Ansök om intresse för studie om KL!

Arbetar du i någon av kommunerna Sigtuna, Enköping, Gävle, Stockholm, Täby eller Uppsala? Kommer du arbeta i åk 5 vårterminen 2018? Grattis! Om du vill få gratis utbildning i kooperativt lärande och samtidigt vara med i en studie av Uppsala universitet, se hit! Ett fantastiskt erbjudande att utveckla din egen undervisning!

Studien genomförs vårterminen 2018 där lärarna får gratis professionell utbildning av Uppsala universitet under hösten 2017 och vårterminen 2018 i kooperativt lärande.

Mer info och anmälan:
http://www.edu.uu.se/forskning/pedagogik/ps/kooperativt_larande/

Läs mer

Strategi: Stoppskylt

När elever arbetar tillsammans i grupp kan det av olika anledningar uppstå svårigheter att samarbeta. Exempelvis kan det finns meningsskiljaktigheter eller att gruppen inte är överens om hur de ska fördela det gemensamma arbetet. En utmärkt och enkel strategi för att få grupper att reflektera och diskutera sitt samarbete är med hjälp av strategin Stoppskylt. Om du ser att en grupp behöver diskutera hur de ska arbeta tillsammans för att effektivisera arbetet kan du använda denna strategi. I sin enkelhet ska eleverna stoppa arbetet i 1 minut och diskutera hur de kan samarbeta bättre tillsammans. Gruppen ska se det som en utmaning och ett tillfälle att reflektera kring sitt samarbete.

Läs mer

Struktur: Visa! 

I strukturen Visa! ska varje enskild medlem generera en idé eller förslag på en uppgift och visa den likt multisvar, fast för sin grupp. Varje elev tänker enskilt, skriver eller ritar ett svar och redovisar kort hur de gjort för varandra. Strukturen är bra för att förstärka det egna ansvaret i en grupp och för att träna på att förklara sina tankar i ett litet sammanhang. I denna övning kan du med fördel välja frågor av stängd karaktär eller som enkelt kan beskrivas eller förklaras med en snabb uträkning eller bild.

Läs mer

Kraften i samarbete

Det finns en enorm kraft i gemenskaper. Det är tillsammans med andra vi delar vår glädje och våra motgångar. Det är med andra vi hittar mening med våra liv. Vi har skrivit flera inlägg om just hur samarbete kan vara ett av de främsta stöden vi kan ge våra elever i skolan. Exempelvis berättar vi här om skillnaden mellan ett klassrum som utgår från konkurrens mot samarbete. Jennie delade även med sig vad hennes elever i årskurs 1 berättar om vad samarbete ger dem här. Niclas berättade även sin resa mot att arbeta kooperativt här. Under är en text skriven av bröderna Johnson som har arbetat med att få hela skolvärlden att se kraften i samarbete och gemenskaper inom skolan sedan 1960-talet. Det är ett citat från boken The Nuts and Bolts of Cooperative Learning från 2007. En bok av flera om KL som vi rekommenderar!

Läs mer

Basgrupper – följetong

Här finns inlägg om basgrupper sparade. När nya inlägg dyker upp ser du dem alla här!

