Författararkiv: Niclas

Varför använda samarbete i skolan?

Varför ska vi använda samarbete mellan elever i skolan? Varför, när det nu är så svårt, ska inte eleverna alltid arbeta enskilt istället? Är gemenskap verkligen viktigt i skolan?

Forskare har länge studerat hur vi människor fungerar, hur vi utvecklas och växer. Vi vet idag att det finns få saker som är så farligt för en individ som att bli isolerade och att ha få sociala relationer. När vi är ensamma, utan att ha valt det, och känner oss isolerade från andra, mår vi sämre och känner mindre mening med våra liv. När du är ensam över tid börjar du även tappa känslan för vem du är. Människor är djupt sociala varelser. Detta är helt uppenbart av att titta på vårt sätt att leva. Bevisen för vårt behov av sociala relationer finns både i vår biologi och överallt i vårt samhälle. Se exempelvis på din egen hjärna. Det har visat sig att det finns en koppling mellan storleken på en primats hjärna och storleken på de samhällen den kan bilda: ju större hjärnan är, desto större är dess sociala värld. Vår biologiska utveckling är därmed tätt sammanknutet med vår kulturella och sociala utveckling. 

Läs mer

Känslor i undervisningen

Människan är en tänkande och kännande varelse som söker efter mening i livets alla skeenden. Vi ser, hör, och känner hela tiden vilket leder till nya erfarenheter som får oss att växa. Vi upptäcker världen samtidigt som vi deltar i den och färgar sedan vår omgivning med våra tankar och känslor. John Dewey beskriver detta med orden Education is not preparation for life; education is life itself. Dewey menar att lärande inte bara är att utveckla kunskaper för framtida studier – utan ska snarare ses som en process att leva och växa. Att kunna skapa god undervisning som fångar elevers känslor, tankar och upplevelser i undervisningen kan därför vara en av de främsta egenskaper en pedagog kan ha.

We are not thinking machines that feel; rather, we are feeling machines that think.

Antonio Damasio
Läs mer

Struktur: Lär klassen

Att kunna inta olika roller i undervisningen, som frågeställare, lyssnare, samtalsledare eller forskare gör oss mer medvetna om lärandeprocessen. En roll som elever sällan intar är den som lärare – dvs att organisera och strukturera lärprocesser för andra. Det är precis det eleverna får göra med Struktur: Lär klassen.

Det sägs att vi minns våra kunskaper bättre om vi lär andra det vi själv lärt oss. Genom att forma om en kunskap till ett lärande för andra behöver vi sätta ord på det vi kan och lära ut det som vi ser som viktigt inom ett ämne. Att inta rollen att lära andra börjar i att vi kan beskriva våra tankar om det vi lär oss för varandra, kanske i ett par. När vi sedan bemästrat något nytt kan vi reflektera kring det vi lärt oss och sätta ord på vad vi tycker är viktigt. Ett nästa steg är att lyfta ut vad vi ser som det centrala i en ny kunskap och kunna formulera det i information för andra. Ett vidare steg är att kunna skapa processer så att andra kan skapa något nytt kring det vi lär om samt kritisk undersöka och förstå var våra egna tankar kommer ifrån. I strukturen Lär varandra får en grupp som ansvar att lära en kamrat om ett avgränsat område. I strukturen Lär klassen är det istället gruppen som ska designa ett lärande för sin klass. I denna struktur ges fler möjligheter för grupper att lära andra och leda lärprocesser för sina klasskamrater.

Läs mer

Material för det kooperativa klassrummet

Vill du arbeta mer med kooperativt lärande och funderar på om det är något särskilt material du behöver? I de kurser vi bedriver säger vi ofta att det främst är kunskap om hur man strukturerar samarbete som gör att man lyckas med KL. Det stämmer! Om du vill arbeta konsekvent med kooperativt lärande finns det dock material som kan göra det lättare att lyckas skapa ett aktivt och lärande klassrum. Här finns några förslag.

