Författararkiv: Niclas Fohlin

Release idag!

Idag måndag den 31 maj klockan 16.30-17.00 har vi en release-fest för vår nya bok Meningsfullt lärande via Zoom och Facebook-live i gruppen Kooperativt lärande. Du kan skicka in frågor via Zoom-chat eller i live-videon på Facebook under releasen. Om vi väljer en fråga från dig kommer vi skicka en sprillans ny bok till dig som tack. Vi kommer även ha kampanjpris på boken som vi delar med under releasen. Kom med!

Zoomlänk Måndag 31 maj 2021 16.30 (max 500st)

https://us02web.zoom.us/j/84601580639?pwd=VGp4Y0tmUmh5NnRTenV1cTQ5WGtIUT09

Facebook live i ”Kooperativt lärande” Måndag 31 maj 2021 16.30

https://www.facebook.com/groups/kooperativt

Tankekartor i undervisningen

Att stödja elever att sortera information och se samband i undervisningen är en viktig uppgift för läraren. Det finns flera sätt att stödja elever att sortera, kategorisera och se samband kring det de lär sig. Ett sådant sätt är att använda olika typer av tankekartor i undervisningen. Tankekartor, eller Mindmaps, är en instruktionsmetod för att visuellt visa relationerna inom ett tema för att förstå hur koncept och begrepp hör ihop. Läraren kan vara en modell och visa hur de skapas. Det kan stärka lärandet än mer att lära elever hur man själv skapar en översikt över det de lär sig. Eleverna bryter då systematiskt ner och kategoriserar begrepp, idéer eller teman med hjälp av cirklar, rutor, kopplingslinjer, pilar eller flödesscheman. I huvudsak är en tankekarta en grafisk representation av information och kunskap som eleven kan eller lär sig om och kan stödja eleverna att skapa struktur i sitt lärande.

Läs mer

Struktur: Konstruktiv debatt

Ibland accepterar elever det de läser på sina mobiler utan att reflektera. Ett kritiskt förhållningssätt och förmåga att inta olika perspektiv kan behövas när elever lär sig om ett nytt fenomen. För att skapa djup i både tanke och i elevernas undersökningar kan debatter användas. I dessa får eleverna slipa på argument och möta en motpart. Debatter kan göras mer konstruktiva och lärande genom att se till att de inte handlar om att få rätt, utan om att lära sig mer kunskaper om det innehålls som debatteras. Struktur: Konstruktiv debatt är strukturerad på ett sätt så att det ska leda till en djupare förståelse för ett tema eller fenomen. Eleverna ska i olika faser inta andras perspektiv och lyfta fram motpartens bästa argument inför varandra. Strukturen har tre faser; informationssökning, debatt och sammanfattning.

Läs mer

Bloggen är igång igen – Release på måndag!

Efter ett år som går till historien för oss som det mest annorlunda år vi upplevt privat som professionellt vill vi dra igång vår blogg med nya inlägg, tips och övningar. Vi kommer bredda bloggen något för att presentera en del från vår nya bok: Meningsfullt lärande. Bloggen kommer därmed beröra teman som meningsfullhet, demokrati och olika moderna undervisningspraktiker med anslutning till KL. Meningsfullt lärande är en bok Niclas och Jennie skrev under pandemi-året då vi verkligen upplevde att skolan måste vara viktig på riktigt. Vi har så mycket i vår värld som behöver lösningar där vi endast har varandra som stöd. Få saker har fått oss att inse hur viktiga vi alla är i vårt gemensamma pussel som det senaste året vi alla upplevt tillsammans. Vi behöver ta ett ansvar och känna stolthet som lärare över att vi har en enorm möjlighet att forma en bättre framtid för alla våra barn. En meningsfull undervisning är det bästa vi kan ge våra elever för att stärka dem för en framtid vi vet väldigt lite om. Vi kommer lägga ut en del inlägg innan och under sommaren samt sedan starta upp igen i början av augusti med nyheter inom det kooperativa lärandet!

På måndag den 31 maj 2021 klockan 16.30-17.00 har vi en release-fest för vår nya bok via Zoom och Facebook-live i gruppen Kooperativt lärande. Du kan skicka in frågor via Zoom eller i live-videon under releasen. Om vi väljer en fråga från dig kommer vi skicka en sprillans ny bok till dig som tack. Ses vi på måndag?

