Author Archives: Niclas

Återkoppling och reflektion

En grundprincip för kooperativt lärande är att det ska ske återkoppling och reflektion kring grupp-processen när elever samarbetar. Det betyder att man reflekterar och får feedback på hur både kunskapsinlärning och samarbete har fungerat. Eleverna ska ge och få tips för sina nutida och framtida samarbeten. I denna process är det viktigt att läraren ger bra återkoppling kring det som sker så att eleverna kan effektivisera sina samarbeten. Lärare vi observerat som givit snabb och god återkoppling till sina elever har ofta lyckats bättre med samarbete i sina klasser. I de klasserna har lärarna även beskrivit ökade kunskaper och förbättrat socialt klimat mellan eleverna. Vad är då bra feedback? Hur kan man göra det i praktiken? Det ska detta inlägg lägga en grund för. I inlägget om lärarens roll i kooperativt lärande beskriver vi mer i detalj hur läraren kan arbeta i klassrummet.

Läs mer

Varför finns skolan och vad är kunskap?

I två år har jag arbetat med att utbilda skolor i att utveckla sin undervisningspraktik. Tre övergripande perspektiv har i samtal med lärare blivit än mer tydliga; ett fömedlande, transaktionell och transformativ perspektiv på skolans roll och vad kunskap är.

Frågorna: Vad är målet med skolan? Vad är kunskap? visade efter diskussioner bland lärare på skolor att vi inte alls är överens kring vad de innebär.

Frågan jag ställde mig för två år sedan: Vad händer när skolan ska lära sig en ny undervisningspraktik när lärare har olika perspektiv och kunskapssyn?

Det finns mycket att vinna i att utvecklas inom en ny undervisiningspraktik. Vad gäller just kooperativt lärande handlar det om att utveckla sitt ledarskap och utveckla en undervisningsvariation som ska leda till nya insikter kring lärarens didaktiska uppdrag. KL handlar om att utveckla demokratiska värden och utnyttja kraften som finns i att elever stödjer och uppmuntrar varandra. Samarbete är inte bara en arbetsform utan ett värdeladdat ord. Samarbete är grundat i humanism och är även ett grundläggande värde i en demokrati. Genom samarbete kan vi stödja varandra, utbyta idéer, ge och ta samt ta nya kliv i både vår individuella och gemensamma utveckling. Att använda samarbete som både ett värde och ett arbetssätt i undervisningen är därför ett sätt att utbildas i demokratiska värderingar. Att vara en del i lyckade samarbeten som man upplever ger mening och där utveckling sker är ett sätt att arbeta med demokratisk fostran.

Läs mer

Struktur: Vad undrar jag?

Elev åk8: ”I hela mitt liv har jag svarat på andras frågor. När får jag ställa mina egna?”

Denna fråga ställde en elev till mig som blivit placerad i en särskild undervisningsgrupp för elever med utåtagerande beteenden. Frågan är högst relevant. I klassrum är det vanligt att läraren eller ett läromedel initierar frågor och funderingar som eleverna ska besvara. Sällan får eleverna ställa egna frågor att diskutera och utforska. Läromedel är ofta konstruerade så att elever ska leta svar på frågor de själva inte ställt eller undrar över. Men varför inte använda elevernas frågor och funderingar mer i undervisningen? I denna struktur är det precis det du gör. Genom att låta eleverna ställa frågor inför diskussioner ökar deras delaktighet och påverkan på undervisningen. Som lärare kan du använda dig av dessa frågor för att sedan leda undervisningen framåt. När elevernas delaktighet ökar leder det till motivation kring det ni arbetar med. Precis det fick jag se med egna ögon när vi började använda elevernas egna frågor i den särskilda undervisningsgruppen.