Läs mer

Kooperativ läsning

Det finns få saker kooperativt lärande passar så bra till som att läsa och förstå texter. Genom att läsa och diskutera våra tankar kan vi tillsammans förstå innehåll och ställa frågor till varandra om texter och dess budskap. I boken Meningsfullt lärande ägnar jag och Jennie ett helt kapitel åt hur du på olika sätt kan få elever att läsa och förstå texter tillsammans. Här nedan finns några idéer som kan inspirera och få dig att pröva nya sätt att använda eleverna som en resurs för att förstå och tolka budskap i texter. Grundtanken är att se eleverna som en lärresurs för varandra och att utnyttja det kunskapsgap som finns mellan människor när de läser texter. Så fort en elev får en unik tanke andra inte har vill elever dela dessa och lyssna på andras tankar. Samma gäller om elever läser olika delar av en text som de sedan kan lära ut eller sammanfatta inför varandra. På det sättet blir de närmsta kamraterna en mottagare av elevens tankar och frågor. De olika sätt som presenteras nedan kan anpassas för olika former av texter och inspireras av, göras om eller utökas beroende på syfte och mål med en läsaktivitet.

Läs mer

Kooperativa projektarbeten

Om du prövat på kooperativt lärande, som att strukturera lärande via de kooperativa grundprinciperna eller att använda kooperativa strukturer i din undervisning – kan kooperativa projektarbeten vara ett nästa steg. I dessa använder du fasta par eller grupper som stödjer varandra under arbetets gång och hjälper varandra att lyckas. Elever får använda sin kreativitet och nyfikenhet samtidigt som möjligheter ges att arbeta ämnesövergripande. Projektarbeten planeras utifrån det innehåll som arbetas med och kan pågå under en del av en lektion – till flera lektioner och veckor. Hur arbetet struktureras väljs utifrån det ämnesinnehåll som ska arbetas med och får gärna styras av diskussioner tillsammans med eleverna. Lärandet ska finnas i ett sammanhang med övriga undervisningen. Nedan beskriver vi tre sätt att strukturera kooperativa projektarbeten som kan ge stöd åt tankeprocessen.

Kooperativt projektarbete

Läraren och elever väljer ut ett projektarbete utifrån ett lämpligt innehåll från ett tema som berörs i undervisningen eller utifrån läroplanen. Projektet kan innefatta flera ämnen utifrån ett fenomenbaserat lärande eller utgå från ett ämnes centrala innehåll. Projektet kan vara att skapa samt genomföra en enkätundersökning och framställa datan på en plansch i matematiken, bygga en modell eller konstruktion i NO och teknik, skapa en informationskampanj eller drama i svenska eller bygga en tidslinje kring en epok i SO. För att skapa struktur kring elevernas samarbete kan läraren säkerställa att eleverna blir ömsesidigt beroende av varandra. Det kan vara att fördela särskilda roller som behövs för att slutföra projektet och/eller ge specifikt material/information till varje elev i gruppen. Eleverna ska känna att alla behövs och kan bidra till gruppens lärande. I korthet kan projektet planeras utifrån listan nedan och anpassas utifrån elevgrupp och projektets innehåll.

  1. Läraren beskriver projektarbetets syfte och mål
  2. Läraren delar ut roller och bestämmer hur material och information fördelas inom gruppen
  3. Eleverna arbetar i grupper för att slutföra projektet och stödja varandras lärande
  4. Eleverna genomför en individuell uppgift/redovisning/reflektion kring projektet
Läs mer

Release idag!

Idag måndag den 31 maj klockan 16.30-17.00 har vi en release-fest för vår nya bok Meningsfullt lärande via Zoom och Facebook-live i gruppen Kooperativt lärande. Du kan skicka in frågor via Zoom-chat eller i live-videon på Facebook under releasen. Om vi väljer en fråga från dig kommer vi skicka en sprillans ny bok till dig som tack. Vi kommer även ha kampanjpris på boken som vi delar med under releasen. Kom med!

Zoomlänk Måndag 31 maj 2021 16.30 (max 500st)

https://us02web.zoom.us/j/84601580639?pwd=VGp4Y0tmUmh5NnRTenV1cTQ5WGtIUT09

Facebook live i ”Kooperativt lärande” Måndag 31 maj 2021 16.30

https://www.facebook.com/groups/kooperativt

Tankekartor i undervisningen

Att stödja elever att sortera information och se samband i undervisningen är en viktig uppgift för läraren. Det finns flera sätt att stödja elever att sortera, kategorisera och se samband kring det de lär sig. Ett sådant sätt är att använda olika typer av tankekartor i undervisningen. Tankekartor, eller Mindmaps, är en instruktionsmetod för att visuellt visa relationerna inom ett tema för att förstå hur koncept och begrepp hör ihop. Läraren kan vara en modell och visa hur de skapas. Det kan stärka lärandet än mer att lära elever hur man själv skapar en översikt över det de lär sig. Eleverna bryter då systematiskt ner och kategoriserar begrepp, idéer eller teman med hjälp av cirklar, rutor, kopplingslinjer, pilar eller flödesscheman. I huvudsak är en tankekarta en grafisk representation av information och kunskap som eleven kan eller lär sig om och kan stödja eleverna att skapa struktur i sitt lärande.

