Om du tänker att ett klassrum där elever känner glädje och lust att lära, där de ivrigt öppnar upp sitt läromedel för att ta reda på nästa fakta och där de ber om att få ta hem boken de läst för att fortsätta lära sig mer är en dröm som aldrig kan bli sann; då är denna text inte skriven för dig. Men om du tror att utveckling av undervisning är möjligt, att ni kan nå er vision om den goda undervisningen tillsammans genom att utveckla undervisningen; då ska du läsa vidare.

Att arbeta med skolutveckling och utvecklingsprocesser kring lärares klassrumspraktik är komplext. Skolan som organisation och lärares undervisningspraktik kan sägas vara vaccinerad mot förändring. De finns flera anledningar till att förändring av undervisning är utmanande. Alla som jobbar i skolan har själva gått i den. Att göra förändringar i ett system med lång tradition och historia kräver ansträngning. Vidare är skolan utsatt för påtryckningar från flera håll, från politiker, styrdokument och samhället, vilket kan störa skolutveckling och hindra innovation. Skolan har även en “kostym” som få förändringar passar i. Kostymen består till exempel av homogena åldersgrupper, scheman och klassrum som ofta är givna med yrkesroller som är någorlunda låsta i sitt sätt att agera. Det gör att få saker “passar” kostymen vilket kan hämma utveckling och leda till att förändringar i klassrummet snabbt kan gå tillbaka till “business as usual”. Samtidigt finns det en stor misstro hos oss lärare mot utveckling av undervisning som inte är byggd på lång ackumulerad erfarenhet. Det leder till en paradox där skolan ibland kan behöva innovation inom flera områden men där de innovationer som finns, även de med god evidens, inte blir implementerade. Att utveckla och förändra sin egen undervisning är svårt nog. Att lyckas initiera förändring i andras undervisning är svårare. Att förändra andra i ett system som inte vill förändras kräver stort tålamod och hårt arbete.

Läs mer

Forskning om kooperativt lärande sträcker sig från 1960-talet fram till idag med mer än 700 individuella studier och 27 metastuder som försöker beskriva, definiera, mäta effekt, observera, jämföra, intervjua elever och lärare, utveckla, implementera och problematisera kooperativt lärande. Varje vecka publiceras det ca 1-3 nya studier om KL i världen. Forskning finns på alla stora språk och kommer främst från länder som USA, Israel, Kanada, Sydkorea, Holland och Japan. I norden återfinns forskning främst från Finland och Danmark med ett tiotal studier gjorda i Sverige och Norge. Att samla hela forskningsfältet är en uppgift som skulle ta flera år att genomföra. I detta inlägg försöker jag istället beskriva vad forskningen kommit fram till som har direkt påverkan på dig som lärare när du använder eller lär dig om KL.

Läs mer

En lärare frågade sina kollegor på en utvecklingsträff hur man blir ett proffs på att leda elever när de samarbetar. Till att börja med är samarbete som arbetsform är ingen quick fix. Det kräver långsiktigt och medvetet arbete där elever utvecklar sin förmåga att samverka med varandra över tid. Det innebär att eleverna behöver gå från att enbart dela tankar med varandra till att utmana, ifrågasätta, utveckla och fördjupa lärandet tillsammans. Vi lärare kan möjliggöra denna resa genom vårt sätt att leda eleverna. Det innebär att vi behöver identifiera utvecklingsområden och därefter lära elever hur de kan stödja, uppmuntra och bereda väg för varandra så att de lär sig så mycket som möjligt. Syftet för en lärares instruktioner och återkoppling till sin grupp bör därmed vara att de ska nå längre i sina resonemang och därmed lära sig mer kunskaper och färdigheter än vad de skulle klarat av om de var ensamma. Varje elev ska gå ur ett möte med andra med mer kunskaper och ökad förståelse för innehållet de arbetar med.

Läs mer

Skolan behöver vara en plats där eleverna får uppleva glädje, där de lär sig, utforskar, pratar, tänker, skapar, drömmer och formar sin identitet. För många elever är dock skolan en obehaglig plats där de främst gör prov och blir bedömda för sin insats, eller, där de kanske blir utsatta för mobbning och kränkningar. Så behöver det inte vara! En skolstart är både en möjlighet att börja om, eller, att kunna fortsätta sin utvecklingsresa. Det kan handla om att testa nya grepp och skapa nya rutiner eller komma in i de kända rutiner ni har skapat tidigare. Vi vuxna kan se till att så många elever som möjligt får en bra start i skolan efter en ledighet. I världen händer ständigt nya katastrofer och konflikter som gör oss alla oroliga. Skolan har en enorm potential att vara kollektivt helande kraft som kan stödja vår ungdom att finna mod att förändra världen till något bättre. Det är i unga människor vi kan sätta vårt hopp för en bättre morgondag. Vuxna inom skolan kan alla göra en stor skillnad för eleverna genom vårt bemötande och engagemang.