Läs mer

Struktur: Topplistan

Ett bra sätt att använda samarbete är att minnas och tolka situationer tillsammans. Genom vår gemensamma förståelse kan vi bygga vidare på varandra tankar. I Struktur: Topplistan ska eleverna skapa en lista av vad de minns, tolkar eller tycker är viktigt om ett område. De ska sedan motivera sin lista för varandra och beskriva varför de valt det som de skrivit. Genom att tolka, skriva ner och motivera inför varandra utvecklar eleverna inte bara sin förståelse, utan tränar på argumentation samt utvecklar sin metakognition. Syftet med strukturen är att minnas tillsammans, kunna diskutera det eleverna tycker är intressant och att utgå från elevernas egna frågor kring innehållet som de arbetar med.

Struktur: Topplistan

  1. Elever arbetar med ett innehåll såsom en text, en film, en upplevelse eller en genomgång.
  2. Eleverna skriver ner sina tre mest spännande minnen från innehållet.
  3. En elev i taget delar för sin axelkompis eller lärgrupp och motiverar varför de valt det de skrivit.
  4. Paren eller gruppen diskuterar vad som skiljer eller är lika mellan deras listor.

Om läraren vill kan denne lyfta något som eleverna pratat om genom att gå runt och lyssna på elevernas samtal. Läraren kan slumpa några elever att delge något deras par/grupp tycker var spännande och viktigt eller samla olika svar i en gemensam lista.

Exempel från praktiken

Eleverna ser en film om en flickas liv i Nigeria från frukost, skola och lek med kamrater till läggdags. Läraren: ”Skriv ner som mest tre saker du tyckte var intressant och spännande av det vi nu sett i en lista”. Eleverna skriver och läraren går runt och uppmuntrar samt stödjer vissa elever. Efter en stund säger läraren: ”Nu ska en i taget beskriva en sak från er lista. Den som börjar berätta i varje grupp är den som sitter närmast fönstret. Gå varvet runt. Beskriv med stöd av orden: Jag tycker… därför att. Varsågoda!” I klassens sex grupper lutar de sig in mot bordet och en elev per grupp börjar beskriva det första på sin lista. Sofia: ”Det första jag skrev var att jag tyckte att det var spännande att vi var så lika, hon och jag, trots att vi bor på så olika ställen och i olika hem.” Läraren rör sig från grupp till grupp och lyssnar samt påminner att beskriva varför man valt sin lista med orden ”därför att…”. Läraren avslutar: ”Vad spännande saker ni tyckte om från filmen. Flera av er skrev att barns liv kan se väldigt lika ut i världen, men samtidigt olika. Flickan i filmen fick gå en mil till sin skola varje dag. Det var flera imponerade av!”

Varianter:

Eleverna kan dela sin lista i Berätta mera med varandra. Eleverna kan t ex. försöka hitta någon som inte har samma lista som de själv och diskutera varför de skiljer sig åt. Eleverna kan även försöka hitta någon som har samma som dem själva, skriva dennes namn vid något från listan och diskutera varför just de tyckte samma sak var spännande och intressant.

Eleverna kan efter sin diskussion skriva ner det viktigaste eller mest intressanta i en gemensam Padlet så läraren kan visa klassen och ha en klassdiskusssion om elevernas mest spännande minnen från innehållet. Läraren kan även skapa en gemensam lista med hela klassens tankar eller be grupperna skapa en egen lista tillsammans som de delar med en annan grupp eller inför klassen.

Struktur: Topplistan © Niclas Fohlin

Första veckorna i skolan

Ny termin och både lärare och elevers förväntningar når nya höjder. Är det här terminen då du vågar prova det där nya spännande du tänkt på under sommaren? Skolan är en fantastisk plats för lärande och utveckling. De första veckorna i skolan är viktiga för att bygga gemenskap och sätta rutiner. Min erfarenhet är att det sätt en lärare sätter igång en termin kan påverka beteenden och lärandet hela terminen. Hur skapar man ett klimat för lärande och utveckling? Vad för gruppstärkande aktiviteter och lekar kan vara bra för att bygga en gruppidentitet och sammanhållning i klassen?

