de ska förstå och kunna förklara helheten. Många elever kan ha svårt att komma igång och att komma på vad de ska skriva i större och friare uppgifter vilket gör att en uppsättning stödord kan tillföra mycket. Läs mer

Konkreta exempel på användbara karuseller för äldre elever

En av mina absoluta favoriter bland de kooperativa strukturerna är Karusellen. Den funkar i så många olika sammanhang och till olika målgrupper. Jag har använt den på både mellanstadiet, högstadiet och med föräldrar på föräldramöte.

Hur gör jag och vad ger det?

När jag använder karusellen skriver respektive grupp alltid med en egen färg för att jag ska kunna följa deras tankegångar genom hela rundan. Jag skriver mina frågor på A3-papper som sprids ut på borden i salen. Läs mer

Kooperativt föräldramöte

Vi har nog alla hållit i de där föräldramötena med oändligt mycket information som ska förmedlas till en passiv föräldragrupp som förväntas ta emot det som sägs. Ikväll var det dags att genomföra ett annorlunda föräldramöte på högstadiet.

Inbjudan till föräldramötet lät såhär: Vårt föräldramöte kommer att fyllas av samtal på samma sätt som jag fyller lektionerna med samtal mellan eleverna. Tänk er att formen kommer att vara som att ha lektion i 8A men med ett innehåll som berör er vuxna. Jag hoppas på många givande samtal under kvällen. Välkomna! Läs mer

Kooperativt lärande ger mervärde på högstadiet

Jag och mina elever i årskurs 8 har under en period arbetat intensivt med kristendomen. Vi startade upp arbetsområdet med att kolla av vilka kunskaper som fanns kvar i minnet från mellanstadiet för att jag skulle kunna utgå från det i min planering.

Karusellen – ett sätt att få överblick

Ett perfekt sätt att få en snabb överblick av klassens gemensamma kunskaper är att genomföra Karusellen utifrån några väl valda frågor. Läs mer