Alla pedagoger som någon gång varit ute på rast med eleverna har stött på konflikten då barnen är oense i en lek. Det kan till exempel bottna i oklarheter kring vilka regler som gäller. För att alla barn ska känna sig trygga i de lekar som leks så behöver reglerna klargöras för alla. Då kan denna sortering komma till användning. Den kan enkelt kopplas till LGR11 med som en förlängning av skoldagen då man arbetar med instruerande texter.
Vi har arbetat med geometriska former i vår förskoleklass. Vi har lärt oss både namnen på formerna och att beskriva dessa med hjälp av hörn och sida. När vi nu går vidare och ska arbeta med klassificering så ville jag inte lämna geometrin helt och hållet, utan jag valde att ta in detta i klassificeringen med. Först tränade vi på att klassificera oss i klassen efter färg på strumpor, första bokstaven i namnet och efter ögonfärg. Därefter samlades vi på mattan för att gå igenom nästa steg.
I vår förskoleklass håller vi på att bekanta oss med bokstäverna, både de gemena och de versala. De flesta barnen är relativt säkra på vad de versala bokstäverna heter, men gemenerna och bokstavsljuden är däremot lite klurigare. Därför fick barnen idag träna på bokstävernas utseende och bokstavsljuden med strukturen Hör vi ihop? Läs mer
På lågstadiet kretsar undervisningen kring att lära sig bokstävernas utseende och ljud, för att sedan kunna sätta samman dessa till ord för att slutligen knäcka läskoden. Denna övning passar bra i början av inlärningen där några elever redan kan läsa medan några endast känner igen några få bokstäver. Det jag gillar med övningen är att eleverna kan delta oavsett läskunnighet, det underlättar också för de elever som har ett behov att få röra på sig under lektionerna.
Mycket av engelska-undervisningen jag mött under min egen skolgång har handlat om att läsa engelska ord och para ihop dessa med rätt bild, lyssna på konversationer och svara på kryssfrågor samt att träna mängder av glosor. Detta är en viktig del i lärandet. Men en sak jag saknat är muntliga övningar. Övningar där jag får träna på att använda dessa ord, dessa glosor och själv prova konversera. Där fyller kooperativt lärande en stor funktion. Läs mer
För att ett samarbete verkligen ska fungera krävs att barnen har ett gemensamt mål och ett positivt ömsesidigt beroende, dessutom krävs en vi-känsla och ett eget ansvar (läs mer om detta under grundprinciper SPEL3F). När eleverna denna vecka fick sina nya lär-kompisar fick de därför göra en uppgift där de verkligen behövde varandra för att slutföra uppgiften, de hade ett positivt ömsesidigt beroende (PÖB)
När jag undervisar i engelska vill jag att eleverna ska få flera möjligheter till att samtala. Jag vill att de ska få pröva orden i ett sammanhang för att det verkligen ska sätta sig. Därför valde jag att på min engelskalektion använda mig av två strukturer där eleverna verkligen måste samtala.
Jag har under tidigare pass tränat på vad olika kroppsdelar heter på engelska. Vi har sjungit sånger och lekt lekar. Läs mer
Under denna termin kommer vi att arbeta med kropp och hälsa under våra NO-lektioner. För att starta upp temat använde vi oss av strukturen Mina ord, dina ord. Denna grupp har inte tidigare provat strukturen, så jag förklarade inte hela strukturen på en gång utan jag började enbart med instruktionen att skriva namnet på några yttre kroppsdelar (kroppsdelar man kan se med eller utan kläder) under rubriken “mina ord”. Läs mer
I det centrala innehållet i NO-ämnena i lågstadiet står det att eleverna ska känna till några djur och växter i närmiljön samt hur de kan sorteras och artbestämmas. Tidigare har vi varit ute och gjort fältstudier. Under dagens lektion fokuserade vi på växter i närmiljön, närmare bestämt träd. För att slippa att jag skulle gå igenom olika träd och kännetecken fick eleverna ta reda på fakta om just sin grupps träd och sprida det till klasskamraterna enligt strukturen kooperativ fyrfältare.
Jag delade in eleverna i grupper om ca 4 elever. Totalt hade jag 5 grupper som fick varsitt träd att ta reda på fakta om. Varje grupp fick ett papper med en faktatext om sitt träd, och två papper med bilder kopplade till faktatexten. De fick också varsin fyrfältare.
Gästinlägg av Monica som arbetar som förskollärare i Härnösand.