Läs mer

Vikten av instruktioner

Efter att jag och Jennie besökt hundratals skolor och klassrum där lärare applicerar kooperativt lärande har vi utvecklat en bredare förståelse för när KL fungerar och varför det fungerar. En av flera lärdomar vi gjort är hur viktig pedagogen är för att samarbete ska fungera i en situation. Men vad konkret är det pedagoger gör när det fungerar bra? En tydlig framgångsfaktorer vi sett är hur läraren ger instruktioner kring samarbete och hur läraren förbättrar sina instruktioner över tid.

Läs mer

Besök av forskare från Australien

Att KL sprids och blir större i Sverige har börjat få mer och mer internationellt intresse. Ett land där KL är vida spritt är Australien där flera forskare bedrivit forskning om KL under de senaste 30 åren. Dr Kate Ferguson Patrick, som skrivit flera böcker om KL, är intresserad att besöka svenska klassrum i och runt Stockholm med omnejd. Hon är docent och forskare på Universitet of Newcastle och forskar om bland annat kooperativt lärande och multikulturella klassrum.

Hon är särskilt intresserad att besöka klassrum som har en multikulturell prägel eller har några elever som inte är födda I Sverige i klassen där KL använts som ett verktyg. Hon har vigt den 17-19 september för att besöka klassrum. Om du kan ta emot henne i din klass och är villig att visa en lektion med KL-inslag ska du kontakta henne direkt med ett ”Hello, you can visit me!” på kate.fergusonpatrick@newcastle.edu.au så ger hon mer info om besöket.

Bildresultat för kate ferguson patrick

Föreläsning om KL

I veckan som varit vann Anna-Lena Ekström pris av Kungliga Vetenskapsakademin för sina lärargärningar och arbete med kooperativt lärande. Anna-Lena har under de senaste 25 åren arbetat med samarbete som en naturlig del av sin undervisning där hennes elever får utveckla vänskap och kunskaper i grupper.

Under föreläsningen berättar Anna-Lena om hur hon kombinerar KL med tematisk undervisning i mellanstadiet på Vänge skola. En artikel om priset med intervju av Anna-Lena kan du läsa här. Grattis!

Utveckla din undervisning genom frågor!

I flera inlägg har vi beskrivit hur lärare kan komma igång med kooperativt lärande i sina klassrum. Läs exempelvis här, här och här. I ett tidigare inlägg har vi beskrivit hur ni kan utvärdera och utveckla arbetet i kollegiet kring kooperativt lärande. Reflektion är en central del i att utvecklas som lärare. I detta inlägg kommer jag beskriva hur utmanande frågor kan vara ett effektivt verktyg att hjälpa er skola (eller enskilda lärare) att utvecklas och tänka i nya banor. Att arbeta med utmanande och undersökande frågor kan hjälpa till att lösa upp knutar, hitta en gemensam riktning och skapa ett ramverk vid planering av lektioner. De kan även användas vid handledning eller vid kollegialt lärande på skolan. Idén vid de exempel på frågor som finns under är att de ska utveckla en förståelse för hur och på vilka sätt samarbete kan stärka lärandet. Svaren på frågorna ska kunna leda till nya aktiviteter och handlande hos de enskilda lärarna i undervisningen. Vid sökandet av svar på frågorna likt de under kan lärare utveckla en mer samarbetande kultur i sin undervisningen. På köpet ska eleverna kunna få en mer inkluderande undervisning och en utökad tillgänglig lärmiljö.

Läs mer

Vad är kooperativt lärande?

