Vad är meningen med skolan? En viktig fråga som det finns många olika svar på. En politiker säger en sak, en förälder en annan. En rektor har en tanke, en pedagog har sin. Det är en viktig fråga att fundera kring och samtala om, så att vi kan försöka dra åt samma håll. Frågan är nog ändå allra viktigast för eleverna. Vad skulle dina elever svara om du frågade dem vad meningen med skolan är? Att få betyg? Att kunna få ett jobb? Att lära sig? Att göra som läraren säger? Att växa som människa? Att må bra och få kompisar?

Vi vuxna fokuserar ofta på elevernas framtid. Du behöver kunna det här för att få betyg, klara skolan, få ett jobb och ha ett bra liv. Ett avlägset sen som sällan motiverar sjuåringen eller trettonåringen som sitter framför oss. Varför är jag här? Varför ska jag bry mig om det läraren står och säger, den här boken, den här människan, den är texten, den här bilden, det här innehållet? Varför är det viktigt för mig? Varför spelar det roll för mig? Vad är meningen med det?

Elever kan ibland känna att skolan här och nu är meningslös. Ett nödvändigt ont som de måste ta sig igenom innan livet kan börja. Vi har skolplikt i Sverige och eleverna måste vara i skolan. De har inget val. De spenderar en stor del av sin barndom inom skolans väggar. Det blir därför problematiskt när många känner att den tiden inte har mening. En del människor har högre tolerans för meningslösa aktiviteter, där incitament som betyg, lön eller en auktoritets ord räcker. Yngre människor har ofta högre tolerans, då de ofta litar på den vuxne. Ju äldre eleverna blir desto mer börjar de ifrågasätta och desto viktigare blir det för dem att känna autonomi och mening. Känslan av meningslöshet kan yttra sig på många sätt, till exempel genom ifrågasättande, utåtagerande, hög frånvaro, låg motivation, störande beteende, misslyckanden och utanförskap. Fortgår detta över lång tid kan det påverka hela elevens liv. Ofta reagerar omgivningen på detta beteende med att skylla på eleverna. De kallas lata och omotiverade, curlade och saknar grit. Visst kan personlighet och uppfostran spela roll. Men hur länge orkar en människa kämpa kring något de inte ser någon mening med? Hur hög är din egen tolerans mot meningslösa aktiviteter?

I skollagen och läroplanen är det tydligt att elevens utveckling som människa ska vara i centrum och att undervisningen ska leda till ett livslångt lärande. Eleverna ska delta i demokratiska processer och få känna att de är aktiva agenter i sina liv. Skolan ska få elever att växa som människor och utvecklas till ansvarstagande samhällsmedborgare som mår bra. Detta är en komplicerad uppgift där ingen enstaka metod räcker till. Istället behövs en uppsjö av förhållningssätt, verktyg och praktiskt prövande för att staka ut en väg framåt. Att skapa en meningsfull skola innebär inte att eleverna alltid ska ha roligt eller att de inte behöver kämpa. Det handlar om att designa undervisningen på ett sätt som gör den angelägen för eleven, där de får känna sig viktiga här och nu och inte bara som framtida vuxna. Det är vår uppgift – inte elevens – att designa och iscensätta en meningsfull undervisning. Lyckas vi göra deras dag mer meningsfull kan vi inte bara hjälpa dem att lära mer och nå målen, utan också att växa som människor och må bra i sig själva.

När vi reflekterar kring meningsfullhet behöver vi också ta steg för att omsätta det i praktiken. Det kan vara svårt att veta var man kan börja. Här nedan finns lite olika vägar att ta för att utmanas och utvecklas. Ta stöd av de resurser som finns och av kollegor runtomkring. Tillsammans kan vi utveckla och förbättra undervisningen för elevernas bästa!

Blogginlägg

Vi har på den här bloggen skrivit en hel del om hur vi kan skapa en meningsfull undervisning. Du kan t.ex. läsa om att bygga en gemenskap, innehållsval, att använda samarbete, att koppla undervisningen till känslor, meningsfullt skrivande, meningsfull läsning, läsgemenskap, berättelsebaserad undervisning, lärmiljön och om elevernas upplevelse av undervisningen.

