Author Archives: Niclas

Elevledda diskussioner

Något som jag rekommenderar lärare att göra så är det att lyssna på sina elever när de diskuterar och argumenterar.  Vid situationer när eleverna äger samtalstiden kan du synliggöra deras kunskaper och utmana dem i deras tankar. Nedan följer lite förslag på olika elevledda diskussionsformer för elever från årskurs 3 och upp. Dessa diskussionsformer är utmärkta verktyg för att diskutera upplevelser i skönlitterära böcker, diskutera samhällsproblem eller värderingsfrågor. För er KL-nördar: att arbeta med fördjupade samtal där elevens tankar ska utvecklas av varandra utan stöd av ex. positivt ömsesidigt beroendeeget ansvar och de kooperativa grundprinciperna tillhör mer det kollaborativa lärandet. Läs mer

Ny bok: Kooperativt lärande i praktiken

Nu är den här! En praktiskt handbok för lärare med syftet att så enkelt som möjligt kunna börja arbeta språk- och kunskapsutvecklande samt socialt i sin undervisning. Vid köpet får du hela boken i både analog och digital form.

Handboken är ett praktiskt stöd för dig som snabbt vill komma igång med kooperativt lärande. Den visar tydligt hur man använder metodens strukturer i olika ämnen och ger konkreta förslag till lektionsupplägg. Med i materialet finns tips för att utveckla par och gruppers sammanhållning och identitet så att de ska kunna bli lärresurser för varandra. Förklarande filmer och mallar för arbetet i det kooperativa klassrummet finns bland de digitala resurser som medföljer boken och är direkt klickbara i bokens digitala form.

Bokus
https://www.bokus.com/bok/9789144128078/kooperativt-larande-i-praktiken-handbok-for-larare-i-grundskolan/

Adlibris
https://www.adlibris.com/se/bok/kooperativt-larande-i-praktiken—handbok-for-larare-i-grundskolan-9789144128078

Studentlitteratur
https://www.studentlitteratur.se/#9789144128078/

LäroMedia
https://www.laromedia.se

Kooperativ lärande växer!

För varje månad som går bara växer intresset för kooperativt lärande. Det märks när vi pratar med lärare, i vår Facebook-grupp och att de kurser som vi på kooperativt.com håller är fullbokade. Fler och fler skolor önskar även uppdragsutbildningar i kooperativt lärande, nu mer än någonsin tidigare.

Senaste veckorna har kooperativt lärande uppmärksammats i flera tidningar. Till exempel Sydsvenskan x2, Tididningen Grundskolan och Pedagogiska magasinet med recensioner och inlägg där lärare beskriver hur de arbetar med kooperativt lärande.

På senaste månaden har även flera föräldrar hört av sig till barn där skolan arbetar med kooperativt lärande. De har beskrivit hur positivt de tycker att arbetssättet är för deras barn och att det givit så mycket glädje och kunskap.

Om två veckor hålls den första nationella konferensen om kooperativt lärande i Sverige där pedagoger samlas från norr till söder för en dags kompetensutveckling i Stockholm. Vi tror kooperativt lärande är här för att stanna. För att fira detta och för att sprida kooperativt lärande till fler har vi startat en tävling i vår Facebook-grupp där vi uppmanar lärare att dela med sig vad de gör i sina klassrum i ett inlägg. Tre vinnande bidrag väljs ut och vinsten är en sprillans ny bok Kooperativt lärande i praktiken. Kom in och bidra!

Afterwork Stockholm – Akkurat 17.00

Imorgon tisdagen den 9/10 är det öppen afterwork för alla KL älskande lärare på Akkurat i Stockholm klockan 17.00. Vi delar med oss av tips och idéer till varandra och nätverkar för att utvecklas tillsammans.

Event för afterwork:

https://www.facebook.com/events/654938364892500/?ti=cl

Vägbeskrivning:

Akkurat
Hornsgatan 18, 118 20 Stockholm
https://maps.google.com/?cid=9872513907712243032

Ses vi?!?