Läs mer

Torsdagen den 24/2 kommer Niclas leda en fördjupningsworkshop om kooperativt lärande i matematikundervisningen. Är du matematiklärare? Vill du utveckla din undervisning? Vill du ha fler verktyg för att aktivera elever som resurser för varandra och jobba med matematiska samtal? I denna fördjupningsworkshop fokuserar vi på hur vi kan använda samarbete i matematikundervisningen för att stärka elevernas lärande. Du får flera nya verktyg och strategier som du kan använda direkt i din undervisning. Du får också chans att diskutera, dela erfarenheter och ställa frågor. Fördjupningsworkshopen riktar sig till alla lärare som är intresserade av utmanande och språkutvecklande matematikundervisning och passar alla åldrar inom grundskolan. Ses vi?

För att anmäla sig följer du länken under och välj:

Digital utbildning

2022-02-24, 15.00 – 17.00

Länk för anmälan!

Varför ska vi använda samarbete mellan elever i skolan? Varför, när det nu är så svårt, ska inte eleverna alltid arbeta enskilt istället? Är gemenskap verkligen viktigt i skolan?

Forskare har länge studerat hur vi människor fungerar, hur vi utvecklas och växer. Vi vet idag att det finns få saker som är så farligt för en individ som att bli isolerade och att ha få sociala relationer. När vi är ensamma, utan att ha valt det, och känner oss isolerade från andra, mår vi sämre och känner mindre mening med våra liv. När du är ensam över tid börjar du även tappa känslan för vem du är. Människor är djupt sociala varelser. Detta är helt uppenbart av att titta på vårt sätt att leva. Bevisen för vårt behov av sociala relationer finns både i vår biologi och överallt i vårt samhälle. Se exempelvis på din egen hjärna. Det har visat sig att det finns en koppling mellan storleken på en primats hjärna och storleken på de samhällen den kan bilda: ju större hjärnan är, desto större är dess sociala värld. Vår biologiska utveckling är därmed tätt sammanknutet med vår kulturella och sociala utveckling. 

Läs mer

Människan är en tänkande och kännande varelse som söker efter mening i livets alla skeenden. Vi ser, hör, och känner hela tiden vilket leder till nya erfarenheter som får oss att växa. Vi upptäcker världen samtidigt som vi deltar i den och färgar sedan vår omgivning med våra tankar och känslor. John Dewey beskriver detta med orden Education is not preparation for life; education is life itself. Dewey menar att lärande inte bara är att utveckla kunskaper för framtida studier – utan ska snarare ses som en process att leva och växa. Att kunna skapa god undervisning som fångar elevers känslor, tankar och upplevelser i undervisningen kan därför vara en av de främsta egenskaper en pedagog kan ha.

We are not thinking machines that feel; rather, we are feeling machines that think.

Antonio Damasio

Läs mer

Vill du arbeta mer med kooperativt lärande och funderar på om det är något särskilt material du behöver? I de kurser vi bedriver säger vi ofta att det främst är kunskap om hur man strukturerar samarbete som gör att man lyckas med KL. Det stämmer! Om du vill arbeta konsekvent med kooperativt lärande finns det dock material som kan göra det lättare att lyckas skapa ett aktivt och lärande klassrum. Här finns några förslag.

Läs mer

Om du prövat på kooperativt lärande, som att strukturera lärande via de kooperativa grundprinciperna eller att använda kooperativa strukturer i din undervisning – kan kooperativa projektarbeten vara ett nästa steg. I dessa använder du fasta par eller grupper som stödjer varandra under arbetets gång och hjälper varandra att lyckas. Elever får använda sin kreativitet och nyfikenhet samtidigt som möjligheter ges att arbeta ämnesövergripande. Projektarbeten planeras utifrån det innehåll som arbetas med och kan pågå under en del av en lektion – till flera lektioner och veckor. Hur arbetet struktureras väljs utifrån det ämnesinnehåll som ska arbetas med och får gärna styras av diskussioner tillsammans med eleverna. Lärandet ska finnas i ett sammanhang med övriga undervisningen. Nedan beskriver vi tre sätt att strukturera kooperativa projektarbeten som kan ge stöd åt tankeprocessen.

