Karusellen – stämningshöjande ord

Vi arbetar med skrivprojektet “Den magiska dörren”. I kapitel 3 ska vi träna på att skriva stämningshöjande. För att få ökad stämning måste vi ta med hur det känns och kunna beskriva det.
Vi arbetar med skrivprojektet “Den magiska dörren”. I kapitel 3 ska vi träna på att skriva stämningshöjande. För att få ökad stämning måste vi ta med hur det känns och kunna beskriva det.
I våras svarade elever och föräldrar på en enkät om trivsel och skolan. Det var i stort väldigt positivt men vissa punkter hade vi önskat hade varit ännu bättre. Vi diskuterar nu dessa punkter bland pedagogerna för att se vad och hur vi ska arbeta för att förbättra dem. Vi lyfter även dem hos eleverna. Här diskuterar de de olika punkterna och hur /vad man kan göra för att förbättra. Vi gjorde detta med hjälp av den kooperativa strukturen karusellen
Veckans fysiktema handlar om luft. Först fick de fundera på “Vad kan man använda luft till?” Vi använde då oss av strukturen “En för alla, alla för en” Först tänkte de själva och skrev i den inre ringen. Därefter jämförde de med en kamrat och fyllde på i nästa ring de tankar som kamraten hade och som man själv inte hade.
De sista dagarna har vi arbetat färdigt med sådant som har släpat efter. Det var olika vad var och en skulle göra. När man är ensam vuxen med 23 åk 2 elever som behöver arbeta med olika saker, gäller det att planera så att de är självgående.
Vi jobbar med hur det var att vara barn för 100 år sedan och har tittat på hur familjen såg ut, hur de bodde och vad de gjorde. Vi har sedan tittat vidare på hur det var att gå i skolan för 100 år sedan och vad och hur barn lekte.
Eleverna har haft i uppgift att intervjua sina föräldrar om deras yrken. De har sedan skrivit en beskrivande text om detas yrken. I stället för att som på traditionellt sätt stå inför hela klassen och redovisa så har de fått redovisa för varandra i små grupper.
När vi övar på att stava ord använder vi oss av strategin två löser ett problem.
Klassens tema handlar nu om vårt samhälle. Först spånade vi på vad är ett samhälle? Vad behövs för att ett samhälle ska fungera? När vi hade fått en lång lista tittade vi närmare på vilka samhällsfunktioner det finns i Hjärup. Vi strök under dem med rött.
En vecka fylld av kooperativt lärande både ute och inne.
Sista delen i tema “Kropp och hälsa” handlade om våra sinnen. I grupper om fem till sex elever hjälptes de åt med att arbeta med sina sinnen. Denna förmiddag övade vi, förutom våra sinnen, på att samarbeta och komma fram till ett gemensamt resultat. Övningen är en variant av “huvuden ihop”.
Här testar de sitt luktsinne. Det var tio olika dofter som de skulle bestämma vilka de var och skriva ned. Det är inte helt lätt. Några av dem var tvärsäkra på vissa dofter medan andra inte kunde känna igen dem. Vi diskuterade varför det kunde vara så. Vi kom fram till att mycket var beroende på erfarenhet. Ett barn sa att det luktar sill och i burken var det ättika. Ett annat barn sa att det luktade honung i en annan burk. Han har en släkting som är biodlare och har varit med och känt den doften.
Nästa station var att testa synen men också en test på vad man kan komma ihåg. De fick titta på en matris med ord. Det gälled att memorera orden och var i matrisen de var placerade. Sen skulle de skriva in rätt ord på rätt plats. Här gällde det att samarbeta. En del grupper var strukturerade och delade upp matrisen så de memorerade ord i var sin rad. De lyckades ganska bra. De grupper som sen tillsammans diskuterade sig sig fram till orden och deras placering lyckades placera några fler ord.
På denna station skulle de lyssna och skriva ned vad de hörde i burkarna. Också en samarbetsövning eftersom de måste vara överens om vad de hör. Även här spelar erfarenhet stor betydelse.
Till sist skulle de testa sin känsel. De skulle leta upp tio olika saker i lådan, känna efter och beskriva dem för varandra. I kooperativt lärande är det en form av kommunikatören
När vi nu har arbetat färdigt med kropp och hälsa så fick de i sina hemgrupper skriva ned fyra frågor med fyra svarsalternativ varav ett svar är rätt. En grupp skrev frågor om skelett och muskler, en om hjärta, lungor och blod, en om matens väg genom kroppen och en om sinnena. Dessa frågor skrev jag sen in i en kahoot. På detta sätt delar de med sig av sina kunskaper och genom kahooten tränar de och lär sig än mer. Prova gärna den genom att klicka på länken.