Basgrupper i åk 1: Uppstart - Jag har precis börjat arbeta med basgrupper i min åk 1. Basgrupper är heterogena grupper som håller ihop över en längre tid. Syftet är att eleverna ska få utveckla samarbetsfärdigheter och stötta varandra både känslomässigt och kunskapsmässigt. Dessa grupper kommer att träffas en eller ett par gånger i veckan och göra olika saker.
Basgrupper i åk 1: Gruppidentitet - Ett sätt att skapa ett positivt ömsesidigt beroende är att skapa en gemensam gruppidentitet. Denna gemensamma identitet ger gruppen en känsla av autonomi och engagemang, då det är deras. Det kan göras praktiskt genom ett gruppnamn, en logotyp, en ramsa eller liknande. För att hjälpa mina elever skapa en gruppidentitet i sina nya basgrupper fick … Fortsätt läsa Basgrupper i åk 1: Gruppidentitet
Basgrupper i åk 1: Trygghet och tillit - Sedan vi startade upp arbetet med basgrupper har vi testat några olika uppgifter med roterande roller och gemensamma resurser. För vissa grupper har det fungerat bra men för vissa har det blivit för mycket. Jag insåg att jag nog gått lite för fort fram och gett för svåra uppgifter med för många steg för tidigt. … Fortsätt läsa Basgrupper i åk 1: Trygghet och tillit
Basgrupper i åk 1: Lära känna varandra - Den här veckan har basgrupperna fått lära känna varandra lite bättre. Vi gjorde detta genom att intervjua varandra. Eleverna fick var sitt papper med en lista på saker de skulle ta reda på om varandra. Först stod det Namn:______. Jag frågade eleverna om jag bara kunde säga Namn? Det kunde jag inte tyckte de, så de … Fortsätt läsa Basgrupper i åk 1: Lära känna varandra
Basgrupper i åk 1: Planscher - För ett par veckor sedan intervjuade eleverna i basgrupperna varandra. Vi skrev sedan personbeskrivningar av den vi intervjuade på Ipads med hjälp av stödorden från intervjuerna. Vi tog också kort på grupperna. Nu har vi satt ihop intervjuerna och bilderna till planscher! Basgrupperna jobbade tillsammans, bestämde hur de skulle göra, vilka färger de skulle ha, … Fortsätt läsa Basgrupper i åk 1: Planscher
Basgrupper i åk 1: Gå igenom läxa - Då vi är klara med vår läsebok har vi nu testat att ha en annan slags läxa, då många elever tycker om att få med saker hem. De får även möjlighet att göra den lilla läxan i skolan. Den här veckan handlade det om vokaler, då vi jobbar med det. De fick en text (i tre … Fortsätt läsa Basgrupper i åk 1: Gå igenom läxa

Struktur: Två löser problem

Denna struktur är en bra övning för att träna elever på att jämföra svar med varandra. De lär sig fundera, beskriva sitt svar och reflektera kring ämnesinnehållet tillsammans i par. Övningen är elevaktiv och dialogrik där läraren får tid att gå runt i rummet och observera diksussionerna. Lärdomar från paren kan sedan användas vid senare helklassdiskussioner. Om två elever har svårt med en uppgift är det stor chans att andra också har det!

Läs mer

Struktur: Sanningsjakten

Om du vill få elever engagerade i undervisningen behövs ofta elevaktiviteter som gör att eleverna får en relation till undervisningen. Med Struktur: Sanningsjakten får eleverna skapa eget innehåll till varandra som utvecklar resonemang och tankar i flera steg. Du börjar med att se till att de flesta elever förstått eller bemästrat ett innehåll eller kunskapsområde. Sedan följer en jakt på sanningen… för vad är egentligen sant eller falskt?

Läs mer

Struktur: En för alla, alla för en!

En av flera frågor vi fått från lärare är hur man får en elevgrupp att förstå vinsten med Kooperativt Lärande och att se varandra som läranderesurser i klassrummet. Vi har tidigare rekommenderat strukturer som Mina ord, Dina ord eller EPA för att börja vänja en klass att samtala, samarbeta och få idéer från andra. En struktur som på ett mycket visuellt sätt visar för eleverna hur de kan få hjälp av sina kompisar och se klassen som en inspirationskälla är strukturen En för alla, alla för en! I denna struktur får eleverna steg för steg hjälp att utveckla ett koncept i flera steg där eleverna får ett visuellt bevis på att klassen är en positiv kraft för lärandet. Eleverna tränas även att samtala och tänka tillsammans vilket bidrar till att utveckla tankefärdigheter.

Läs mer

Pussel: Räknesaga

Jag har under veckan planerat och sedan genomfört en lektion i en planerad lektionsserie med fokus på ”bedömning för lärande – BFL” (Lundahl, 2014) inom matematik i årskurs 2. Lektionen består av att dela upp olika sätt att lösa en öppen räknesaga (ett problem) i grupper där eleverna fokuserar på en strategi för att uttrycka en räknesaga på. De ska sedan visa varandra hur de tänker och lära varandra för att aktiveras som läranderesurser i klassrummet. Metoden liknar de kooperativa strukturerna Pussel (hem- och expertgrupp) och Karusellen (progressiv brainstorming). Jag använder mig även av olika roller vid behov i övningarna.