Läs mer

Struktur: Konstruktiv debatt

Ibland accepterar elever det de läser på sina mobiler utan att reflektera. Ett kritiskt förhållningssätt och förmåga att inta olika perspektiv kan behövas när elever lär sig om ett nytt fenomen. För att skapa djup i både tanke och i elevernas undersökningar kan debatter användas. I dessa får eleverna slipa på argument och möta en motpart. Debatter kan göras mer konstruktiva och lärande genom att se till att de inte handlar om att få rätt, utan om att lära sig mer kunskaper om det innehålls som debatteras. Struktur: Konstruktiv debatt är strukturerad på ett sätt så att det ska leda till en djupare förståelse för ett tema eller fenomen. Eleverna ska i olika faser inta andras perspektiv och lyfta fram motpartens bästa argument inför varandra. Strukturen har tre faser; informationssökning, debatt och sammanfattning.

Läs mer

Bloggen är igång igen – Release på måndag!

Efter ett år som går till historien för oss som det mest annorlunda år vi upplevt privat som professionellt vill vi dra igång vår blogg med nya inlägg, tips och övningar. Vi kommer bredda bloggen något för att presentera en del från vår nya bok: Meningsfullt lärande. Bloggen kommer därmed beröra teman som meningsfullhet, demokrati och olika moderna undervisningspraktiker med anslutning till KL. Meningsfullt lärande är en bok Niclas och Jennie skrev under pandemi-året då vi verkligen upplevde att skolan måste vara viktig på riktigt. Vi har så mycket i vår värld som behöver lösningar där vi endast har varandra som stöd. Få saker har fått oss att inse hur viktiga vi alla är i vårt gemensamma pussel som det senaste året vi alla upplevt tillsammans. Vi behöver ta ett ansvar och känna stolthet som lärare över att vi har en enorm möjlighet att forma en bättre framtid för alla våra barn. En meningsfull undervisning är det bästa vi kan ge våra elever för att stärka dem för en framtid vi vet väldigt lite om. Vi kommer lägga ut en del inlägg innan och under sommaren samt sedan starta upp igen i början av augusti med nyheter inom det kooperativa lärandet!

På måndag den 31 maj 2021 klockan 16.30-17.00 har vi en release-fest för vår nya bok via Zoom och Facebook-live i gruppen Kooperativt lärande. Du kan skicka in frågor via Zoom eller i live-videon under releasen. Om vi väljer en fråga från dig kommer vi skicka en sprillans ny bok till dig som tack. Ses vi på måndag?

Zoomlänk Måndag 31 maj 2021 16.30 (max 500st)

https://us02web.zoom.us/j/84601580639?pwd=VGp4Y0tmUmh5NnRTenV1cTQ5WGtIUT09

Facebook live i ”Kooperativt lärande” Måndag 31 maj 2021 16.30

https://www.facebook.com/groups/kooperativt

Ange din e-postadress för att prenumerera på den här bloggen och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Missa inte alla nya inlägg som är på gång inför sommaren. Prenumerera på bloggen så får du ett mail direkt när nya inlägg dyker upp!

Digital KL-kurs!

Nu finns en ny tvådagarskurs utspridd på två tillfällen. Utbildningen sker live på distans via en digital plattform där vi kan diskutera, prova och planera tillsammans. Kursledare är Niclas Fohlin och Jennie Wilson. Kursen består av en inledande digital workshop (09.00 – 16.00), uppdrag att genomföra i klassrummet och en uppföljande digital workshop (09:00 – 16:00). Kursens upplägg utgår från ett handlingsbaserat lärande där pedagogen får utbildning och därefter prövar kooperativt lärande i sin undervisning. På den inledande träffen får deltagarna testa på kooperativt lärande och diskutera möjliga egna utvecklingsområden. Deltagarna får kunskap om kooperativa strukturer och strategier som kan användas direkt i klassrummet. Deltagarna får utifrån denna kunskap skapa en planering med stöd av kurskamrater utifrån ett uppdrag för sin egen undervisning som ska kunna genomföras med elever. Kursen fortsätter med ytterligare en digital heldag där deltagarna får diskutera det de prövat, dela erfarenheter och får stöd i att gå vidare. Nya strukturer och strategier testas och deltagarna får stöd kring utmaningar och frågor. Efter dag 2 får deltagarna fler uppdrag som kan användas i undervisningen.

