Författararkiv: Niclas

Berättelsebaserad undervisning

Har du upplevt den där känslan när du precis har avslutat en bok som var så bra att du inte kunde sluta läsa? Den där typen av bok som fick dig att stanna upp halva (hela?) natten och som du nu bara måste berätta om för andra? Det är en känsla vi alla kan känna när vi läser böcker. De får oss att drömma, känna och uppleva saker vi själva inte varit med om. Men vi är där, mitt i sagan. Det magiska med berättelser är att de kan ta oss ut i Saharas öknar eller runt Jupiters månar. Vi kan vandra uppför Everest toppar, ta oss igenom en snöstorm och bli vän med en talande isbjörn. Berättelser kan få oss att förstå oss själva och uppmana oss att tänka i nya banor. Denna kraft behöver användas i klassrummet!

Älskar du eller dina elever också sagor och berättelser? Vill du utveckla din högläsning till något mer? Vill du skapa en mer sammanhängande undervisning med en tydlig röd tråd? Varför inte prova något nytt?

Läs mer

Låt dina elever lära känna dig!

Vem du är – ditt verkliga och autentiska jag – är ett av de mest kraftfulla verktyg du har som lärare. Vi människor styrs och påverkas av kognitiva såväl som emotionella upplevelser och färgas av de relationer vi är en del av. Därför behöver du bygga förtroendefulla relationer mellan dig själv och dina elever, särskilt vid skolstarten när ni varit ifrån varandra. Att dela med sig om sig själv, berätta om sitt liv och visa sig sårbar ingjuter förtroende för dig hos eleverna. Att låta eleverna se vem du är och ta del av dina drömmar och rädslor gör att de kan knyta an till dig. Hur privat eller personlig du vill vara med dina elever kan endast du själv svara på. Syftet är inte att bli vän med dina elever, utan att skapa en mänsklig kontakt med dem som du sedan kan använda för att stötta dem att lära sig och utvecklas så långt som möjligt. Det kan även vara värdefullt om du delar med dig av din syn på lärande, skolan och gruppen framför dig. Då kan eleverna få förståelse för det du säger och gör och i vilken anda undervisningen kommer att ske under terminen.

Läs mer

Nytt år och ny termin – vad gör vi nu?!

Efter några år av oro kring kring pandemi och tyngre arbete med förändringar i läroplanen är det nu dags att blicka fram mot terminstarten 2023. Vid varje skolstart brukar jag fundera på vilken lärare jag vill vara och vad jag vill göra annorlunda terminen som kommer. Vad för undervisning ska mina elever ta del av nu? Vad är viktigt för dem att lära sig i den föränderliga värld vi lever i? Idag arbetar jag som pedagogisk utvecklingsledare och leder kollegor i olika utvecklingsprocesser. Efter en stunds tankar under jullovet kom jag fram till att det är lärmagin jag vill hjälpa lärare med 2023.

För visst är lärande och undervisning magiskt!? Undervisning kan få oss att tänka på nya sätt, lära oss mer om världen och ge oss insikter om oss själva. Undervisning har kraften att förändra oss på djupet som människor. Ny kunskap kan få oss att se på världen med helt andra ögon. Den kan väcka nyfikenhet för det omkring oss och ge oss insikter om vår egen potential. Lärande inom skolan kan leda till en djupare mening med våra liv och skapa förståelse för egna, såväl som samhällets, möjligheter och utmaningar. Undervisning kan även hjälpa oss att utveckla empati och relationer med andra människor. Genom att lära oss i en gemenskap som berikas av olika kulturer och annorlunda sätt att tänka kan vi få en ökad förståelse för hur vi människor fungerar i ett mångkulturellt samhälle. God undervisning har möjligheten att förändra oss på djupet och genom det skapa en ny och bättre värld för oss att leva i. 