Bok: Meningsfullt lärande

Vill du läsa ännu mer skrev vi också en hel bok kring detta, full med både teori och praktiska verktyg för att skapa en mer meningsfull och demokratisk undervisning: Meningsfullt lärande – demokrati och samtal i skolan.

Bok: meningsfull undervisning

I augusti 2023 gav vi ut en ny bok, som en del av vår nya serie Lärarpraxis. Boken heter Meningsfull undervisning och är en av tre böcker i temat ”Bygga en undervisningsgemenskap”. I boken får du praktiskt stöd för att skapa en meningsfull undervisning.

Kurs: Meningsfullt lärande

Vill du förutom att läsa också få möjlighet att lyssna på oss och diskutera med andra pedagoger är du välkommen på digital kurs i Meningsfullt lärande. Under en dag gräver vi djupare kring innehållsval, motivation och hur vi ökar elevernas känsla av meningsfullhet. Boken Meningsfullt lärande ingår. Läs mer om uppkommande datum och boka HÄR.

Preparus: Inspelad föreläsning

Vill du hellre se en förinspelad föreläsning när det passar just dig? Kolla in vår föreläsning om Meningsfullt lärande hos Preparus HÄR. Text och uppdrag finns med som stöd.

Att gå kurs är ett fantasiskt sätt att utvecklas och växa som lärare. I vår har vi två kurstillfällen där deltagarna kommer att få möjlighet att lära sig mer om kooperativt lärande. Nya verktyg, spännande samtal, inspiration och många skratt utlovas! Det finns fortfarande platser kvar i både Stockholm och Göteborg. BOKA HÄR!

Grundkurs i kooperativt lärande

Stockholm 13-14 mars: Kom Hotell

Göteborg 18-19 april: Lilla Bommen konferens

Kooperativt lärande är en metodik och ett pedagogiskt förhållningssätt som utifrån forskning och beprövad erfarenhet leder till inkludering, elevaktivitet, engagemang, social utveckling och lärande. Genom att eleverna arbetar utifrån strukturerat samarbete och drar nytta av varandras kunskaper ökar deras måluppfyllelsen och sociala sammanhållning. Arbetssättet utgår från ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv och är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som stärker läraren som ledare i klassrummet. I workshopen får du uppleva kooperativt lärande och får stöd att omvandla detta till din egen verksamhet. Du får konkreta övningar som är enkla att använda med elever samt kunskap kring var som krävs av dig som ledare för att utveckla elever över tid.

Genomförande: Tvådagarsworkshop, Dag 1: 09.30 – 17.00, Dag 2: 08.00 – 16.00 

Mål:

• Kunskap om grunderna i kooperativt lärande
• Kunskap om olika sätt att skapa effektiva samarbeten mellan elever
• Kunskap för att komma igång med kooperativt lärande i din undervisning
• Kunskap kring lärarens roll för att utveckla elevers samarbete över tid

Målgrupp: Alla lärare och pedagoger i grundskolan och gymnasiet.

Boken Kooperativt lärande i praktiken (2018) ingår i priset.

Pris: 4495 kr exkl moms

Nyfikenhet föder lärande. När vi blir genuint nyfikna på någonting söker vi svar. Vi undersöker, frågar och försöker förstå. Nyfikenhet driver ofta barn att lära sig nya saker, något vi lärare kan använda i undervisningen. Nyfikenhet värnar också våra relationer. När vi möter någon med genuin nyfikenhet visar vi att vi vill förstå dem och att deras upplevelse är viktig för oss. Vi kan då skapa trygghet och tillit, och minska misstänksamhet och försvar. När vi är nyfikna visar vi också att vi är öppna för nya tankar och lösningar, och att det viktigaste inte är att vi själva har rätt, vilket öppnar upp för delaktighet och lärande. Vi vuxna kan ibland tappa vår nyfikenhet. Förlora den i krav, mål och måsten. Ibland kan det vara bra att aktivt försöka väcka den till liv igen, vårda den och stärka den. Nyfikenheten kan hjälpa oss att utveckla vår undervisning och lägga en god grund för lärande.