I inlägget om grundprinciper beskriver vi hur kooperativt lärande är uppbyggt och en del av den teoretiska ramen för förhållningssättet, här beskriver vi en sammanställning över vad KL är. Vad som kanske inte är känt hos er läsare är att det finns mer än 20 olika helhetsmetoder av KL, dvs metoder som kan användas i integrerat i alla situationer människor lär sig kunskaper och färdigheter. I Grundbok i kooperativt lärande beskriver vi hur KL är ett paraplybegrepp och kan ses som ett förhållningssätt till lärande. Sedan 1970-talet har detta förhållningssätt applicerats i specifika metoder med olika författare. Genom att använda teorier om hur människor samarbetar tillsammans med kunskap från didaktisk och pedagogisk forskning har det skapats olika ramverk. En fråga som man kan ställa är: vilka metoder och ramverk är det vi sprider via denna blogg och de böcker som skrivits på svenska? En annan fråga kan vara: Om jag lyssnar på en föreläsare som pratar om KL, vilken specifik metod pratas det om då? Det är, förövrigt, en bra fråga att ställa till den du lyssnar på! Läs mer

Gruppidentitet – vad, varför och hur?

När elever ska samverka med varandra i en mindre grupp över tid är det viktigt att bygga upp en tillit och tilltro till varandra. Om elever inte upplever att det är okej att göra fel eller att andra kommer lyssna på ens funderingar och frågor i gruppen finns det en risk att elever lär sig mindre när de samverkar än om de arbetar enskilt. Som lärare behöver man därför på enkla sätt, under ex. matematik eller svenskalektioner, få elever att känna en tillhörighet och gruppidentitet med de man arbetar i samma grupp som.

Läs mer

Tävling – vinn en bok

Tävling! Vi fick en bok över vid ett kurstillfälle och tänkte att den borde vara i handen på en lärare istället för i en bokhylla. Du kan vinna dig eller en kollega ett exemplar av Kooperativt lärande i praktiken. Du är med i tävlingen om du går in i vår FB-grupp och skriver ett eget inlägg med frågorna under som stöd.

Vad har du märkt för framgångsfaktorer när du arbetar med samarbete? Vad är det som gör att det fungerar så att eleverna lär sig mer? Vad behöver du som lärare göra?

(Om du inte börjat använda samarbete än, vad tror du kan vara framgångsfaktorer?)

Skriv en kort reflektion i ett eget inlägg i FB-gruppen kooperativt lärande senast den 20 mars och tagga inlägget med #KLboktävling så är du med!

https://www.studentlitteratur.se/#9789144128078/Kooperativt+lärande+i+praktiken+Resurspaket

Positivt ömesidigt beroende

I tidigare inlägg om kooperativa grundprinciper och om olika sätt att uppnå positivt ömsesidigt beroende har vi beskrivit hur man kan sammanlänka elever med varandra – dvs göra dem beroende av varandras bidrag för att lyckas. I detta inlägg går vi djupare in på denna viktiga grundprincip – som är en pusselbit för att få samarbete i en situation att lyckas. Grunden är att föra samman elever och ”klistra” ihop dem i en situation med ett ämnesinnehåll så de blir beroende av varandra. De ska få upplevelsen att de står och faller med varandra. Läs mer

Hör Diana, Sara och Anne berätta om KL!

I Stora Hammars skola i Höllviken arbetar lärarna Diana, Anne och Sara i årskurs 3. De har under sina tre år provat på och utvecklats inom det kooperativa förhållningssättet tillsammans med sina elever. I inslaget berättar de om flera kloka tankar om att använda kooperativt lärande i undervisningen, framgångar såväl som utmaningar. Särskilt lyfts vikten av ett tydligt ledarskap, gemenskap, sociala mål och formativ återkoppling. De beskriver samtidigt hur deras roll som lärare påverkats till att bli mer av en handledande och observerande roll där de leder klassen framåt både i kunskaper och med det sociala.