Läs mer

Leda skolutveckling och utvecklingsprocesser

Om du tänker att ett klassrum där elever känner glädje och lust att lära, där de ivrigt öppnar upp sitt läromedel för att ta reda på nästa fakta och där de ber om att få ta hem boken de läst för att fortsätta lära sig mer är en dröm som aldrig kan bli sann; då är denna text inte skriven för dig. Men om du tror att utveckling av undervisning är möjligt, att ni kan nå er vision om den goda undervisningen tillsammans genom att utveckla undervisningen; då ska du läsa vidare.

Att arbeta med skolutveckling och utvecklingsprocesser kring lärares klassrumspraktik är komplext. Skolan som organisation och lärares undervisningspraktik kan sägas vara vaccinerad mot förändring. De finns flera anledningar till att förändring av undervisning är utmanande. Alla som jobbar i skolan har själva gått i den. Att göra förändringar i ett system med lång tradition och historia kräver ansträngning. Vidare är skolan utsatt för påtryckningar från flera håll, från politiker, styrdokument och samhället, vilket kan störa skolutveckling och hindra innovation. Skolan har även en ”kostym” som få förändringar passar i. Kostymen består till exempel av homogena åldersgrupper, scheman och klassrum som ofta är givna med yrkesroller som är någorlunda låsta i sitt sätt att agera. Det gör att få saker ”passar” kostymen vilket kan hämma utveckling och leda till att förändringar i klassrummet snabbt kan gå tillbaka till ”business as usual”. Samtidigt finns det en stor misstro hos oss lärare mot utveckling av undervisning som inte är byggd på lång ackumulerad erfarenhet. Det leder till en paradox där skolan ibland kan behöva innovation inom flera områden men där de innovationer som finns, även de med god evidens, inte blir implementerade. Att utveckla och förändra sin egen undervisning är svårt nog. Att lyckas initiera förändring i andras undervisning är svårare. Att förändra andra i ett system som inte vill förändras kräver stort tålamod och hårt arbete.

Läs mer

Lärdomar från forskning om kooperativt lärande

Forskning om kooperativt lärande sträcker sig från 1960-talet fram till idag med mer än 700 individuella studier och 27 metastuder som försöker beskriva, definiera, mäta effekt, observera, jämföra, intervjua elever och lärare, utveckla, implementera och problematisera kooperativt lärande. Varje vecka publiceras det ca 1-3 nya studier om KL i världen. Forskning finns på alla stora språk och kommer främst från länder som USA, Israel, Kanada, Sydkorea, Holland och Japan. I norden återfinns forskning främst från Finland och Danmark med ett tiotal studier gjorda i Sverige och Norge. Att samla hela forskningsfältet är en uppgift som skulle ta flera år att genomföra. I detta inlägg försöker jag istället beskriva vad forskningen kommit fram till som har direkt påverkan på dig som lärare när du använder eller lär dig om KL.

Läs mer

Hur blir jag ett proffs på samarbete i klassrummet?

En lärare frågade sina kollegor på en utvecklingsträff hur man blir ett proffs på att leda elever när de samarbetar. Till att börja med är samarbete som arbetsform är ingen quick fix. Det kräver långsiktigt och medvetet arbete där elever utvecklar sin förmåga att samverka med varandra över tid. Det innebär att eleverna behöver gå från att enbart dela tankar med varandra till att utmana, ifrågasätta, utveckla och fördjupa lärandet tillsammans. Vi lärare kan möjliggöra denna resa genom vårt sätt att leda eleverna. Det innebär att vi behöver identifiera utvecklingsområden och därefter lära elever hur de kan stödja, uppmuntra och bereda väg för varandra så att de lär sig så mycket som möjligt. Syftet för en lärares instruktioner och återkoppling till sin grupp bör därmed vara att de ska nå längre i sina resonemang och därmed lära sig mer kunskaper och färdigheter än vad de skulle klarat av om de var ensamma. Varje elev ska gå ur ett möte med andra med mer kunskaper och ökad förståelse för innehållet de arbetar med.

Läs mer

En god start på terminen – vad är det?