Hälsningar

kooperativt.com

Konferens 30 oktober

Årets bästa händelse för svensk skola sker den 30 oktober i Stockholm. En heldag för kompetensutveckling inom kooperativt lärande med workshops, föreläsningar och erfarenhetsutbyte. Samtidigt släpps nya boken Kooperativt lärande i praktiken med en särskild konferensrabatt för intresserade. Erfarna pedagoger från hela Sverige kommer bjuda på sina bästa tips och råd för att få till ett språk- och kunskapsutvecklande klassrum där inkludering blir till en positiv kraft i undervisningen. Det finns nu mer än tusen lyckade exempel från svenska klassrum att dela med sig av!

Om du inte bokat din plats bara måste du göra det nu och komma dit!

Bokning och mer info här!

Föreläsning i Malmö!

På måndag den 17 september klockan 17.30 har Niclas en föreläsning om kooperativt lärande i Malmö på Comfort Hotel, Carlsgatan 10C.

Föreläsningen innehåller teorierna bakom arbetssättet, forskning samt konkreta exempel på strategier för klassrummet. Ni får dessutom möjlighet att själva prova på kooperativt lärande med varandra. Med stöd av kooperativt lärande kan du skapa ett samarbetande klassrum där elever blir varandras lärresurser. Genom att använda samarbetets kraft i undervisningen kan lärande ske förbehållslöst mellan eleverna. I föreläsning får du även uppdrag att prova i din egen undervisning.

Boka en plats nu!

https://www.studentlitteratur.se/#9789144123493/Kooperativt+lärande+(Föreläsning)

Eget ansvar och slumpa fråga

”No hands up” eller slumpa fråga är ett fantastiskt verktyg som säkerställer att ingen bara glider med i ett samarbete. Genom att först arbeta tillsammans och därefter säkerställa att alla i en grupp är redo för att svara för att sedan slumpa frågan, ger du alla elever samma chans att delta. Dessutom blir alla elever tvungna att delta aktivt då de kan bli en av de som kommer att slumpas ut. Varje gruppmedlem tar ett dubbelt ansvar för sig själv och för sina gruppmedlemmar så att alla är redo. Något många lärare kanske inte tänker på är att strategin kan användas på många olika sätt för att stödja lärandeprocessen. I detta inlägg beskrivs några (kanske nya?) sätt jag själv använder! Läs mer

Föreläsning i Stockholm

På måndag den tredje september har Niclas och Jennie en föreläsning om kooperativt lärande i Stockholm på Kom Hotel.

Föreläsningen innehåller teorierna bakom arbetssättet, forskning samt konkreta exempel på strategier för klassrummet. Ni får dessutom möjlighet att själva prova på kooperativt lärande. Med kooperativt lärande kan du skapa ett samarbetande klassrum där elever blir varandras lärresurser. Genom att använda samarbetets kraft i undervisningen kan lärande ske förbehållslöst mellan eleverna.

Boka en plats nu!

https://www.studentlitteratur.se/#9789144123493/Kooperativt+lärande+(Föreläsning)

Exit-ticket: Minuten

Minuten är ett sätt att reflektera kring vad man tar med sig från en lektion. Att regelbundet fundera över sin lärandeprocess utvecklar elevernas förmåga till metakognition. Det är också kul! Det som skrivs kan användas som feedback till läraren, som diskussionsunderlag eller för en reflektion kring sin egen lärprocess. Övningen ska genomföras på en minut och innefattar tre frågor. Eleverna skriver så mycket de vill och hinner under minuten. Läs mer

Material för det kooperativa klassrummet

Vill du arbeta mer med kooperativt lärande och funderar på om det är något särskilt material du behöver? I de kurser vi bedriver säger vi ofta att det främst är kunskap om hur man strukturerar samarbete som gör att man lyckas med KL. Det finns däremot material vi använder oss av som gör det lättare att lyckas skapa ett aktivt och lärande klassrum. Här finns några förslag. Läs mer