Zoomlänk Måndag 31 maj 2021 16.30 (max 500st)

https://us02web.zoom.us/j/84601580639?pwd=VGp4Y0tmUmh5NnRTenV1cTQ5WGtIUT09

Facebook live i “Kooperativt lärande” Måndag 31 maj 2021 16.30

https://www.facebook.com/groups/kooperativt

Prenumerera på bloggen via e-post

Ange din e-postadress för att prenumerera på den här bloggen och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Missa inte alla nya inlägg som är på gång inför sommaren. Prenumerera på bloggen så får du ett mail direkt när nya inlägg dyker upp!

Digital KL-kurs!

Nu finns en ny tvådagarskurs utspridd på två tillfällen. Utbildningen sker live på distans via en digital plattform där vi kan diskutera, prova och planera tillsammans. Kursledare är Niclas Fohlin och Jennie Wilson. Kursen består av en inledande digital workshop (09.00 – 16.00), uppdrag att genomföra i klassrummet och en uppföljande digital workshop (09:00 – 16:00). Kursens upplägg utgår från ett handlingsbaserat lärande där pedagogen får utbildning och därefter prövar kooperativt lärande i sin undervisning. På den inledande träffen får deltagarna testa på kooperativt lärande och diskutera möjliga egna utvecklingsområden. Deltagarna får kunskap om kooperativa strukturer och strategier som kan användas direkt i klassrummet. Deltagarna får utifrån denna kunskap skapa en planering med stöd av kurskamrater utifrån ett uppdrag för sin egen undervisning som ska kunna genomföras med elever. Kursen fortsätter med ytterligare en digital heldag där deltagarna får diskutera det de prövat, dela erfarenheter och får stöd i att gå vidare. Nya strukturer och strategier testas och deltagarna får stöd kring utmaningar och frågor. Efter dag 2 får deltagarna fler uppdrag som kan användas i undervisningen.

Mål med utbildningen

  • Kunskap om och strategier för hur du som pedagog kan aktivera eleverna som lärresurser för varandra.
  • Utökad didaktisk repertoar i form av strategier för fungerande grupparbete.
  • Kunskap om hinder och möjligheter med olika arbetsmetoder. Förslag på och möjlighet att pröva fungerande strategier för att skapa en undervisningsgemenskap.
  • Övning i att göra medvetna val kring vilken undervisning som passar i vilken situation.
  • Kunskap om hur kooperativt lärande kan användas med digitala verktyg.

Tillfälle 1: Vad är kooperativt lärande? Hur kan det se ut? Klassexempel från olika åldrar. Testa på strukturer och strategier. Planera för kooperativt arbete i din egen undervisning.

Tillfälle 2 Vad vet jag nu? Redovisa vad som skett och de utmaningar jag stött på. Hur löser man dem? Hur kan man arbeta med grupper i undervisningen? Hur går jag vidare?

Genomförande: Digital workshop 2 dagar, dag 1 är den 13 november 2020 och dag 2 är 8 februari 2021. I kursavgiften ingår boken Kooperativt lärande i praktiken (Fohlin, Wilson 2018). Målgrupp Alla lärare i grundskolan och gymnasiet.

Anmälan är öppen för alla pedagoger i olika länder som förstår svenska!

Anmälan görs via länk här!

Uppdrag 2: Samarbetsfärdigheter

Detta är uppdrag 2 i en serie av uppdrag för att komma igång med kooperativt lärande i din undervisning. Varje uppdrag har en läsdel, en planera och genomföra-del samt en reflektionsdel – allt för att utveckla dig som pedagog så mycket som möjligt. Uppdragen kan med fördel göras tillsammans med kollegor så att ni kan planera och reflektera tillsammans. Uppdrag 1, Uppdrag 3.

Att arbeta med kooperativt lärande innebär inte att bara använda enkla trix eller strukturer såsom EPA i undervisningen. Det räcker inte för att skapa ett effektivt lärande. Du behöver skapa en samarbetande kultur där eleverna är en resurs för varandra. För att kunna maximera lärandet behöver eleverna utveckla en social kompetens när de lär sig kunskaper och färdigheter. En grundprincip för kooperativt lärande är därför att arbeta med samarbetsfärdigheter integrerat i undervisningen. Det innebär att läraren tar ett ansvar att utveckla elevernas sociala kompetens, stödja elevernas att föra lärande samtal och ge feedback till eleverna så att de utvecklas. Gör gärna uppdraget tillsammans med kollegor och prata om vad din grupp behöver utveckla för samarbetsfärdigheter. Skriv gärna och berätta hur det går, ställ frågor eller kommentera i facebookinlägget (länk).