Skolan behöver vara en plats där eleverna får uppleva glädje, där de lär sig, utforskar, pratar, tänker, skapar, drömmer och formar sin identitet. För många elever är dock skolan en obehaglig plats där de främst gör prov och blir bedömda för sin insats, eller, där de kanske blir utsatta för mobbning och kränkningar. Så behöver det inte vara! En skolstart är både en möjlighet att börja om, eller, att kunna fortsätta sin utvecklingsresa. Det kan handla om att testa nya grepp och skapa nya rutiner eller komma in i de kända rutiner ni har skapat tidigare. Vi vuxna kan se till att så många elever som möjligt får en bra start i skolan efter en ledighet. I världen händer ständigt nya katastrofer och konflikter som gör oss alla oroliga. Skolan har en enorm potential att vara kollektivt helande kraft som kan stödja vår ungdom att finna mod att förändra världen till något bättre. Det är i unga människor vi kan sätta vårt hopp för en bättre morgondag. Vuxna inom skolan kan alla göra en stor skillnad för eleverna genom vårt bemötande och engagemang.

Läs mer

Hur skapar jag en stark grupp?

Skolan är en arena där människor med olika intressen, bakgrund och upplevelser förs samman. I skolan kan vi fånga upp alla elever – både de som har rika sociala kontaktytor och de som har det svårare eller är isolerade. I skolans värld har vi därmed en unik möjlighet att stötta elever att utveckla sin förmåga att bygga relationer och gemenskap med andra människor – både vuxna och jämnåriga – och lägga grunden för vårt demokratiska samhälle. För en enskild pedagog är det svårt att möta alla elevers behov av samtal, bekräftelse och gemenskap. Vi bör därför utnyttja det faktum att vi har flera elever i klassen! Genom att föra ihop elever med varandra och ge dem möjlighet att lära känna och bli trygga med varandra kan stödet, uppmuntran och innehållet bli tillgängligt för fler. När elever får vända sig mot varandra kan de samtala, dela tankar, uppmuntra, ställa frågor och möta nya perspektiv.

Läs mer

Vad är kooperativt lärande?

I mitten av 1900-talet var kooperativt lärande ett relativt okänt sätt att undervisa på. En stor del av undervisningen har traditionellt utgått från individualism eller konkurrens istället för samarbete. Elever har fått lära sig att sköta sig själv och strunta i andra omkring dem. Hur vi ser på undervisning, eleven och gruppen har förändrats och kooperativt lärande, eller samarbetslärande som det också kallas, är nu ett beforskat och accepterat sätt att arbeta på när lärare vill utveckla elevers kunskaper och färdigheter. Fler än 700 studier med samstämmiga resultat visar att elever lär sig mer när de samarbetar och hjälper varandra att lära sig kunskaper.

Kooperativt lärande (eng: cooperative learning) är ett förhållningssätt och en metod för att organisera samarbete och lärande mellan elever. Det kan användas i förskola, grundskola och vuxenutbildning, i alla ämnen och alla åldrar, och kan anpassas efter den verksamhet som bedrivs och vad elever ska lära sig. Kunskapssynen utgår från att lärande sker bäst i mötet mellan människor och att vi lär oss mer när vi samverkar och drar nytta av varandra. Genom att bygga en undervisningsgemenskap skapas en positiv gemensam arbetsmiljö där elever uppmuntrar varandra att lära sig. Med kooperativt lärande arbetar elever inte bara tyst för sig själva, utan stödjer och hjälper varandra att komma längre och utvecklas tillsammans. När vi lyssnar på andras uppmaningar och själva får uttrycka våra tankar i mindre sammanhang får vi direkt återkoppling på det vi ser, tänker och hör. Det gör att vi minns mer av undervisningen och lär oss mer.

Läs mer

Kooperativa nyheter!

Vi har flera nyheter som vi tror du kommer gilla! Nu finns vi på Preparus.se där du till din skola kan köpa två inspelade föreläsningar, texter och uppdrag i klassrummet kring att använda par i undervisningen och att göra lärandet meningsfullt för eleverna. Titta gärna på filmerna i länkarna under för mer info! Vi har även skapat ett komplett utbildningspaket i kooperativt lärande både för förskolan och för skolan. Allt för att göra KL mer tillgängligt för alla som är intresserade. Vi är mycket stolta över dessa och det kommer vara ett stort stöd för de som vill utvecklas i sin undervisning!

