Varför ska vi använda samarbete mellan elever i skolan? Varför, när det nu är så svårt, ska inte eleverna alltid arbeta enskilt istället? Är gemenskap verkligen viktigt i skolan?

Forskare har länge studerat hur vi människor fungerar, hur vi utvecklas och växer. Vi vet idag att det finns få saker som är så farligt för en individ som att bli isolerade och att ha få sociala relationer. När vi är ensamma, utan att ha valt det, och känner oss isolerade från andra, mår vi sämre och känner mindre mening med våra liv. När du är ensam över tid börjar du även tappa känslan för vem du är. Människor är djupt sociala varelser. Detta är helt uppenbart av att titta på vårt sätt att leva. Bevisen för vårt behov av sociala relationer finns både i vår biologi och överallt i vårt samhälle. Se exempelvis på din egen hjärna. Det har visat sig att det finns en koppling mellan storleken på en primats hjärna och storleken på de samhällen den kan bilda: ju större hjärnan är, desto större är dess sociala värld. Vår biologiska utveckling är därmed tätt sammanknutet med vår kulturella och sociala utveckling. 

Läs mer

Människan är en tänkande och kännande varelse som söker efter mening i livets alla skeenden. Vi ser, hör, och känner hela tiden vilket leder till nya erfarenheter som får oss att växa. Vi upptäcker världen samtidigt som vi deltar i den och färgar sedan vår omgivning med våra tankar och känslor. John Dewey beskriver detta med orden Education is not preparation for life; education is life itself. Dewey menar att lärande inte bara är att utveckla kunskaper för framtida studier – utan ska snarare ses som en process att leva och växa. Att kunna skapa god undervisning som fångar elevers känslor, tankar och upplevelser i undervisningen kan därför vara en av de främsta egenskaper en pedagog kan ha.

We are not thinking machines that feel; rather, we are feeling machines that think.

Antonio Damasio

Läs mer

Vill du arbeta mer med kooperativt lärande och funderar på om det är något särskilt material du behöver? I de kurser vi bedriver säger vi ofta att det främst är kunskap om hur man strukturerar samarbete som gör att man lyckas med KL. Det stämmer! Om du vill arbeta konsekvent med kooperativt lärande finns det dock material som kan göra det lättare att lyckas skapa ett aktivt och lärande klassrum. Här finns några förslag.

Läs mer

Om du prövat på kooperativt lärande, som att strukturera lärande via de kooperativa grundprinciperna eller att använda kooperativa strukturer i din undervisning – kan kooperativa projektarbeten vara ett nästa steg. I dessa använder du fasta par eller grupper som stödjer varandra under arbetets gång och hjälper varandra att lyckas. Elever får använda sin kreativitet och nyfikenhet samtidigt som möjligheter ges att arbeta ämnesövergripande. Projektarbeten planeras utifrån det innehåll som arbetas med och kan pågå under en del av en lektion – till flera lektioner och veckor. Hur arbetet struktureras väljs utifrån det ämnesinnehåll som ska arbetas med och får gärna styras av diskussioner tillsammans med eleverna. Lärandet ska finnas i ett sammanhang med övriga undervisningen. Nedan beskriver vi tre sätt att strukturera kooperativa projektarbeten som kan ge stöd åt tankeprocessen.

Kooperativt projektarbete

Läraren och elever väljer ut ett projektarbete utifrån ett lämpligt innehåll från ett tema som berörs i undervisningen eller utifrån läroplanen. Projektet kan innefatta flera ämnen utifrån ett fenomenbaserat lärande eller utgå från ett ämnes centrala innehåll. Projektet kan vara att skapa samt genomföra en enkätundersökning och framställa datan på en plansch i matematiken, bygga en modell eller konstruktion i NO och teknik, skapa en informationskampanj eller drama i svenska eller bygga en tidslinje kring en epok i SO. För att skapa struktur kring elevernas samarbete kan läraren säkerställa att eleverna blir ömsesidigt beroende av varandra. Det kan vara att fördela särskilda roller som behövs för att slutföra projektet och/eller ge specifikt material/information till varje elev i gruppen. Eleverna ska känna att alla behövs och kan bidra till gruppens lärande. I korthet kan projektet planeras utifrån listan nedan och anpassas utifrån elevgrupp och projektets innehåll.

1. Läraren beskriver projektarbetets syfte och mål
2. Läraren delar ut roller och bestämmer hur material och information fördelas inom gruppen
3. Eleverna arbetar i grupper för att slutföra projektet och stödja varandras lärande
4. Eleverna genomför en individuell uppgift/redovisning/reflektion kring projektet

Läs mer

Idag måndag den 31 maj klockan 16.30-17.00 har vi en release-fest för vår nya bok Meningsfullt lärande via Zoom och Facebook-live i gruppen Kooperativt lärande. Du kan skicka in frågor via Zoom-chat eller i live-videon på Facebook under releasen. Om vi väljer en fråga från dig kommer vi skicka en sprillans ny bok till dig som tack. Vi kommer även ha kampanjpris på boken som vi delar med under releasen. Kom med!