Läs mer

Struktur: PingPong

Struktur: PingPong är ett enkelt samtalsmönster där alla blir aktiva kring innehållet och får chans att prata och lyssna på en annan person. I pingpong-prat studsar eleverna ord mellan sig, precis som bollen studsar mellan pingisspelarna. När en elev har sagt ett ord måste hen vänta på att den andra säger ett ord innan hen får säga ett till ord. Det gör att eleverna är beroende av varandra och båda behövs på ett tydligt och konkret sätt i samtalet.

PingPong passar bra för att plocka fram förförståelse, i uppstarten av ett nytt område, för att komma på många idéer och för att sätta igång hjärnorna och se till att alla är med på tåget. Målet för paret är att lära sig av varandras tankar och hålla igång “bollen” så länge som möjligt! Det behöver därför vara en fråga/tema/bilder med många möjliga och korta svar. Om någon grupp är tre personer studsar de ord mellan varandra som i rundpingis. Eleverna kan säga “pass” om de inte kommer på nya ord.

Läs mer

Ny bok: KL i förskola och skolans första år!

Nu finns boken Kooperativt lärande i förskola och skolans första år i lager!

Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år visar hur ett relationellt ledarskap kan se ut i praktiken och hur du kan arbeta utifrån samarbete mellan barn. Du får tips på hur par och grupper kan användas i lek och aktiviteter samt hur du kan utveckla barnens socioemotionella kompetens genom att använda dig av sociala mål i verksamheten.

I boken får du flera praktiska tips på hur ett demokratiskt, språkutvecklande och kooperativt lärande kan struktureras i varierande situationer, övningar och aktiviteter. I de olika kapitlen presenteras praktiska aktiviteter, övningar och mötesstrukturer.

Boken är skriven för att vara en inspirationskälla för blivande och verksamma pedagoger i förskolan och skolans första år. Fritidspedagoger och pedagoger i särskola som läst boken har sagt att den passar dem väl också.

Till den tryckta boken hör ett digitalt material med rollkort, strukturkort, uppdragskort och olika sorters mallar, som nås via koden på insidan av bokens pärm.

Studentlitteratur:
https://www.studentlitteratur.se/?cookiecheck=1#9789144133942/Kooperativt+l%C3%A4rande+i+f%C3%B6rskolan+och+skolans+f%C3%B6rsta+%C3%A5r

Bokus: https://www.bokus.com/bok/9789144133942/kooperativt-larande-i-forskolan-och-skolans-forsta-ar-larande-och-utveckling-genom-samarbete/

Adlibris: https://www.adlibris.com/se/bok/kooperativt-larande-i-forskolan-och-skolans-forsta-ar—larande-och-utveckling-genom-samarbete-9789144133942

Tillfälliga par och grupper

Många använder kooperativt lärande för att utveckla elevers kunskaper och sociala kompetens – samtidigt. Ett kärnelement i kooperativt lärande är att skapa möten mellan elever kring ett relevant och spännande innehåll. Både innehåll och möten kan väljas och struktureras på en mängd olika sätt. Många lärare efterfrågar hur man kan använda korta, tillfälliga par och grupper för att skapa positiva möten mellan elever där kunskaper förstärks. Att då och då blanda runt eleverna i en klass i tillfälliga grupper gör att de möter varandra över eventuella gränser som skapats. Genom kortare uppgifter med ett tydligt mål får eleverna erfara hur olikheter mellan dem kan bli en styrka för kunskapsutveckling. Att slumpmässigt välja ut tillfälliga grupper kan även bidra till socialisation och nya vänskapsband mellan elever. Men hur kan man göra? Här får du flera tips att börja med!

Läs mer

Lekgrupper i förskola, förskoleklass och fritids

Svensk forskning visar att barn i frivillig verksamhet ofta blir uteslutna utan att pedagoger ser eller uppmärksammar detta. Detta har visats särskilt i förskola (här och här) och på fritids. För att se till att barn inte blir uteslutna kan verksamheten arbeta med lekgrupper. Det finns många olika sätt att organisera lekgrupper, från intressestyrda där barn väljer aktivitet och sedan tilldelas grupp till förvalda grupper. I detta inlägg beskrivs hur pedagogvalda grupper kan användas. Genom att pedagoger bestämmer grupper och någon gång i veckan låter barnen leka tillsammans i en ny konstellation kan barnen hitta nya lekkamrater och skapa nya vänskapsband. Detta kan leda till att barnen vid mer fria aktiviteter utvecklar en bättre förmåga till att bjuda in och få tillgång till lek. Lekgrupperna kan vara slumpmässigt valda eller särskilt väljas ut för att bryta mönster av uteslutning och låsta hierarkier. Lekgrupperna bör vara två till som mest ca sex individer så att leken kan genomföras tillsammans där allas bidrag i leken blir viktigt.