Jag jobbar i en barngrupp där barnen är mellan 4-6 år. Jag har provat att använda ett flertal strukturer och strategier inom kooperativt lärande. Barnen har fått träna på att vända sig knä mot knä när de pratar med varandra, de har arbetat i lär-par och de har fått prova EPA. Detta har varit väldigt givande och barnen utvecklas av och med varandra. Läs mer
Att bygga tidslinjer i par eller mindre grupper ger eleverna ett utmärkt tillfälle till att få argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser (ur kursplan i SV – LGR11). Eleverna får också arbeta praktiskt kring begreppen dåtid, nutid och framtid. Du som lärare kan gå runt i klassrummet och lyssna på diskussionerna och höra hur eleverna argumenterar för det som de tror på.
30:e oktober 2018 är ett datum att skriva upp! Då kommer nämligen den första nationella konferensen i kooperativt lärande att äga rum, ett samarbete mellan Kooperativt lärande i Sverige (KoLiS) och Studentlitteratur. Det är en heldagskonferens med flera olika föreläsningar och workshops som du kan boka in dig på. Keynote speaker är professor Wendy Joliffe, som jobbat med, forskat kring och utbildat i kooperativt lärande i många år. På plats och föreläser och håller workshops finns också flera lärare som arbetat framgångsrikt med kooperativt lärande under många år.
Konferensen ger dig inblick i nationell- och internationell forskning kring kooperativt lärande. Den ger gick också möjlighet att arbeta i workshops utifrån ditt intresseområde.
Keynote adress: Cooperative Learning: its Roots and Relevance in the 21st Century Classroom. This keynote will present the history and evolution of cooperative learning, the contribution of the key people in the field and will then focus on what cooperative learning can offer to support 21st century learning and skills.
Snart är det dags för SETT-dagarna i Stockholm. Den 11:e april kommer Niclas, som skriver här på bloggen och som är medförfattare till Grundbok i kooperativt lärande – vägen till det samarbetande klassrummet, att vara där och hålla i en föreläsning. Så är du intresserad av Kooperativt lärande och vill få lite inspiration, besök sett-dagarna. Mer info här: http://settdagarna.se/speakers/niclas-fohlin/
Inom kooperativt lärande används begreppen struktur och strategi flitigt. Men vad är en struktur egentligen? Och vad skiljer en struktur från en strategi? Det ska vi försöka reda ut i detta inlägg.
Struktur
En struktur kan liknas med ett recept i en kokbok, men utan ingredienser (innehåll). En struktur kan till exempel berätta hur något ska genomföras, hur länge det ska pågå, i vilken ordning uppgifter ska göras och vad som förväntas av eleverna.
Idag var det dags för klassråd i min etta. Jag hade två punkter jag ville att eleverna skulle få vara med och tycka till om samt en övriga frågor där eleverna själva fick komma med idéer och tankar. Jag började lektionen med att samla alla elever på mattan. Vi pratade om att det var dags för klassråd, jag berättade också kort om demokrati och om diktatur. Jag berättade att Sverige är en demokrati och att skolan också ska ses som en demokrati där eleverna får vara med och tycka och tänka.
Vi har med våra ettor arbetat med vintern. Vi har pratat om vad som händer i naturen och om vad djuren gör. För att knyta ihop området valde jag att använda mig av strukturen Sortering för att se vad eleverna fått med sig i arbetet. Då eleverna inte provat denna struktur visade jag tydligt hur den gick till med hjälp av 2 andra elever.
Vi har under hela hösten arbetat med kroppen. Vi har lärt oss om kroppens utsida och kroppens insida. Nu innan ledigheten ville jag kolla av vad eleverna lärt sig under höstens arbete. Detta valde jag att göra med hjälp av strukturen Karusellen.
Förra året skrev vi två inlägg om hur vi tänkt kring klassrum och möblering. Se inlägg HÄR och HÄR. Detta år har eleverna blivit ett år äldre och vi har flyttat till nya lokaler. Här kommer en uppdatering kring hur våra klassrum ser ut idag.
Här på bloggen finns en hel del inlägg om olika klassexempel, länkar till forskning och olika strategier och strukturer. I vår facebook-grupp finns också massa tips från andra lärare och hur de arbetar. Om du är sugen på att börja med kooperativt lärande men inte vet riktigt var du ska börja är detta inlägg för dig! Här kommer tips på hur du kan göra för att introducera kooperativt lärande i din grupp.
Nu när det börjar bli kallare ute och det är snöigt och/eller slask så dyker diskussionen om kläder efter väder upp som ett brev på posten. Vi märker av det tydligt hos våra elever. Det blir mycket tjat om att ta på sig jackan, om att ta på sig galonbyxor eller täckbyxor och att ha mössan på sig. För att eleverna ska känna själva vad som kan vara lämpliga kläder kan man använda sig av strukturen Sortering.