Zoomlänk Måndag 31 maj 2021 16.30 (max 500st)

https://us02web.zoom.us/j/84601580639?pwd=VGp4Y0tmUmh5NnRTenV1cTQ5WGtIUT09

Facebook live i ”Kooperativt lärande” Måndag 31 maj 2021 16.30

https://www.facebook.com/groups/kooperativt

Att stödja elever att sortera information och se samband i undervisningen är en viktig uppgift för läraren. Det finns flera sätt att stödja elever att sortera, kategorisera och se samband kring det de lär sig. Ett sådant sätt är att använda olika typer av tankekartor i undervisningen. Tankekartor, eller Mindmaps, är en instruktionsmetod för att visuellt visa relationerna inom ett tema för att förstå hur koncept och begrepp hör ihop. Läraren kan vara en modell och visa hur de skapas. Det kan stärka lärandet än mer att lära elever hur man själv skapar en översikt över det de lär sig. Eleverna bryter då systematiskt ner och kategoriserar begrepp, idéer eller teman med hjälp av cirklar, rutor, kopplingslinjer, pilar eller flödesscheman. I huvudsak är en tankekarta en grafisk representation av information och kunskap som eleven kan eller lär sig om och kan stödja eleverna att skapa struktur i sitt lärande.

Läs mer

Efter ett år som går till historien för oss som det mest annorlunda år vi upplevt privat som professionellt vill vi dra igång vår blogg med nya inlägg, tips och övningar. Vi kommer bredda bloggen något för att presentera en del från vår nya bok: Meningsfullt lärande. Bloggen kommer därmed beröra teman som meningsfullhet, demokrati och olika moderna undervisningspraktiker med anslutning till KL. Meningsfullt lärande är en bok Niclas och Jennie skrev under pandemi-året då vi verkligen upplevde att skolan måste vara viktig på riktigt. Vi har så mycket i vår värld som behöver lösningar där vi endast har varandra som stöd. Få saker har fått oss att inse hur viktiga vi alla är i vårt gemensamma pussel som det senaste året vi alla upplevt tillsammans. Vi behöver ta ett ansvar och känna stolthet som lärare över att vi har en enorm möjlighet att forma en bättre framtid för alla våra barn. En meningsfull undervisning är det bästa vi kan ge våra elever för att stärka dem för en framtid vi vet väldigt lite om. Vi kommer lägga ut en del inlägg innan och under sommaren samt sedan starta upp igen i början av augusti med nyheter inom det kooperativa lärandet!

På måndag den 31 maj 2021 klockan 16.30-17.00 har vi en release-fest för vår nya bok via Zoom och Facebook-live i gruppen Kooperativt lärande. Du kan skicka in frågor via Zoom eller i live-videon under releasen. Om vi väljer en fråga från dig kommer vi skicka en sprillans ny bok till dig som tack. Ses vi på måndag?

Zoomlänk Måndag 31 maj 2021 16.30 (max 500st)

https://us02web.zoom.us/j/84601580639?pwd=VGp4Y0tmUmh5NnRTenV1cTQ5WGtIUT09

Facebook live i “Kooperativt lärande” Måndag 31 maj 2021 16.30

https://www.facebook.com/groups/kooperativt

Missa inte alla nya inlägg som är på gång inför sommaren. Prenumerera på bloggen så får du ett mail direkt när nya inlägg dyker upp!

Nu finns en ny tvådagarskurs utspridd på två tillfällen. Utbildningen sker live på distans via en digital plattform där vi kan diskutera, prova och planera tillsammans. Kursledare är Niclas Fohlin och Jennie Wilson. Kursen består av en inledande digital workshop (09.00 – 16.00), uppdrag att genomföra i klassrummet och en uppföljande digital workshop (09:00 – 16:00). Kursens upplägg utgår från ett handlingsbaserat lärande där pedagogen får utbildning och därefter prövar kooperativt lärande i sin undervisning. På den inledande träffen får deltagarna testa på kooperativt lärande och diskutera möjliga egna utvecklingsområden. Deltagarna får kunskap om kooperativa strukturer och strategier som kan användas direkt i klassrummet. Deltagarna får utifrån denna kunskap skapa en planering med stöd av kurskamrater utifrån ett uppdrag för sin egen undervisning som ska kunna genomföras med elever. Kursen fortsätter med ytterligare en digital heldag där deltagarna får diskutera det de prövat, dela erfarenheter och får stöd i att gå vidare. Nya strukturer och strategier testas och deltagarna får stöd kring utmaningar och frågor. Efter dag 2 får deltagarna fler uppdrag som kan användas i undervisningen.

Mål med utbildningen

• Kunskap om och strategier för hur du som pedagog kan aktivera eleverna som lärresurser för varandra.
• Utökad didaktisk repertoar i form av strategier för fungerande grupparbete.
• Kunskap om hinder och möjligheter med olika arbetsmetoder. Förslag på och möjlighet att pröva fungerande strategier för att skapa en undervisningsgemenskap.
• Övning i att göra medvetna val kring vilken undervisning som passar i vilken situation.
• Kunskap om hur kooperativt lärande kan användas med digitala verktyg.