Här är en länk till ett avsnitt där de beskriver sitt arbete. Väl värt att lyssna på.

https://player.fm/series/superskolan-2359988/anne-diana-sara-kooperativt-larande

Det finns även ett inlägg om deras arbete i Sydsvenskan att läsa här!

https://www.sydsvenskan.se/2018-10-10/nytt-arbetssatt-gav-tryggare-klass

För att läsa mer om deras arbete kan ni se hur de arbetar via deras instagramkonto. De har även haft workshops om KL så om ni är intresserade är det nog bara att höra av er. Lycka till med elever, att sprida KL i er egen skola och utanför!

https://www.instagram.com/det_kooperativa_klassrummet/

Den forskande läraren

Jag och Jennie är ute på många skolor och sätter igång processer där lärare ska förena sitt sätt att undervisa med nya verktyg från kooperativt lärande. Något jag själv lärt mig är att man aldrig är ”klar” som lärare. Att vara lärare handlar om att arbeta och leva i en kontinuerlig utveckling. Att utvecklas är även ett av de bästa sätt jag mött för att kunna arbeta proaktivt med elevers olikheter och ha verktyg för framtida utmaningar. Men hur kan man tänka som lärare kring utveckling och lärande?

Många lärare vi pratar med vill ha en mer elevaktiv och samarbetande kultur i sina klassrum, för att främja lärande och elevernas mående samtidigt. De vill ha en förändring och prova något nytt. I våra samtal med lärare lyfter jag och Jennie ofta fram att det inte räcker med att gå på en föreläsning eller läsa en bok för att ta till sig ett nytt sätt att agera och tänka. Det behöver ske i en process där läraren planerar, provar och reflekterar. Denna process får med fördel ske gemensamt på skolor för att ge större effekt. Jag har själv i min praktik varit med om att rektorer, som i all välvilja, köpt in föreläsare eller material för att hjälpa lärare i sin vardag för att sedan utbrista ”Nu är det bara att köra på i klassrummen – nu vet ni ju hur… eller hur?!”. Men en föreläsning på någon timma eller en bok i handen till en lärare räcker inte. Frågan är, vad behövs då?

Läs mer

Vårens kurser och föreläsningar

Kooperativt lärande är ett sätt att strukturera samarbete mellan elever i klassrummet. Genom att eleverna arbetar på detta sätt ökar både deras måluppfyllelse och sociala sammanhållning. Kooperativt lärande utgår från ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv och är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi erbjuder både föreläsningar och workshoppar i kooperativt lärande.

Niclas Fohlin berättar mer om kooperativt lärande.

Workshop: Kooperativt lärande – Tvådagars workshop

Med workshopen får du praktisk erfarenhet av flera olika kooperativa arbetssätt och kunskap om deras olika styrkor. Du får tillfälle att utarbeta en lektionsplanering som gör att du direkt kan sätta igång med kooperativt lärande med dina elever.

DATUM OCH PLATS VÅREN 2019
Göteborg 28-29/1, Stockholm 4-5/2, Malmö 25-26/2, Växjö 11-12/3, Örebro 28-29/3, Luleå 9-10/4 och Stockholm 16-17/5.

Läs mer och boka plats på workshopen!

Workshop steg 2: Kooperativt lärande – Tvådagars workshop

Det här är en utbildning för dig som redan idag arbetar med kooperativt lärande i klassrummet och vill ta nästa steg i din utveckling. Det är även en utbildning för dig som förstelärare eller utvecklingsledare som har till uppgift att implementera kooperativt lärande i en eller flera skolor.

DATUM OCH PLATS VÅREN 2019
Malmö 9-10/5

Läs mer och boka plats på workshop steg 2.

Föreläsning: Kooperativt lärande – Vägen till det samarbetande klassrummet

Föreläsningen innehåller teorierna bakom arbetssättet, forskning samt konkreta exempel på strategier. Deltagarna får dessutom möjlighet att själva prova på kooperativt lärande.

DATUM OCH PLATS VÅREN 2019
Göteborgs 17/1, Stockholm 23/1

Läs mer och boka plats på föreläsningen.

Vinn en julklapp: Kooperativt lärande i praktiken!

I vår facebookgrupp lanserar vi nu en tävling för att fira allt det arbete lärare gjort under höstterminen. Vi ställer en fråga och ni svarar med era tankar och samtidigt sprider vi kunskap till varandra.