Mål med utbildningen

  • Kunskap om och strategier för hur du som pedagog kan aktivera eleverna som lärresurser för varandra.
  • Utökad didaktisk repertoar i form av strategier för fungerande grupparbete.
  • Kunskap om hinder och möjligheter med olika arbetsmetoder. Förslag på och möjlighet att pröva fungerande strategier för att skapa en undervisningsgemenskap.
  • Övning i att göra medvetna val kring vilken undervisning som passar i vilken situation.
  • Kunskap om hur kooperativt lärande kan användas med digitala verktyg.

Tillfälle 1: Vad är kooperativt lärande? Hur kan det se ut? Klassexempel från olika åldrar. Testa på strukturer och strategier. Planera för kooperativt arbete i din egen undervisning.

Tillfälle 2 Vad vet jag nu? Redovisa vad som skett och de utmaningar jag stött på. Hur löser man dem? Hur kan man arbeta med grupper i undervisningen? Hur går jag vidare?

Genomförande: Digital workshop 2 dagar, dag 1 är den 13 november 2020 och dag 2 är 8 februari 2021. I kursavgiften ingår boken Kooperativt lärande i praktiken (Fohlin, Wilson 2018). Målgrupp Alla lärare i grundskolan och gymnasiet.

Anmälan är öppen för alla pedagoger i olika länder som förstår svenska!

Anmälan görs via länk här!

Uppdrag 2: Samarbetsfärdigheter

Detta är uppdrag 2 i en serie av uppdrag för att komma igång med kooperativt lärande i din undervisning. Varje uppdrag har en läsdel, en planera och genomföra-del samt en reflektionsdel – allt för att utveckla dig som pedagog så mycket som möjligt. Uppdragen kan med fördel göras tillsammans med kollegor så att ni kan planera och reflektera tillsammans. Uppdrag 1, Uppdrag 3.

Att arbeta med kooperativt lärande innebär inte att bara använda enkla trix eller strukturer såsom EPA i undervisningen. Det räcker inte för att skapa ett effektivt lärande. Du behöver skapa en samarbetande kultur där eleverna är en resurs för varandra. För att kunna maximera lärandet behöver eleverna utveckla en social kompetens när de lär sig kunskaper och färdigheter. En grundprincip för kooperativt lärande är därför att arbeta med samarbetsfärdigheter integrerat i undervisningen. Det innebär att läraren tar ett ansvar att utveckla elevernas sociala kompetens, stödja elevernas att föra lärande samtal och ge feedback till eleverna så att de utvecklas. Gör gärna uppdraget tillsammans med kollegor och prata om vad din grupp behöver utveckla för samarbetsfärdigheter. Skriv gärna och berätta hur det går, ställ frågor eller kommentera i facebookinlägget (länk).

Läs mer

Struktur: PingPong

Struktur: PingPong är ett enkelt samtalsmönster där alla blir aktiva kring innehållet och får chans att prata och lyssna på en annan person. I pingpong-prat studsar eleverna ord mellan sig, precis som bollen studsar mellan pingisspelarna. När en elev har sagt ett ord måste hen vänta på att den andra säger ett ord innan hen får säga ett till ord. Det gör att eleverna är beroende av varandra och båda behövs på ett tydligt och konkret sätt i samtalet.

PingPong passar bra för att plocka fram förförståelse, i uppstarten av ett nytt område, för att komma på många idéer och för att sätta igång hjärnorna och se till att alla är med på tåget. Målet för paret är att lära sig av varandras tankar och hålla igång ”bollen” så länge som möjligt! Det behöver därför vara en fråga/tema/bilder med många möjliga och korta svar. Om någon grupp är tre personer studsar de ord mellan varandra som i rundpingis. Eleverna kan säga ”pass” om de inte kommer på nya ord.

Läs mer

Ny bok: KL i förskola och skolans första år!

Nu finns boken Kooperativt lärande i förskola och skolans första år i lager!

Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år visar hur ett relationellt ledarskap kan se ut i praktiken och hur du kan arbeta utifrån samarbete mellan barn. Du får tips på hur par och grupper kan användas i lek och aktiviteter samt hur du kan utveckla barnens socioemotionella kompetens genom att använda dig av sociala mål i verksamheten.