Tillfälle 1: Vad är kooperativt lärande? Hur kan det se ut? Klassexempel från olika åldrar. Testa på strukturer och strategier. Planera för kooperativt arbete i din egen undervisning.

Tillfälle 2 Vad vet jag nu? Redovisa vad som skett och de utmaningar jag stött på. Hur löser man dem? Hur kan man arbeta med grupper i undervisningen? Hur går jag vidare?

Genomförande: Digital workshop 2 dagar, dag 1 är den 13 november 2020 och dag 2 är 8 februari 2021. I kursavgiften ingår boken Kooperativt lärande i praktiken (Fohlin, Wilson 2018). Målgrupp Alla lärare i grundskolan och gymnasiet.

Anmälan är öppen för alla pedagoger i olika länder som förstår svenska!

Anmälan görs via länk här!

Ända sedan 1946 års skolkommision har svenska skolan haft två tydliga huvuduppdrag: att utveckla elevers kunskaper och fostra elever i en demokratisk anda. Enligt Skolverket handlar undervisning i demokrati om två aspekter. Den första är att elever behöver utveckla en förståelse för vad demokrati är. Den andra om att undervisningen ska bedrivas utifrån demokratiska principer och kunna visa eleverna vad demokrati är i praktiken. Uppdraget finns tydligt beskrivet i Skollagen och i läroplanen.

”Skolväsendet vilar på demokratisk grund. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.” Skollagen 2010:800

Samhällsdiskussionen om skolan har dock varit mycket enkelspårig det senaste decenniet. Ut med pedagogerna och släng lärarutbildningen i papperskorgen säger en, mer fakta och ut med postmodernismen säger en annan, inkludering har gått för långt säger en tredje. Flera problem lyfts fram, men vad är lösningen som presenteras? Mindre inkludering, mer fakta och mindre pedagogik. Vad finns det för stöd för dessa lösningar? Vad får det för konsekvenser för skolans dubbla uppdrag? Och vad är egentligen skolans syfte och mål? Frågan jag ställer mig är: Vad är det för typ av skola vi vill ha egentligen?

Läs mer

Facebookgruppen “Kooperativt lärande” växer så det knakar med nu en bra bit över 20.000 medlemmar! Ju mer vi växer ju större behov finns det av att samtala och diskutera med pedagoger från liknande verksamheter. Vi har därför tillsammans med verksammma kollegor startat två officiella intressegrupper för kooperativt lärande. En för gymnasie och vuxenutbildning och en för förskola och förskoleklass. Facebookgruppen “Kooperativt lärande” kommer fortfarande vara huvudgrupp för nyheter och tips kring KL. Syftet med de nya grupperna är att lättare hitta tips och diskutera tankar kopplat till olika verksamheter.

Om någon av er läsare är aktiv i sociala medier, tillhör gym/vux eller förskola/förskoleklass och kan tänka dig vara moderator/diskussionsstartare i dessa grupper hör av dig med ett PM till Niclas Fohlin med info om dig själv och varför du skulle vara en bra moderator för gruppen. Kom gärna in och ställ frågor, visa exempel och lär av varandra. Ses vi?!

KL i förskola & förskoleklass
https://www.facebook.com/groups/571904196969370/

KL i gymnasie & vux
https://www.facebook.com/groups/925885694478729

Huvudgrupp kooperativt lärande
https://www.facebook.com/groups/281353392197259

I två år har jag arbetat med att utbilda skolor i att utveckla sin undervisningspraktik. Tre övergripande perspektiv har i samtal med lärare blivit än mer tydliga; ett fömedlande, transaktionell och transformativ perspektiv på skolans roll och vad kunskap är.

Frågorna: Vad är målet med skolan? Vad är kunskap? visade efter diskussioner bland lärare på skolor att vi inte alls är överens kring vad de innebär.

Frågan jag ställde mig för två år sedan: Vad händer när skolan ska lära sig en ny undervisningspraktik när lärare har olika perspektiv och kunskapssyn?

Det finns mycket att vinna i att utvecklas inom en ny undervisiningspraktik. Vad gäller just kooperativt lärande handlar det om att utveckla sitt ledarskap och utveckla en undervisningsvariation som ska leda till nya insikter kring lärarens didaktiska uppdrag. KL handlar om att utveckla demokratiska värden och utnyttja kraften som finns i att elever stödjer och uppmuntrar varandra. Samarbete är inte bara en arbetsform utan ett värdeladdat ord. Samarbete är grundat i humanism och är även ett grundläggande värde i en demokrati. Genom samarbete kan vi stödja varandra, utbyta idéer, ge och ta samt ta nya kliv i både vår individuella och gemensamma utveckling. Att använda samarbete som både ett värde och ett arbetssätt i undervisningen är därför ett sätt att utbildas i demokratiska värderingar. Att vara en del i lyckade samarbeten som man upplever ger mening och där utveckling sker är ett sätt att arbeta med demokratisk fostran.

Läs mer