Mattepoker

Mattepoker är ett roligt sätt att repetera kunskaper där eleverna tydligt upplever och ser att det lönar sig att vara noggrann, kontrollera sitt gemensamma svar och lyssna på varandra i gruppen. Övningen kan göras med alla typer av frågor och i alla ämnen. Reglerna är enkla. Alla grupper börjar på 31 poäng. Inför varje ny fråga får de välja hur mycket de satsar men som mest hälften av den poäng de har. Om de svarar fel svar får de subtrahera det de satsat från sina poäng, om de svarar rätt så adderar de det de satsade. För att göra övningen mer kooperativ kan roller såsom poängansvarig, sekreterare och uppmuntrare delas ut. Läraren kan även numrera eleverna och slumpa vem som visar gruppens svar till läraren.

  • Läraren ger en förvarning om temat kring frågan som kommer, grupperna satsar sina poäng. 
  • Den som är poängansvarig skriver ner vad gruppen satsar.
  • Läraren ställer frågan.
  • Eleverna kör Huvuden ihop i sina grupper och kommer fram till ett svar.
  • Sekreteraren skriver ner gruppens svar på en lapp. En elev i varje grupp går fram och visar gruppens svar till läraren. Vid rätt svar får gruppen addera sina satsade poäng. Vid fel svar förlorar gruppen satsade poäng.
  • Uppmuntraren kan vifta med en grupp-flagga eller sätta igång en grupphighfive vid rätt svar.
  • Avsluta på lämplig maxpoäng eller tills en grupp når exakt 100 poäng.

Strategi Roller: Reportern & Spionen

Att använda roller vid grupparbete är ett effektivt sätt att strukturera samarbete. Rollerna som används ska gärna vara sammanlänkade, dvs att de behöver varandra för att slutföra en uppgift och vara relevanta i situationen och med innehållet. Två roller som vi provat på utbildningar och med elever är rollerna Spion och Reporter. Här beskrivs hur dessa kan användas. Läs mer

Struktur: En får gå

En av de enklaste sätten att skapa ett positivt ömsesidigt beroende i en grupp är att skapa kunskapsklyftor emellan elever. Ett snabbt sätt att göra detta är att i en grupp komma fram till ett eller flera svar och därefter låta en elev byta till en annan grupp. Där kan eleverna dela med sig av sina svar i gruppen och diskutera skillnader och likheter mellan sina svar. Alla blir aktiva och alla får säga det de tänker på. I Struktur: En får gå skapas kunskapsklyftor och nya grupper för varje fråga. Strukturen är även ett sätt att förstärka det egna ansvaret och träna på att ta med sig något av vad gruppen kommit fram till.

  1. Eleverna står i grupper om 4st i klassen. Alla i gruppen har en siffra från 1-4.
  2. Läraren ställer en fråga, gärna av öppen karaktär.
  3. Grupperna kör Huvuden ihop! och diskuterar frågan. När alla i gruppen vet något ställer de sig på en rad för att visa att de är klara.
  4. Läraren säger en siffra och en elev byter till en annan grupp.
  5. Eleven som byter och de tre som är kvar delar sina tankar och svar samt jämför med varandra.
  6. Eleverna har nu bildat en ny grupp med 3 elever och en ny medlem.
  7. Repetera med ny fråga.

Du kan använda strukturen i endast en omgång för att förstärka egna ansvaret i en lärgrupp eller flera gånger så nya grupper bildas för att träna på att ta med sig något av det som gruppen diskuterat. Strukturen kan användas i alla ämnen och ämnesområden och tränar muntlig framställan i ett mindre sammanhang.

Strategi: Hemliga lådan

Strategi: Hemliga lådan är ett verktyg för att diskutera förslag och lösningar i en grupp genom att resonera och föra en dialog. Genom att separera olika förslag från person kan dessa diskuteras i grupp utan att det leder till personangrepp. Den gyllene regeln när strategin används är att INTE kritisera förslaget och personen som skrivit förslaget. Det ska nämligen vara hemligt vem som skrev förslaget. Gruppen ska diskutera de olika förslagen sakligt och resonera sig fram till ett gemensamt beslut. Vilka för- och nackdelar finns det?