I boken får du flera praktiska tips på hur ett demokratiskt, språkutvecklande och kooperativt lärande kan struktureras i varierande situationer, övningar och aktiviteter. I de olika kapitlen presenteras praktiska aktiviteter, övningar och mötesstrukturer.

Boken är skriven för att vara en inspirationskälla för blivande och verksamma pedagoger i förskolan och skolans första år. Fritidspedagoger och pedagoger i särskola som läst boken har sagt att den passar dem väl också.

Till den tryckta boken hör ett digitalt material med rollkort, strukturkort, uppdragskort och olika sorters mallar, som nås via koden på insidan av bokens pärm.

Studentlitteratur:
https://www.studentlitteratur.se/?cookiecheck=1#9789144133942/Kooperativt+l%C3%A4rande+i+f%C3%B6rskolan+och+skolans+f%C3%B6rsta+%C3%A5r

Bokus: https://www.bokus.com/bok/9789144133942/kooperativt-larande-i-forskolan-och-skolans-forsta-ar-larande-och-utveckling-genom-samarbete/

Adlibris: https://www.adlibris.com/se/bok/kooperativt-larande-i-forskolan-och-skolans-forsta-ar—larande-och-utveckling-genom-samarbete-9789144133942

Tillfälliga par och grupper

Många använder kooperativt lärande för att utveckla elevers kunskaper och sociala kompetens – samtidigt. Ett kärnelement i kooperativt lärande är att skapa möten mellan elever kring ett relevant och spännande innehåll. Både innehåll och möten kan väljas och struktureras på en mängd olika sätt. Många lärare efterfrågar hur man kan använda korta, tillfälliga par och grupper för att skapa positiva möten mellan elever där kunskaper förstärks. Att då och då blanda runt eleverna i en klass i tillfälliga grupper gör att de möter varandra över eventuella gränser som skapats. Genom kortare uppgifter med ett tydligt mål får eleverna erfara hur olikheter mellan dem kan bli en styrka för kunskapsutveckling. Att slumpmässigt välja ut tillfälliga grupper kan även bidra till socialisation och nya vänskapsband mellan elever. Men hur kan man göra? Här får du flera tips att börja med!

Läs mer

Lekgrupper i förskola, förskoleklass och fritids

Svensk forskning visar att barn i frivillig verksamhet ofta blir uteslutna utan att pedagoger ser eller uppmärksammar detta. Detta har visats särskilt i förskola (här och här) och på fritids. För att se till att barn inte blir uteslutna kan verksamheten arbeta med lekgrupper. Det finns många olika sätt att organisera lekgrupper, från intressestyrda där barn väljer aktivitet och sedan tilldelas grupp till förvalda grupper. I detta inlägg beskrivs hur pedagogvalda grupper kan användas. Genom att pedagoger bestämmer grupper och någon gång i veckan låter barnen leka tillsammans i en ny konstellation kan barnen hitta nya lekkamrater och skapa nya vänskapsband. Detta kan leda till att barnen vid mer fria aktiviteter utvecklar en bättre förmåga till att bjuda in och få tillgång till lek. Lekgrupperna kan vara slumpmässigt valda eller särskilt väljas ut för att bryta mönster av uteslutning och låsta hierarkier. Lekgrupperna bör vara två till som mest ca sex individer så att leken kan genomföras tillsammans där allas bidrag i leken blir viktigt.

Läs mer

Del 1: Vart tog demokratin vägen?

Ända sedan 1946 års skolkommision har svenska skolan haft två tydliga huvuduppdrag: att utveckla elevers kunskaper och fostra elever i en demokratisk anda. Enligt Skolverket handlar undervisning i demokrati om två aspekter. Den första är att elever behöver utveckla en förståelse för vad demokrati är. Den andra om att undervisningen ska bedrivas utifrån demokratiska principer och kunna visa eleverna vad demokrati är i praktiken. Uppdraget finns tydligt beskrivet i Skollagen och i läroplanen.