Preparus

Samarbete i par

I denna föreläsning ger Jennie Wilson och Niclas Fohlin konkreta verktyg kring hur läraren kan använda samarbete mellan elever där de får möjlighet att stötta varandra i undervisningen.

Meningsfullt lärande

Med utgångspunkt i frågan “Vad är meningen med skolan?” undersöker Jennie Wilson och Niclas Fohlin begrepp som autentiskt lärande, demokratiskt deltagande och gemenskap. Övergripande tankar, praktiska exempel och utmanande frågor ger lyssnaren nya ingångar och verktyg för att skapa en meningsfull undervisning.

Till de förinspelade föreläsningarna finns även en text som går djupare in i temat, reflektionsfrågor att använda i kollegiet samt uppdragskort som stöd för att omsätta innehållet i egen handling.

Läs mer

Workshop: KL och matematik!

Torsdagen den 24/2 kommer Niclas leda en fördjupningsworkshop om kooperativt lärande i matematikundervisningen. Är du matematiklärare? Vill du utveckla din undervisning? Vill du ha fler verktyg för att aktivera elever som resurser för varandra och jobba med matematiska samtal? I denna fördjupningsworkshop fokuserar vi på hur vi kan använda samarbete i matematikundervisningen för att stärka elevernas lärande. Du får flera nya verktyg och strategier som du kan använda direkt i din undervisning. Du får också chans att diskutera, dela erfarenheter och ställa frågor. Fördjupningsworkshopen riktar sig till alla lärare som är intresserade av utmanande och språkutvecklande matematikundervisning och passar alla åldrar inom grundskolan. Ses vi?

För att anmäla sig följer du länken under och välj:

Digital utbildning

2022-02-24, 15.00 – 17.00

Länk för anmälan!

Vårens kurser och nyheter!

Nu är det strax jul och vi hoppas du haft en bra termin. Vi vill dela med oss av alla möjligheter som finns under våren för kompetensutbildning tillsammans med oss. 

Kurs för förstelärare och utvecklingsledare (digital): Att leda lärande för lärare

I höst genomförde vi kursen Att leda lärande för lärare som blev mycket uppskattad. Är du förstelärare eller utvecklingsledare och ska leda utvecklingsarbete på din skola/förskola? Vill du ha fler verktyg kring hur du kan leda en process och stötta kollegor? Boken Att leda utvecklingsprocesser i förskola och skola ingår samt mallar och stödtexter för att skapa en process kring lärares lärande i din verksamhet. Digital, tre eftermiddagar 14:00-17:00: Träff 1 – 9 februari, Träff 2 – 23 mars, Träff 3 – 4 maj

Läs mer

Varför använda samarbete i skolan?

Varför ska vi använda samarbete mellan elever i skolan? Varför, när det nu är så svårt, ska inte eleverna alltid arbeta enskilt istället? Är gemenskap verkligen viktigt i skolan?

Forskare har länge studerat hur vi människor fungerar, hur vi utvecklas och växer. Vi vet idag att det finns få saker som är så farligt för en individ som att bli isolerade och att ha få sociala relationer. När vi är ensamma, utan att ha valt det, och känner oss isolerade från andra, mår vi sämre och känner mindre mening med våra liv. När du är ensam över tid börjar du även tappa känslan för vem du är. Människor är djupt sociala varelser. Detta är helt uppenbart av att titta på vårt sätt att leva. Bevisen för vårt behov av sociala relationer finns både i vår biologi och överallt i vårt samhälle. Se exempelvis på din egen hjärna. Det har visat sig att det finns en koppling mellan storleken på en primats hjärna och storleken på de samhällen den kan bilda: ju större hjärnan är, desto större är dess sociala värld. Vår biologiska utveckling är därmed tätt sammanknutet med vår kulturella och sociala utveckling. 