Vilka steg har du tagit under höstterminen för att skapa ett samarbetande klassrum?

1. Beskriv de steg du tagit, lärdomar och en tanke om vårterminen i ett eget inlägg i facebookgruppen.
2. Tagga ditt inlägg med #kljul19
3. Du är med i tävlingen!

Bästa sammanfattning redovisas tisdagen den 18 december där vinnaren får en bok direkt från tryckeriet. Lycka till!

https://www.studentlitteratur.se/#9789144128078
https://www.bokus.com/bok/9789144128078

Elevledda diskussioner

Något som jag rekommenderar lärare att göra så är det att lyssna på sina elever när de diskuterar och argumenterar.  Vid situationer när eleverna äger samtalstiden kan du synliggöra deras kunskaper och utmana dem i deras tankar. Nedan följer lite förslag på olika elevledda diskussionsformer för elever från årskurs 3 och upp. Dessa diskussionsformer är utmärkta verktyg för att diskutera upplevelser i skönlitterära böcker, diskutera samhällsproblem eller värderingsfrågor. För er KL-nördar: att arbeta med fördjupade samtal där elevens tankar ska utvecklas av varandra utan stöd av ex. positivt ömsesidigt beroendeeget ansvar och de kooperativa grundprinciperna tillhör mer det kollaborativa lärandet. Läs mer

Ny bok: Kooperativt lärande i praktiken

Nu är den här! En praktiskt handbok för lärare med syftet att så enkelt som möjligt kunna börja arbeta språk- och kunskapsutvecklande samt socialt i sin undervisning. Vid köpet får du hela boken i både analog och digital form.

Handboken är ett praktiskt stöd för dig som snabbt vill komma igång med kooperativt lärande. Den visar tydligt hur man använder metodens strukturer i olika ämnen och ger konkreta förslag till lektionsupplägg. Med i materialet finns tips för att utveckla par och gruppers sammanhållning och identitet så att de ska kunna bli lärresurser för varandra. Förklarande filmer och mallar för arbetet i det kooperativa klassrummet finns bland de digitala resurser som medföljer boken och är direkt klickbara i bokens digitala form.

Bokus
https://www.bokus.com/bok/9789144128078/kooperativt-larande-i-praktiken-handbok-for-larare-i-grundskolan/

Adlibris
https://www.adlibris.com/se/bok/kooperativt-larande-i-praktiken—handbok-for-larare-i-grundskolan-9789144128078

Studentlitteratur
https://www.studentlitteratur.se/#9789144128078/

LäroMedia
https://www.laromedia.se

Kooperativ lärande växer!

För varje månad som går bara växer intresset för kooperativt lärande. Det märks när vi pratar med lärare, i vår Facebook-grupp och att de kurser som vi på kooperativt.com håller är fullbokade. Fler och fler skolor önskar även uppdragsutbildningar i kooperativt lärande, nu mer än någonsin tidigare.

Senaste veckorna har kooperativt lärande uppmärksammats i flera tidningar. Till exempel Sydsvenskan x2, Tididningen Grundskolan och Pedagogiska magasinet med recensioner och inlägg där lärare beskriver hur de arbetar med kooperativt lärande.

På senaste månaden har även flera föräldrar hört av sig till barn där skolan arbetar med kooperativt lärande. De har beskrivit hur positivt de tycker att arbetssättet är för deras barn och att det givit så mycket glädje och kunskap.

Om två veckor hålls den första nationella konferensen om kooperativt lärande i Sverige där pedagoger samlas från norr till söder för en dags kompetensutveckling i Stockholm. Vi tror kooperativt lärande är här för att stanna. För att fira detta och för att sprida kooperativt lärande till fler har vi startat en tävling i vår Facebook-grupp där vi uppmanar lärare att dela med sig vad de gör i sina klassrum i ett inlägg. Tre vinnande bidrag väljs ut och vinsten är en sprillans ny bok Kooperativt lärande i praktiken. Kom in och bidra!

« Äldre poster