Efter att ha sett fredagens regeringsförklaring där ”arbetsro” användes som ett politiskt mål för skolan började jag fundera. Vad är arbetsro… egentligen?

Har ni arbetsro på lektionerna? Frågan kan synas enkel, men vet eleverna vad vi efterfrågar egentligen? Vet vi ens själva vad det är vi efterfrågar? Menar jag samma sak som eleverna när jag säger ”arbetsro”? Menar jag samma sak som min kollega? Menar jag samma sak som skaparen av skolans trygghetsenkät? Som politikerna? På en skola stod en klass ut i statistiken. Enligt data från enkäten var arbetsron dålig. Men hur såg det ut i verkligheten? Klassen hade nyligen börjat jobba mer elevaktivt för att skapa ett mer samarbetande och demokratiskt klassrum. Eleverna var klart mer aktiva och pratade mer om innehållet på lektionerna än tidigare. Var det tyst hela tiden i den klassen? Nej. Var det fokus på lärandet? Ja. Att bara ställa frågan ”Har ni arbetsro på lektionerna?” räcker inte. Ofta tror eleverna att vi frågar ”Är det tyst på lektionerna?”. Men vad är arbetsro egentligen? Vad är det vi egentligen vill ha?

När vi hittar något som vi gillar och känner ger någonting vill vi gärna att fler ska få ta del av det. När vi börjar se effekter på våra elever – t.ex. ökad motivation, bättre relationer, glädje, kunskapslyft – vill vi att våra kollegor också ska få uppleva detta. Vi vill att de ska få ta del av verktygen och inspirationen. Ibland har vi kollegor som snabbt blir intresserade. Ofta har vi också kollegor som tycker det vi gör är konstigt, ointressant eller rentav fel. Undervisning och lärande är komplicerat och mångfacetterat. Det finns inte bara ett sätt som är rätt utan ofta består god undervising av en mängd metoder och förhållningssätt vi lärare utvecklat under många år. Dessutom möter vi olika elever med olika förutsättningar som behöver olika saker vid olika tidpunkter. Vi kan inte ta en sak och säga ”gör exakt så här så kommer det fungera för dig också”. Vad vi däremot kan göra är att bjuda in. Att var nyfikna på varandra. Att diskutera och undersöka tillsammans. ”Det här fungerade för mig, vad tänker du om det?” Kooperativt lärande handlar inte om att alla ska göra likadant. Det handlar om att tillsammans utveckla vår didaktiska medvetenhet och vår didaktiska repertoar så att vi kan möta eleverna vi har framför oss på bästa sätt. Vi kan aldrig tvinga någon att undervisa på ett sätt de inte vill eller känner sig bekväma med. Men vi kan bjuda in till diskussion och reflektion, vi kan visa på möjligheter och exempel, vi kan vara nyfikna på varandra. Här nedan följer några tankar och exempel kring att väcka nyfikenheten hos kollegor för att tillsammans utforska vad kooperativt lärande kan bidra med på just er skola.

Nu är det återigen dags att starta upp ett nytt läsår. Nya utmaningar väntar både pedagoger och barn – spännande läsupplevelser, frågor som vidgar perspektiv, intressanta experiment, nya relationer, aha-upplevelser, hinder att ta sig över och kunskaper att göra till sina egna. Med kooperativt lärande som ett av verktygen i vår pedagoiska ryggsäck kan vi stötta elever och kollegor på denna resa. Här nedan finns lite tips och stöd för att komma igång eller komma vidare. Nu kör vi!

HÄR och HÄR kan du läsa mer om vad kooperativt lärande är och vad syftet är.

EPA är en kooperativ struktur som många redan känner till. Den är enkel att börja med för att skapa aktivitet och delaktighet i undervisningen. Läs mer i dessa tre inlägg: EPA, Möjligheterna med EPA, EPA i förskolan

Vid skolstarten tänker vi ofta lite extra på att arbeta gruppstärkande och lägga en bra grund för året. I detta inlägg kan du läsa mer om det. Där finns också länkar till många andra inlägg som bekriver t.ex. lära känna-övningar och uppgifter för att involvera eleverna i skapandet av regler.