Läs mer

Känslor i undervisningen

Människan är en tänkande och kännande varelse som söker efter mening i livets alla skeenden. Vi ser, hör, och känner hela tiden vilket leder till nya erfarenheter som får oss att växa. Vi upptäcker världen samtidigt som vi deltar i den och färgar sedan vår omgivning med våra tankar och känslor. John Dewey beskriver detta med orden Education is not preparation for life; education is life itself. Dewey menar att lärande inte bara är att utveckla kunskaper för framtida studier – utan ska snarare ses som en process att leva och växa. Att kunna skapa god undervisning som fångar elevers känslor, tankar och upplevelser i undervisningen kan därför vara en av de främsta egenskaper en pedagog kan ha.

We are not thinking machines that feel; rather, we are feeling machines that think.

Antonio Damasio
Läs mer

Struktur: Lär klassen

Att kunna inta olika roller i undervisningen, som frågeställare, lyssnare, samtalsledare eller forskare gör oss mer medvetna om lärandeprocessen. En roll som elever sällan intar är den som lärare – dvs att organisera och strukturera lärprocesser för andra. Det är precis det eleverna får göra med Struktur: Lär klassen.

Det sägs att vi minns våra kunskaper bättre om vi lär andra det vi själv lärt oss. Genom att forma om en kunskap till ett lärande för andra behöver vi sätta ord på det vi kan och lära ut det som vi ser som viktigt inom ett ämne. Att inta rollen att lära andra börjar i att vi kan beskriva våra tankar om det vi lär oss för varandra, kanske i ett par. När vi sedan bemästrat något nytt kan vi reflektera kring det vi lärt oss och sätta ord på vad vi tycker är viktigt. Ett nästa steg är att lyfta ut vad vi ser som det centrala i en ny kunskap och kunna formulera det i information för andra. Ett vidare steg är att kunna skapa processer så att andra kan skapa något nytt kring det vi lär om samt kritisk undersöka och förstå var våra egna tankar kommer ifrån. I strukturen Lär varandra får en grupp som ansvar att lära en kamrat om ett avgränsat område. I strukturen Lär klassen är det istället gruppen som ska designa ett lärande för sin klass. I denna struktur ges fler möjligheter för grupper att lära andra och leda lärprocesser för sina klasskamrater.

Läs mer

Material för det kooperativa klassrummet

Vill du arbeta mer med kooperativt lärande och funderar på om det är något särskilt material du behöver? I de kurser vi bedriver säger vi ofta att det främst är kunskap om hur man strukturerar samarbete som gör att man lyckas med KL. Det stämmer! Om du vill arbeta konsekvent med kooperativt lärande finns det dock material som kan göra det lättare att lyckas skapa ett aktivt och lärande klassrum. Här finns några förslag.

Läs mer

Kooperativ läsning

Det finns få saker kooperativt lärande passar så bra till som att läsa och förstå texter. Genom att läsa och diskutera våra tankar kan vi tillsammans förstå innehåll och ställa frågor till varandra om texter och dess budskap. I boken Meningsfullt lärande ägnar jag och Jennie ett helt kapitel åt hur du på olika sätt kan få elever att läsa och förstå texter tillsammans. Här nedan finns några idéer som kan inspirera och få dig att pröva nya sätt att använda eleverna som en resurs för att förstå och tolka budskap i texter. Grundtanken är att se eleverna som en lärresurs för varandra och att utnyttja det kunskapsgap som finns mellan människor när de läser texter. Så fort en elev får en unik tanke andra inte har vill elever dela dessa och lyssna på andras tankar. Samma gäller om elever läser olika delar av en text som de sedan kan lära ut eller sammanfatta inför varandra. På det sättet blir de närmsta kamraterna en mottagare av elevens tankar och frågor. De olika sätt som presenteras nedan kan anpassas för olika former av texter och inspireras av, göras om eller utökas beroende på syfte och mål med en läsaktivitet.