Läs mer

Del 1: Vart tog demokratin vägen?

Ända sedan 1946 års skolkommision har svenska skolan haft två tydliga huvuduppdrag: att utveckla elevers kunskaper och fostra elever i en demokratisk anda. Enligt Skolverket handlar undervisning i demokrati om två aspekter. Den första är att elever behöver utveckla en förståelse för vad demokrati är. Den andra om att undervisningen ska bedrivas utifrån demokratiska principer och kunna visa eleverna vad demokrati är i praktiken. Uppdraget finns tydligt beskrivet i Skollagen och i läroplanen.

”Skolväsendet vilar på demokratisk grund. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.” Skollagen 2010:800

Samhällsdiskussionen om skolan har dock varit mycket enkelspårig det senaste decenniet. Ut med pedagogerna och släng lärarutbildningen i papperskorgen säger en, mer fakta och ut med postmodernismen säger en annan, inkludering har gått för långt säger en tredje. Flera problem lyfts fram, men vad är lösningen som presenteras? Mindre inkludering, mer fakta och mindre pedagogik. Vad finns det för stöd för dessa lösningar? Vad får det för konsekvenser för skolans dubbla uppdrag? Och vad är egentligen skolans syfte och mål? Frågan jag ställer mig är: Vad är det för typ av skola vi vill ha egentligen?

Läs mer

Vi växer så det knakar!

Facebookgruppen “Kooperativt lärande” växer så det knakar med nu en bra bit över 20.000 medlemmar! Ju mer vi växer ju större behov finns det av att samtala och diskutera med pedagoger från liknande verksamheter. Vi har därför tillsammans med verksammma kollegor startat två officiella intressegrupper för kooperativt lärande. En för gymnasie och vuxenutbildning och en för förskola och förskoleklass. Facebookgruppen “Kooperativt lärande” kommer fortfarande vara huvudgrupp för nyheter och tips kring KL. Syftet med de nya grupperna är att lättare hitta tips och diskutera tankar kopplat till olika verksamheter.

Om någon av er läsare är aktiv i sociala medier, tillhör gym/vux eller förskola/förskoleklass och kan tänka dig vara moderator/diskussionsstartare i dessa grupper hör av dig med ett PM till Niclas Fohlin med info om dig själv och varför du skulle vara en bra moderator för gruppen. Kom gärna in och ställ frågor, visa exempel och lär av varandra. Ses vi?!

KL i förskola & förskoleklass
https://www.facebook.com/groups/571904196969370/

KL i gymnasie & vux
https://www.facebook.com/groups/925885694478729

Huvudgrupp kooperativt lärande
https://www.facebook.com/groups/281353392197259

Återkoppling och reflektion

En grundprincip för kooperativt lärande är att det ska ske återkoppling och reflektion kring grupp-processen när elever samarbetar (3F – feedback, feedup, feedforward). Det betyder att man reflekterar och får feedback på hur både kunskapsinlärning och samarbete har fungerat. Eleverna ska ge och få tips för sina nutida och framtida samarbeten. I denna process är det viktigt att läraren ger bra återkoppling kring det som sker så att eleverna kan effektivisera sina samarbeten. Lärare vi observerat som givit snabb och god återkoppling till sina elever har ofta lyckats bättre med samarbete i sina klasser. I de klasserna har lärarna även beskrivit ökade kunskaper och förbättrat socialt klimat mellan eleverna. Vad är då bra feedback? Hur kan man göra det i praktiken? Det ska detta inlägg lägga en grund för. Du kan också läsa om grundprincipen i detta inlägg. I inlägget om lärarens roll i kooperativt lärande beskriver vi mer i detalj hur läraren kan arbeta i klassrummet.

Läs mer

Varför finns skolan och vad är kunskap?

I två år har jag arbetat med att utbilda skolor i att utveckla sin undervisningspraktik. Tre övergripande perspektiv har i samtal med lärare blivit än mer tydliga; ett fömedlande, transaktionell och transformativ perspektiv på skolans roll och vad kunskap är.