De använde sig av sina anteckningar vi har gjort under temats gång och faktaböcker när de skrev frågorna.
Det blev väldigt bra diskussioner då de fick klargöra för varandra hur kroppen funderar och hur de skulle formulera frågorna så att kamraterna skulle förstå dem. Sen skulle de ha fyra svar och då hitta på tre svar som inte var riktigt rätt men ändå lurigt nära. Detta arbetssätt engagerade dem väldigt.
Jag fick då också möjlighet till att gå runt och höra hur de resonerade, vilka kunskaper de har, om de använde expertord och kunde sätta in dem i rätt sammanhang. Jag kunde ge dem feedback så de formulerade frågorna så de fick det svar de var ute efter.
Senare i veckan tränade vi på ord som stavas med dubbla konsonanter. Här har de tränat på att skriva ord med både en och två lika konsonanter. Nu jämför de och hjälper varandra att hitta rätt stavning. De diskuterar varför det stavas som det gör. Jag hör hur de testar vokalen före för att hitta rätt. Denna övning är en variant av par-pussel.
Även ute arbetar vi kooperativt. I sina lärpar fick de i uppdrag att bygga geometriska figurer.
De fick sen berätta för andra lärpar vilka figurer de hade gjort och beskriva de geometriska formerna med rätt expertord.
Nästa uppdrag var att uppskatta omkretsen runt ett träd. Först fick de med hjälp av sig själva, pinnar eller vad de kunde komma på göra en uppskattning på hur långt snöre de behöver för att det ska nå runt trädet. När de var överens om hur de skulle göra fick de klippa till en garntråd.
Här har de mätt omkretsen med hjälp av sina kroppar.
Här tester de om de har uppskattat rätt.
När vi utvärderade resultatet så hade de väldigt bra förklaringar på varför det inte alltid stämde eller varför de stämde. De som lyckades bäst hade varit noga med att samma barn som mätte runt trädet med sina armar också stod modell när de mätte upp tråden. De som inte fick riktigt rätt hade bytt personer som hade mätt mot trädet och sen stod modell. En grupp kom fram till att när de mätte med armarna mätte de högre upp på trädet än när de sen mätte med tråden. En grupp som inte nådde runt med sina armar hade använt en lång pinne och den gav felmarginal. Mycket kooperativt lärande i detta.
Nu till all lek i skogen. Mycket samarbete i det också.
I veckan har vi introducerat volym i matten. Vi börjar som vanligt att reda ut begreppen (expertorden) i arbetsområdet. Det gjorde vi med huvuden ihop.
Därefter tittade vi på volym i olika kärl. Alla dessa kärl rymmer 5dl även om det ser olika ut.
För att ta en annan vändning på lärandet så använde vi oss av inspireras för att kartlägga förkunskaperna. Läs mer
Vi tränar på ord som stavas med dubbla konsonanter.
Denna vecka har vi arbetat med homonymer, ord som sägs och stavas på samma sätt men har olika betydelser. Jag läste en bok med homonymer och roliga rim. Utifrån boken listade vi tillsammans ned ord och pratade om de olika betydelserna för samma ord.
Läs mer
När vi tränade på synonymer så kombinerade jag bl.a. de två strukturerna, inre-yttre cirkel och mina ord, dina ord.
I arbete med livets utveckling använder vi oss av strukturen rondellen.
I veckan startade vi upp mattegrupper tillsammans med 1:orna. Vi arbetade med problemlösningar. Här är det många moment att tänka på. Det är det en läsförståelseövning samtidigt som man ska tänka på Vad ska jag räkna ut?, Hur ska jag räkna? Hur visar jag det? Många barn tycker det är svårt att visa hur de tänker så vi använder oss av en fyrfältare. Vi jobbade enligt strukturen APE.
Inlägg av Mette Borge Rundqwist som är Förstelärare i Staffanstorp kommun.
Många gånger använder vi flera strukturer eller delar av flera strukturer under ett arbetspass. I denna övning använder vi delar av karusellen, lärpar, kloka pennan och turas om. Dessa strukturer gör eleverna aktiva i sitt lärande. De stöttar varandra, ger varandra feedback, jag kan ge dem feedback och vi lyfter fram deras lärande tillsammans.
I matten har vi denna vecka börjat med subtraktion i talområdet 0-100. För att repetera strategierna som vi arbetade med i 1:an så använde jag mig av en struktur som i kooperativt lärande kallas för “En för alla – alla för en”. Denna struktur tydliggör hur man kan lära av varandra.