Kooperativt projektarbete

Läraren och elever väljer ut ett projektarbete utifrån ett lämpligt innehåll från ett tema som berörs i undervisningen eller utifrån läroplanen. Projektet kan innefatta flera ämnen utifrån ett fenomenbaserat lärande eller utgå från ett ämnes centrala innehåll. Projektet kan vara att skapa samt genomföra en enkätundersökning och framställa datan på en plansch i matematiken, bygga en modell eller konstruktion i NO och teknik, skapa en informationskampanj eller drama i svenska eller bygga en tidslinje kring en epok i SO. För att skapa struktur kring elevernas samarbete kan läraren säkerställa att eleverna blir ömsesidigt beroende av varandra. Det kan vara att fördela särskilda roller som behövs för att slutföra projektet och/eller ge specifikt material/information till varje elev i gruppen. Eleverna ska känna att alla behövs och kan bidra till gruppens lärande. I korthet kan projektet planeras utifrån listan nedan och anpassas utifrån elevgrupp och projektets innehåll.

1. Läraren beskriver projektarbetets syfte och mål
2. Läraren delar ut roller och bestämmer hur material och information fördelas inom gruppen
3. Eleverna arbetar i grupper för att slutföra projektet och stödja varandras lärande
4. Eleverna genomför en individuell uppgift/redovisning/reflektion kring projektet

Läs mer

Idag måndag den 31 maj klockan 16.30-17.00 har vi en release-fest för vår nya bok Meningsfullt lärande via Zoom och Facebook-live i gruppen Kooperativt lärande. Du kan skicka in frågor via Zoom-chat eller i live-videon på Facebook under releasen. Om vi väljer en fråga från dig kommer vi skicka en sprillans ny bok till dig som tack. Vi kommer även ha kampanjpris på boken som vi delar med under releasen. Kom med!

Zoomlänk Måndag 31 maj 2021 16.30 (max 500st)

https://us02web.zoom.us/j/84601580639?pwd=VGp4Y0tmUmh5NnRTenV1cTQ5WGtIUT09

Facebook live i ”Kooperativt lärande” Måndag 31 maj 2021 16.30

https://www.facebook.com/groups/kooperativt

Att stödja elever att sortera information och se samband i undervisningen är en viktig uppgift för läraren. Det finns flera sätt att stödja elever att sortera, kategorisera och se samband kring det de lär sig. Ett sådant sätt är att använda olika typer av tankekartor i undervisningen. Tankekartor, eller Mindmaps, är en instruktionsmetod för att visuellt visa relationerna inom ett tema för att förstå hur koncept och begrepp hör ihop. Läraren kan vara en modell och visa hur de skapas. Det kan stärka lärandet än mer att lära elever hur man själv skapar en översikt över det de lär sig. Eleverna bryter då systematiskt ner och kategoriserar begrepp, idéer eller teman med hjälp av cirklar, rutor, kopplingslinjer, pilar eller flödesscheman. I huvudsak är en tankekarta en grafisk representation av information och kunskap som eleven kan eller lär sig om och kan stödja eleverna att skapa struktur i sitt lärande.

Läs mer

Efter ett år som går till historien för oss som det mest annorlunda år vi upplevt privat som professionellt vill vi dra igång vår blogg med nya inlägg, tips och övningar. Vi kommer bredda bloggen något för att presentera en del från vår nya bok: Meningsfullt lärande. Bloggen kommer därmed beröra teman som meningsfullhet, demokrati och olika moderna undervisningspraktiker med anslutning till KL. Meningsfullt lärande är en bok Niclas och Jennie skrev under pandemi-året då vi verkligen upplevde att skolan måste vara viktig på riktigt. Vi har så mycket i vår värld som behöver lösningar där vi endast har varandra som stöd. Få saker har fått oss att inse hur viktiga vi alla är i vårt gemensamma pussel som det senaste året vi alla upplevt tillsammans. Vi behöver ta ett ansvar och känna stolthet som lärare över att vi har en enorm möjlighet att forma en bättre framtid för alla våra barn. En meningsfull undervisning är det bästa vi kan ge våra elever för att stärka dem för en framtid vi vet väldigt lite om. Vi kommer lägga ut en del inlägg innan och under sommaren samt sedan starta upp igen i början av augusti med nyheter inom det kooperativa lärandet!

På måndag den 31 maj 2021 klockan 16.30-17.00 har vi en release-fest för vår nya bok via Zoom och Facebook-live i gruppen Kooperativt lärande. Du kan skicka in frågor via Zoom eller i live-videon under releasen. Om vi väljer en fråga från dig kommer vi skicka en sprillans ny bok till dig som tack. Ses vi på måndag?

Zoomlänk Måndag 31 maj 2021 16.30 (max 500st)

https://us02web.zoom.us/j/84601580639?pwd=VGp4Y0tmUmh5NnRTenV1cTQ5WGtIUT09

Facebook live i “Kooperativt lärande” Måndag 31 maj 2021 16.30

https://www.facebook.com/groups/kooperativt

Missa inte alla nya inlägg som är på gång inför sommaren. Prenumerera på bloggen så får du ett mail direkt när nya inlägg dyker upp!