”Skolväsendet vilar på demokratisk grund. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.” Skollagen 2010:800

Samhällsdiskussionen om skolan har dock varit mycket enkelspårig det senaste decenniet. Ut med pedagogerna och släng lärarutbildningen i papperskorgen säger en, mer fakta och ut med postmodernismen säger en annan, inkludering har gått för långt säger en tredje. Flera problem lyfts fram, men vad är lösningen som presenteras? Mindre inkludering, mer fakta och mindre pedagogik. Vad finns det för stöd för dessa lösningar? Vad får det för konsekvenser för skolans dubbla uppdrag? Och vad är egentligen skolans syfte och mål? Frågan jag ställer mig är: Vad är det för typ av skola vi vill ha egentligen?

Läs mer

Vi växer så det knakar!

Facebookgruppen ”Kooperativt lärande” växer så det knakar med nu en bra bit över 20.000 medlemmar! Ju mer vi växer ju större behov finns det av att samtala och diskutera med pedagoger från liknande verksamheter. Vi har därför tillsammans med verksammma kollegor startat två officiella intressegrupper för kooperativt lärande. En för gymnasie och vuxenutbildning och en för förskola och förskoleklass. Facebookgruppen ”Kooperativt lärande” kommer fortfarande vara huvudgrupp för nyheter och tips kring KL. Syftet med de nya grupperna är att lättare hitta tips och diskutera tankar kopplat till olika verksamheter.

Om någon av er läsare är aktiv i sociala medier, tillhör gym/vux eller förskola/förskoleklass och kan tänka dig vara moderator/diskussionsstartare i dessa grupper hör av dig med ett PM till Niclas Fohlin med info om dig själv och varför du skulle vara en bra moderator för gruppen. Kom gärna in och ställ frågor, visa exempel och lär av varandra. Ses vi?!

KL i förskola & förskoleklass
https://www.facebook.com/groups/571904196969370/

KL i gymnasie & vux
https://www.facebook.com/groups/925885694478729

Huvudgrupp kooperativt lärande
https://www.facebook.com/groups/281353392197259

Återkoppling och reflektion

En grundprincip för kooperativt lärande är att det ska ske återkoppling och reflektion kring grupp-processen när elever samarbetar (3F – feedback, feedup, feedforward). Det betyder att man reflekterar och får feedback på hur både kunskapsinlärning och samarbete har fungerat. Eleverna ska ge och få tips för sina nutida och framtida samarbeten. I denna process är det viktigt att läraren ger bra återkoppling kring det som sker så att eleverna kan effektivisera sina samarbeten. Lärare vi observerat som givit snabb och god återkoppling till sina elever har ofta lyckats bättre med samarbete i sina klasser. I de klasserna har lärarna även beskrivit ökade kunskaper och förbättrat socialt klimat mellan eleverna. Vad är då bra feedback? Hur kan man göra det i praktiken? Det ska detta inlägg lägga en grund för. Du kan också läsa om grundprincipen i detta inlägg. I inlägget om lärarens roll i kooperativt lärande beskriver vi mer i detalj hur läraren kan arbeta i klassrummet.

Läs mer

Varför finns skolan och vad är kunskap?

I två år har jag arbetat med att utbilda skolor i att utveckla sin undervisningspraktik. Tre övergripande perspektiv har i samtal med lärare blivit än mer tydliga; ett fömedlande, transaktionell och transformativ perspektiv på skolans roll och vad kunskap är.

Frågorna: Vad är målet med skolan? Vad är kunskap? visade efter diskussioner bland lärare på skolor att vi inte alls är överens kring vad de innebär.

Frågan jag ställde mig för två år sedan: Vad händer när skolan ska lära sig en ny undervisningspraktik när lärare har olika perspektiv och kunskapssyn?

Det finns mycket att vinna i att utvecklas inom en ny undervisiningspraktik. Vad gäller just kooperativt lärande handlar det om att utveckla sitt ledarskap och utveckla en undervisningsvariation som ska leda till nya insikter kring lärarens didaktiska uppdrag. KL handlar om att utveckla demokratiska värden och utnyttja kraften som finns i att elever stödjer och uppmuntrar varandra. Samarbete är inte bara en arbetsform utan ett värdeladdat ord. Samarbete är grundat i humanism och är även ett grundläggande värde i en demokrati. Genom samarbete kan vi stödja varandra, utbyta idéer, ge och ta samt ta nya kliv i både vår individuella och gemensamma utveckling. Att använda samarbete som både ett värde och ett arbetssätt i undervisningen är därför ett sätt att utbildas i demokratiska värderingar. Att vara en del i lyckade samarbeten som man upplever ger mening och där utveckling sker är ett sätt att arbeta med demokratisk fostran.

Läs mer

« Äldre inlägg