Läs mer

Gemenskapsorienterad inkludering

När en elev av skolan upplevs ha skolsvårigheter och har behov av särskilt stöd finns det flera vägar för skolan att möta detta behov. Ett sätt är det som kallas gemenskapsorinterad inkludering där läraren söker hjälp hos elevgruppen och ser denna som en resurs i klassrummet för elever i behov av stöd. Ann Ahlberg (2015) beskriver olika perspektiv och teoretiska utgångspunkter för hur skolan ser på barn med skolsvårigheter. Dessa benämns som individperspektiv, organisations- och systemperspektiv, samhälls- och strukturperspektiv och relationellt perspektiv. När blicken lyfts till att studera helheter i en elevs skolsvårigheter öppnas också möjligheter för kreativa lösningar på dessa problem. I detta inlägg ska jag beskriva ett exempel på hur du kan använda Kooperativt Lärande och gemenskapsorienterad inkludering för att möta olika elevers behov av stöd med ett kort exempel.

Läs mer

Strategi: Turneringsspel

Teams Games Tournament – TGT – Turneringsspel

Robert E. Slavin utvecklade TGT utifrån strukturen Pussel (Aronson 1978) där han kombinerade denna med den forskning han bedrev på Kooperativt lärande och motivation (Slavin 1995). Metoden går ut på att läraren först väljer ett tematiskt innehåll och presentera detta för eleverna. Detta skulle exempelvis kunna vara “Det svenska statsskicket”. Läraren konstruerar digitalt eller via papper minst 30 upp till som mest 100 frågor och påståenden kopplat till temat som “Vilka partier sitter i riksdagen?” “Vad är ett majoritetsbeslut?”. Om läraren vill kan dessa ges olika antal poäng. Eleverna blir nu indelade i heterogena (nivåblandade) grupper om 4-5 elever utifrån sin förmåga i ämnet. Alla grupper måste vara lika stora. Alla elever i grupperna får en siffra, 1-2-3-4. Om läraren vill kan denna uppdelning vara lågpresterande (1), mellanpresterande (2) och (3), samt högpresterande (4) så att det kan ske en turnering senare i homogena grupper. Läraren klipper frågorna i pappersremsor en och en eller ser till att en fråga kan visas en i taget via en digital plattform (Kahoot, Socrative). Därefter påbörjas ett turneringsspel i tre faser där gruppfasen kan vara under allt från en lektion upp till flera veckor kring det material som ska läras ut. Läs mer

Kollaborativt och Kooperativt Lärande – vad är skillnaden?

I Sverige råder det en viss begreppsförvirring kring vad man ska kalla det internationella begreppet Cooperative Learning. I flera böcker såsom Mikael Jensens – Kommunikation i klassrummet (2012), Anders Gustavsson – Delaktighetens språk (2004), Christer Stensmo – Ledarskap i klassrummet (2008) används begreppet Kooperativt Lärande. I andra böcker används begrepp såsom Samarbetsinlärning, Samarbetsinriktat lärande, Samarbetsorienterat lärande, Samlärande, Kollektivt lärande mm. Dylan Wiliam som är pedagogikprofessor med fokus på formativ bedömning använder i sin svenska översättning av sina böcker begreppet Kollaborativt Lärande. Detta begrepp associeras även till James Nottinghams undervisningsfilosofi ”The learning pit”. Både James och Dylan har under senaste 5 åren blivit omåttligt populära i Sverige och de båda har haft flertalet föreläsningar på olika ställen. Är då dessa undervisningsfilosofier som beskrivs av Dylan Wiliam och James Nottingham även de versioner av Kooperativt Lärande? Läs mer