  1. Eleverna skriver olika förslag på en lösning eller beslut på en tom remsa. De lägger ner dem i en gemensam låda i mitten på bordet.
  2. Efter att alla lagt i något i lådan bryter de. Blanda remsorna i lådan.
  3. En i grupper får rollen som ”Uppläsare”. Denne drar en remsa och läser den för gruppen. Gruppen diskuterar vad de tycker om förslaget ett varv runt.
  4. När alla förslag diskuterats väljer gruppen gemensamt ett förslag/beslut de tror är rimligt eller bäst för gruppen.

Om gruppen fastnar i sina dialoger kan de används Strategi: Värdera för att visuellt se hur de ligger till i gruppen.

Strategi: Värdera

Strategi: Värdera är ett verktyg för att nå ett gemensamt beslut i en grupp. Vid uppgifter där eleverna ska komma fram till ett gemensamt beslut i en grupp kan det uppstå friktion. Eleverna behöver kunna värdera förslag och säga sin mening utan att bli angripna eller kritisera person. Denna strategi är effektiv för att snabbt i en grupp kolla av hur de tänker gemensamt kring en fråga.

  1. Eleverna är indelade i grupper, gärna 4 per grupp.
  2. En elev säger ett påstående, visar en bild eller läser en text remsa i gruppen.
  3. En annan elev säger ”1-2-3, Visa fingrarna!”
  4. Alla elever visar hur de värderar det som sägs mellan 1-5 fingrar. Räkna sedan poäng.
  5. De kan därefter diskutera varför de värderade mellan 1-5. Gå ett varv runt.
  6. Eleverna kan sedan göra om värderingen med en ny omgång. Har något ändrats?

Detta kan modelleras i helklass eller i en ringsamling så eleverna lär sig metoden att både värdera förslagen och diskutera sig fram till ett gemensamt beslut.

Strategi: Minutfingrar

Ett vanligt problem som uppstått för oss när vi arbetar med grupper i undervisningen är att de arbetar olika fort. Minutfingrar är en strategi där du som lärare snabbt får information hur lång tid grupperna anser sig behöva. I enkelhet frågar du grupperna om hur de tidsmässigt ligger till mot målet och ber dem snabbt diskutera med varandra. Därefter ber du en elev per grupp visa hur många minuter de tror de behöver för att kunna slutföra sina uppgifter med sina fingrar.

  1. Elever arbetar i grupp med ett gemensamt mål som de ska slutföra.
  2. Du pausar gruppernas arbete efter en stund och ber de tänka tillsammans, ex Huvuden ihop! hur många minuter de behöver för att bli klara med uppgiften.
  3. En elev per grupp visar med fingrar hur många minuter gruppen behöver för att uppnå det gemensamma målet och bli klara med uppgiften.
  4. Du väljer en tid utifrån det du ser från de olika grupperna (ex. grupper visar 0-2-3-1 och du väljer 2 min).

Denna strategi hjälper eleverna att föra samtal med varandra och träna på planera och strukturera sin tid tillsammans och avgöra hur de ligger till. De behöver rikta sig mot varandra och fundera hur de ska arbeta vidare och vad de behöver göra för att uppnå ett gemensamt mål. De tränas även att arbeta effektivt och ta ett gemensamt ansvar för gruppens arbete.

Strategi: Höjning

Har du elever som vid grupparbeten hamnar lite vid sidan och inte bidrar? Ibland finns det barriärer av olika anledningar som gör att delaktigheten sjunker för dessa elever. Det kan vara språkbarriär för nyanlända, det kan vara osäkerhet kring kunskaper eller det kan bero på social status. En strategi jag använt med framgång för att få dessa elever att bidra mer kallar jag för ”Höjning”. Denna kan göras på flera sätt och även planeras in i elevernas gemensamma arbete i grupp.