Frågorna: Vad är målet med skolan? Vad är kunskap? visade efter diskussioner bland lärare på skolor att vi inte alls är överens kring vad de innebär.

Frågan jag ställde mig för två år sedan: Vad händer när skolan ska lära sig en ny undervisningspraktik när lärare har olika perspektiv och kunskapssyn?

Det finns mycket att vinna i att utvecklas inom en ny undervisiningspraktik. Vad gäller just kooperativt lärande handlar det om att utveckla sitt ledarskap och utveckla en undervisningsvariation som ska leda till nya insikter kring lärarens didaktiska uppdrag. KL handlar om att utveckla demokratiska värden och utnyttja kraften som finns i att elever stödjer och uppmuntrar varandra. Samarbete är inte bara en arbetsform utan ett värdeladdat ord. Samarbete är grundat i humanism och är även ett grundläggande värde i en demokrati. Genom samarbete kan vi stödja varandra, utbyta idéer, ge och ta samt ta nya kliv i både vår individuella och gemensamma utveckling. Att använda samarbete som både ett värde och ett arbetssätt i undervisningen är därför ett sätt att utbildas i demokratiska värderingar. Att vara en del i lyckade samarbeten som man upplever ger mening och där utveckling sker är ett sätt att arbeta med demokratisk fostran.

Läs mer

Struktur: Vad undrar jag?

Elev åk8: “I hela mitt liv har jag svarat på andras frågor. När får jag ställa mina egna?”

Denna fråga ställde en elev till mig som blivit placerad i en särskild undervisningsgrupp för elever med utåtagerande beteenden. Frågan är högst relevant. I klassrum är det vanligt att läraren eller ett läromedel initierar frågor och funderingar som eleverna ska besvara. Sällan får eleverna ställa egna frågor att diskutera och utforska. Läromedel är ofta konstruerade så att elever ska leta svar på frågor de själva inte ställt eller undrar över. Men varför inte använda elevernas frågor och funderingar mer i undervisningen? I denna struktur är det precis det du gör. Genom att låta eleverna ställa frågor inför diskussioner ökar deras delaktighet och påverkan på undervisningen. Som lärare kan du använda dig av dessa frågor för att sedan leda undervisningen framåt. När elevernas delaktighet ökar leder det till motivation kring det ni arbetar med. Precis det fick jag se med egna ögon när vi började använda elevernas egna frågor i den särskilda undervisningsgruppen.

Läs mer

Struktur: Topplistan

Ett bra sätt att använda samarbete är att minnas och tolka situationer tillsammans. Genom vår gemensamma förståelse kan vi bygga vidare på varandra tankar. I Struktur: Topplistan ska eleverna skapa en lista av vad de minns, tolkar eller tycker är viktigt om ett område. De ska sedan motivera sin lista för varandra och beskriva varför de valt det som de skrivit. Genom att tolka, skriva ner och motivera inför varandra utvecklar eleverna inte bara sin förståelse, utan tränar på argumentation samt utvecklar sin metakognition. Syftet med strukturen är att minnas tillsammans, kunna diskutera det eleverna tycker är intressant och att utgå från elevernas egna frågor kring innehållet som de arbetar med.

Struktur: Topplistan

  1. Elever arbetar med ett innehåll såsom en text, en film, en upplevelse eller en genomgång.
  2. Eleverna skriver ner sina tre mest spännande minnen från innehållet.
  3. En elev i taget delar för sin axelkompis eller lärgrupp och motiverar varför de valt det de skrivit.
  4. Paren eller gruppen diskuterar vad som skiljer eller är lika mellan deras listor.

Om läraren vill kan denne lyfta något som eleverna pratat om genom att gå runt och lyssna på elevernas samtal. Läraren kan slumpa några elever att delge något deras par/grupp tycker var spännande och viktigt eller samla olika svar i en gemensam lista.