Bokrecension: Inkludering i skolan

Boken ”Inludering i skolan – Undervisningsstrategier som fungerar” av David Mitchell (2015) (orginaltitel What Really Works in Special and Inclusive Education) tar upp begreppet inkludering från ett spännande perspektiv: i lärandets design. Mitchell har fokus på att påverka den reguljära undervisningen i klassrummet för att skapa en mer tillgänglig undervisning för alla. I boken beskriver Mitchell 27 olika strategier för ett inkluderande klassrum med hänvisning till bevis och forskning på ett för läsaren överskådligt och lättåtkomligt sätt. Du får ett uppslagsverk och en verktygslåda att ta inspiration ifrån om du, som vi, brinner för ett klassrum där alla kan utvecklas tillsammans. En sammanställning på detta sätt är unik i sitt slag på svenska och en bok som vi rekommenderar alla lärare att läsa! Läs mer

Struktur: Se och lär

Inom det sociokulturella lärandet används ofta begreppet modellering för att beskriva hur läraren skapar modeller kring allt från beteende till förväntade kunskaper eller förmågor. En outnyttjad resurs om man utgår från att läraren skapar modeller är eleverna! Med strukturen Se och lär tränar du eleverna att själva modella en förmåga. Du lär även elever att uppmärksamma framgångsfaktorer hos andra. Vid arbete med Kooperativt Lärande behöver eleverna fokusera inte bara på dig som lärare eller de förmågor din undervisning strävar att lära ut, utan också effektiva förmågor hos elevgruppen. Har du elever i din grupp som har problem med ett effektivt beteende eller en förmåga? Då ska du använda Se och lär! Metoden kallas internationellt för Peer modelling och finns beskrivet i flera böcker under namnet ”The fishbowl”. Läs mer

Ömsesidigt beroende i grupper

I inlägget om grundprinciper för Kooperativt Lärande beskriver vi de olika sätt du kan arbeta kooperativt i en grupp. I inlägget om varför KL fungerar diskuterar vi vad det är som gör att individuella mål kan kombineras med gemensamma mål och hur detta leder till att gruppmedlemmar investerar i lärandet av andra inom sin grupp. I detta inlägg beskriver vi mer om hur teorin om ömsesidigt beroende skapar förutsättningar för en social sammanhållning inom en lärande grupp så att alla gruppmedlemmar investerar sina resurser mot att nå gruppens mål. Läs mer

Konsten att konstruera frågor – 2

I ett tidigare inlägg om frågor beskriver vi hur du med enkla knep kan konstruera spännande frågor som leder till diskussioner, undersökningar eller handlingar. Här kommer vi diskutera hur du kan fortsätta efter du väckt nyfikenheten hos dina elever för att än mer utveckla elevernas förmåga att förstå andras perspektiv med användandet av strategier för metakognition och sokratiska samtal. Läs mer

Välkommen på Workshop!

Du är välkommen till en workshop där du kommer träffa oss från kooperativt.com, Jennie, Lisa och Niclas som kommer berätta om vårt arbetet med Kooperativt Lärande. Det kallas för Workshop då mer än 50% av träffen inkluderar interaktion och aktivitet hos de som är deltagare. Du kommer lära dig grunderna kring hur du kan krydda din egen undervisning med strukturerat grupparbete och diskutera med kollegor hur vi kan lära ut samarbetsfärdigheter och sociala färdigheter tillsammans med kunskaper. Läs mer

Konsten att konstruera frågor

I all undervisning och speciellt när du använder dig av KL behöver du som lärare snabbt konstruera spännande frågor som leder till diskussioner, undersökningar eller handlingar. Frågorna behöver ofta vara öppna och ha möjligheter för flera svar eller vara produktiva och leda till nya idéer eller tankegångar. En fråga som jag ofta hört från lärare är just ”hur?”. Hur skapar vi dessa frågor? Här ger vi flera förslag på olika frågor som utvecklar och stimulerar eleverna till lärande.

Läs gärna detta inlägg om olika alternativ till handuppräckning och hur du med enkla metoder kan göra frågesituationen så mycket mer lärorik och spännande både för dig som lärare och för dina elever.

Läs mer