  1. Lyssna och observera grupper när de arbetar.
  2. Ta en specifik händelse från en elev med lägre status och gör en observation kring vad denna händelse leder till. Exempelvis som att eleven ställer en fråga, gör en koppling till något de tidigare arbetat med eller undrar hur gruppen ska arbeta vidare.
  3. Höj denna händelse i gruppen och hela klassen tillsammans med din observation. ”Jag såg att Stefan ställde en fråga om hur man gör växlingen vid tiotalsövergångar. Det är en väldigt bra fråga som fick gruppen att diskutera och komma fram till en lösning, bra bidrag Stefan!”

Du kan även i förväg välja ut specifika uppgifter du vet att en elev som har svårigheter att bidra ska göra. Exempelvis att du ger ansvar till en specifik elev du vill höja att rita gruppens lösning vid problemlösning, ställa frågor i gruppen, ansvara över material eller läsa uppgiftsfrågor mm. Därefter gör du en observation och höjning av vad detta har bidragit till gruppen. Denna strategi hjälper till att öka delaktigheten för elever som är mindre aktiva vid grupparbeten. Samtidigt lär du eleverna att man kan bidra på många olika sätt när man arbetar tillsammans och att fler förmågor än att vara snabb eller duktiga på att lösa problem är viktigt vid gemensamt arbete.

Föreläsning i Uppsala och Umeå

Efter påsklovet finns de två sista föreläsningaena för terminen i kooperativt lärande på torsdagen 2018-04-12 i Uppsala och måndagen 2018-04-16 i Umeå, båda 17.30 – 20.00. Det bjuds på fika och inspiration med flera strukturer att direkt prova på i klassrummet. Ta med dig en kollega och missa inte chansen!

Bokningar görs via länken under!

https://www.studentlitteratur.se/#9789144123493/Kooperativt+l%C3%A4rande+(F%C3%B6rel%C3%A4sning)

Det multidimensionella klassrummet

En vanlig fråga jag fått på föreläsningar och utbildningar är hur man hanterar att elever har olika kunskapsnivåer och förståelse i ett ämne. Jag brukar ofta svara att det precis är det som är bra med att använda samarbete när man lär sig. När de samarbetar och kan olika mycket skapas en kunskapsklyfta mellan eleverna som skapar en motivation att fylla den för att förstå varandra. Men för att olikheter mellan elever ska vara en positiv kraft i undervisningen är det några principer som läraren behöver förhålla sig till – nämligen att skapa förutsättningar för ett multidimensionellt och kooperativt klassrum med en bredare syn på kunskap och kunskapande. Läs mer

Strategi: Vad vet du?

Hur kan läraren på ett snabbt sätt få med elevernas förkunskaper kring ett tema eller område i undervisningen? Vid mina klassrumsbesök har detta framstått som ett svårt område. Att aktivera förförståelse är viktigt både för att läraren ska veta vad eleverna redan kan och för att eleverna ska kunna lotsas in i ämnet genom det de redan vet. Av det jag ser är det vanligtvis handuppräckning eller EPA som används för detta. Men det finns så många fler enkla sätt att göra det på som både synliggör förkunskaper för läraren och samtidigt sprider kunskaper mellan elever. En strategi jag ofta använder och rekommenderar kallar jag för ”Vad vet du?”. Strategin är effektiv, enkel och kräver näst intill ingen planering för läraren.

  1. Eleverna får ett tema att fundera kring vad de kan och vet. Ofta skriver jag det i mitten på tavlan med frågan ”Vad vet du?” ovanför.
  2. Eleverna får skriva allt de tänker på eller vet om temat på tid (1-5 min timer på projektor/smartboard).
  3. När tiden är slut använder jag en struktur för att dela kunskapen mellan eleverna i klassen. Ex Berätta mera, Speed-dating, Inre-yttre cirkel eller Rondellen i grupp. Variera gärna!

Strategin är oerhört bra för att aktivera förförståelse och dela erfarenheter mellan eleverna. Du kan samla in det de skrivit och därefter använda ord eller begrepp de själva kan för att koppla elevernas vardagsspråk till skolspråket.

« Äldre poster