Läs mer

Kooperativa projektarbeten

Om du prövat på kooperativt lärande, som att strukturera lärande via de kooperativa grundprinciperna eller att använda kooperativa strukturer i din undervisning – kan kooperativa projektarbeten vara ett nästa steg. I dessa använder du fasta par eller grupper som stödjer varandra under arbetets gång och hjälper varandra att lyckas. Elever får använda sin kreativitet och nyfikenhet samtidigt som möjligheter ges att arbeta ämnesövergripande. Projektarbeten planeras utifrån det innehåll som arbetas med och kan pågå under en del av en lektion – till flera lektioner och veckor. Hur arbetet struktureras väljs utifrån det ämnesinnehåll som ska arbetas med och får gärna styras av diskussioner tillsammans med eleverna. Lärandet ska finnas i ett sammanhang med övriga undervisningen. Nedan beskriver vi tre sätt att strukturera kooperativa projektarbeten som kan ge stöd åt tankeprocessen.

Kooperativt projektarbete

Läraren och elever väljer ut ett projektarbete utifrån ett lämpligt innehåll från ett tema som berörs i undervisningen eller utifrån läroplanen. Projektet kan innefatta flera ämnen utifrån ett fenomenbaserat lärande eller utgå från ett ämnes centrala innehåll. Projektet kan vara att skapa samt genomföra en enkätundersökning och framställa datan på en plansch i matematiken, bygga en modell eller konstruktion i NO och teknik, skapa en informationskampanj eller drama i svenska eller bygga en tidslinje kring en epok i SO. För att skapa struktur kring elevernas samarbete kan läraren säkerställa att eleverna blir ömsesidigt beroende av varandra. Det kan vara att fördela särskilda roller som behövs för att slutföra projektet och/eller ge specifikt material/information till varje elev i gruppen. Eleverna ska känna att alla behövs och kan bidra till gruppens lärande. I korthet kan projektet planeras utifrån listan nedan och anpassas utifrån elevgrupp och projektets innehåll.

  1. Läraren beskriver projektarbetets syfte och mål
  2. Läraren delar ut roller och bestämmer hur material och information fördelas inom gruppen
  3. Eleverna arbetar i grupper för att slutföra projektet och stödja varandras lärande
  4. Eleverna genomför en individuell uppgift/redovisning/reflektion kring projektet
Läs mer

Release idag!

Idag måndag den 31 maj klockan 16.30-17.00 har vi en release-fest för vår nya bok Meningsfullt lärande via Zoom och Facebook-live i gruppen Kooperativt lärande. Du kan skicka in frågor via Zoom-chat eller i live-videon på Facebook under releasen. Om vi väljer en fråga från dig kommer vi skicka en sprillans ny bok till dig som tack. Vi kommer även ha kampanjpris på boken som vi delar med under releasen. Kom med!

Zoomlänk Måndag 31 maj 2021 16.30 (max 500st)

https://us02web.zoom.us/j/84601580639?pwd=VGp4Y0tmUmh5NnRTenV1cTQ5WGtIUT09

Facebook live i ”Kooperativt lärande” Måndag 31 maj 2021 16.30

https://www.facebook.com/groups/kooperativt

Tankekartor i undervisningen

Att stödja elever att sortera information och se samband i undervisningen är en viktig uppgift för läraren. Det finns flera sätt att stödja elever att sortera, kategorisera och se samband kring det de lär sig. Ett sådant sätt är att använda olika typer av tankekartor i undervisningen. Tankekartor, eller Mindmaps, är en instruktionsmetod för att visuellt visa relationerna inom ett tema för att förstå hur koncept och begrepp hör ihop. Läraren kan vara en modell och visa hur de skapas. Det kan stärka lärandet än mer att lära elever hur man själv skapar en översikt över det de lär sig. Eleverna bryter då systematiskt ner och kategoriserar begrepp, idéer eller teman med hjälp av cirklar, rutor, kopplingslinjer, pilar eller flödesscheman. I huvudsak är en tankekarta en grafisk representation av information och kunskap som eleven kan eller lär sig om och kan stödja eleverna att skapa struktur i sitt lärande.

Läs mer
« Äldre inlägg