Exempel från praktiken

Eleverna ser en film om en flickas liv i Nigeria från frukost, skola och lek med kamrater till läggdags. Läraren: “Skriv ner som mest tre saker du tyckte var intressant och spännande av det vi nu sett i en lista”. Eleverna skriver och läraren går runt och uppmuntrar samt stödjer vissa elever. Efter en stund säger läraren: “Nu ska en i taget beskriva en sak från er lista. Den som börjar berätta i varje grupp är den som sitter närmast fönstret. Gå varvet runt. Beskriv med stöd av orden: Jag tycker… därför att. Varsågoda!” I klassens sex grupper lutar de sig in mot bordet och en elev per grupp börjar beskriva det första på sin lista. Sofia: “Det första jag skrev var att jag tyckte att det var spännande att vi var så lika, hon och jag, trots att vi bor på så olika ställen och i olika hem.” Läraren rör sig från grupp till grupp och lyssnar samt påminner att beskriva varför man valt sin lista med orden “därför att…”. Läraren avslutar: “Vad spännande saker ni tyckte om från filmen. Flera av er skrev att barns liv kan se väldigt lika ut i världen, men samtidigt olika. Flickan i filmen fick gå en mil till sin skola varje dag. Det var flera imponerade av!”

Varianter:

Eleverna kan dela sin lista i Berätta mera med varandra. Eleverna kan t ex. försöka hitta någon som inte har samma lista som de själv och diskutera varför de skiljer sig åt. Eleverna kan även försöka hitta någon som har samma som dem själva, skriva dennes namn vid något från listan och diskutera varför just de tyckte samma sak var spännande och intressant.

Eleverna kan efter sin diskussion skriva ner det viktigaste eller mest intressanta i en gemensam Padlet så läraren kan visa klassen och ha en klassdiskusssion om elevernas mest spännande minnen från innehållet. Läraren kan även skapa en gemensam lista med hela klassens tankar eller be grupperna skapa en egen lista tillsammans som de delar med en annan grupp eller inför klassen.

Struktur: Topplistan © Niclas Fohlin

Första veckorna i skolan

Ny termin och både lärare och elevers förväntningar når nya höjder. Är det här terminen då du vågar prova det där nya spännande du tänkt på under sommaren? Skolan är en fantastisk plats för lärande och utveckling. De första veckorna i skolan är viktiga för att bygga gemenskap och sätta rutiner. Min erfarenhet är att det sätt en lärare sätter igång en termin kan påverka beteenden och lärandet hela terminen. Hur skapar man ett klimat för lärande och utveckling? Vad för gruppstärkande aktiviteter och lekar kan vara bra för att bygga en gruppidentitet och sammanhållning i klassen?

Läs mer

Vikten av instruktioner

Efter att jag och Jennie besökt hundratals skolor och klassrum där lärare applicerar kooperativt lärande har vi utvecklat en bredare förståelse för när KL fungerar och varför det fungerar. En av flera lärdomar vi gjort är hur viktig pedagogen är för att samarbete ska fungera i en situation. Men vad konkret är det pedagoger gör när det fungerar bra? En tydlig framgångsfaktorer vi sett är hur läraren ger instruktioner kring samarbete och hur läraren förbättrar sina instruktioner över tid.

Läs mer

Besök av forskare från Australien

Att KL sprids och blir större i Sverige har börjat få mer och mer internationellt intresse. Ett land där KL är vida spritt är Australien där flera forskare bedrivit forskning om KL under de senaste 30 åren. Dr Kate Ferguson Patrick, som skrivit flera böcker om KL, är intresserad att besöka svenska klassrum i och runt Stockholm med omnejd. Hon är docent och forskare på Universitet of Newcastle och forskar om bland annat kooperativt lärande och multikulturella klassrum.

Hon är särskilt intresserad att besöka klassrum som har en multikulturell prägel eller har några elever som inte är födda I Sverige i klassen där KL använts som ett verktyg. Hon har vigt den 17-19 september för att besöka klassrum. Om du kan ta emot henne i din klass och är villig att visa en lektion med KL-inslag ska du kontakta henne direkt med ett “Hello, you can visit me!” på kate.fergusonpatrick@newcastle.edu.au så ger hon mer info om besöket.

Bildresultat för kate ferguson patrick

Föreläsning om KL

I veckan som varit vann Anna-Lena Ekström pris av Kungliga Vetenskapsakademin för sina lärargärningar och arbete med kooperativt lärande. Anna-Lena har under de senaste 25 åren arbetat med samarbete som en naturlig del av sin undervisning där hennes elever får utveckla vänskap och kunskaper i grupper.

Under föreläsningen berättar Anna-Lena om hur hon kombinerar KL med tematisk undervisning i mellanstadiet på Vänge skola. En artikel om priset med intervju av Anna-Lena kan du läsa här. Grattis!

« Äldre inlägg Senaste inläggen »