Category Archives: Allmänt

Våga börja!

Är du nyfiken på att börja med kooperativt lärande, men osäker på hur? Det här inlägget är till dig! Vi är så glada att vi har börjat och vill gärna dela med oss av hur roligt vi och eleverna tycker kooperativt lärande är.

Vi är två lärare som varit nyfikna på kooperativt lärande ett tag, men inte riktigt kommit igång. Vi tyckte nog att vi inte kunde tillräckligt mycket om kooperativt lärande för att våga. Vi hade provat på några strukturer och det funkade bra, men kände att vi inte visste hur vi skulle starta på riktigt. Vi jobbar i en underbar förstaklass där olikheter är vår styrka, och struktur och organisation är viktigt för att alla ska må bra, och för att dagen ska bli bra för alla.

Läs mer

Struktur: En får gå

En av de enklaste sätten att skapa ett positivt ömsesidigt beroende i en grupp är att skapa kunskapsklyftor emellan elever. Ett snabbt sätt att göra detta är att i en grupp komma fram till ett eller flera svar och därefter låta en elev byta till en annan grupp. Där kan eleverna dela med sig av sina svar i gruppen och diskutera skillnader och likheter mellan sina svar. Alla blir aktiva och alla får säga det de tänker på. I Struktur: En får gå skapas kunskapsklyftor och nya grupper för varje fråga. Strukturen är även ett sätt att förstärka det egna ansvaret och träna på att ta med sig något av vad gruppen kommit fram till.

  1. Eleverna står i grupper om 4st i klassen. Alla i gruppen har en siffra från 1-4.
  2. Läraren ställer en fråga, gärna av öppen karaktär.
  3. Grupperna kör Huvuden ihop! och diskuterar frågan. När alla i gruppen vet något ställer de sig på en rad för att visa att de är klara.
  4. Läraren säger en siffra och en elev byter till en annan grupp.
  5. Eleven som byter och de tre som är kvar delar sina tankar och svar samt jämför med varandra.
  6. Eleverna har nu bildat en ny grupp med 3 elever och en ny medlem.
  7. Repetera med ny fråga.

Du kan använda strukturen i endast en omgång för att förstärka egna ansvaret i en lärgrupp eller flera gånger så nya grupper bildas för att träna på att ta med sig något av det som gruppen diskuterat. Strukturen kan användas i alla ämnen och ämnesområden och tränar muntlig framställan i ett mindre sammanhang.

Strategi: Hemliga lådan

Strategi: Hemliga lådan är ett verktyg för att diskutera förslag och lösningar i en grupp genom att resonera och föra en dialog. Genom att separera olika förslag från person kan dessa diskuteras i grupp utan att det leder till personangrepp. Den gyllene regeln när strategin används är att INTE kritisera förslaget och personen som skrivit förslaget. Det ska nämligen vara hemligt vem som skrev förslaget. Gruppen ska diskutera de olika förslagen sakligt och resonera sig fram till ett gemensamt beslut. Vilka för- och nackdelar finns det?

  1. Eleverna skriver olika förslag på en lösning eller beslut på en tom remsa. De lägger ner dem i en gemensam låda i mitten på bordet.
  2. Efter att alla lagt i något i lådan bryter de. Blanda remsorna i lådan.
  3. En i grupper får rollen som ”Uppläsare”. Denne drar en remsa och läser den för gruppen. Gruppen diskuterar vad de tycker om förslaget ett varv runt.
  4. När alla förslag diskuterats väljer gruppen gemensamt ett förslag/beslut de tror är rimligt eller bäst för gruppen.

Om gruppen fastnar i sina dialoger kan de används Strategi: Värdera för att visuellt se hur de ligger till i gruppen.

Strategi: Värdera

Strategi: Värdera är ett verktyg för att nå ett gemensamt beslut i en grupp. Vid uppgifter där eleverna ska komma fram till ett gemensamt beslut i en grupp kan det uppstå friktion. Eleverna behöver kunna värdera förslag och säga sin mening utan att bli angripna eller kritisera person. Denna strategi är effektiv för att snabbt i en grupp kolla av hur de tänker gemensamt kring en fråga.

  1. Eleverna är indelade i grupper, gärna 4 per grupp.
  2. En elev säger ett påstående, visar en bild eller läser en text remsa i gruppen.
  3. En annan elev säger ”1-2-3, Visa fingrarna!”
  4. Alla elever visar hur de värderar det som sägs mellan 1-5 fingrar. Räkna sedan poäng.
  5. De kan därefter diskutera varför de värderade mellan 1-5. Gå ett varv runt.
  6. Eleverna kan sedan göra om värderingen med en ny omgång. Har något ändrats?

Detta kan modelleras i helklass eller i en ringsamling så eleverna lär sig metoden att både värdera förslagen och diskutera sig fram till ett gemensamt beslut.

Strategi: Minutfingrar

Ett vanligt problem som uppstått för oss när vi arbetar med grupper i undervisningen är att de arbetar olika fort. Minutfingrar är en strategi där du som lärare snabbt får information hur lång tid grupperna anser sig behöva. I enkelhet frågar du grupperna om hur de tidsmässigt ligger till mot målet och ber dem snabbt diskutera med varandra. Därefter ber du en elev per grupp visa hur många minuter de tror de behöver för att kunna slutföra sina uppgifter med sina fingrar.

  1. Elever arbetar i grupp med ett gemensamt mål som de ska slutföra.
  2. Du pausar gruppernas arbete efter en stund och ber de tänka tillsammans, ex Huvuden ihop! hur många minuter de behöver för att bli klara med uppgiften.
  3. En elev per grupp visar med fingrar hur många minuter gruppen behöver för att uppnå det gemensamma målet och bli klara med uppgiften.
  4. Du väljer en tid utifrån det du ser från de olika grupperna (ex. grupper visar 0-2-3-1 och du väljer 2 min).

Denna strategi hjälper eleverna att föra samtal med varandra och träna på planera och strukturera sin tid tillsammans och avgöra hur de ligger till. De behöver rikta sig mot varandra och fundera hur de ska arbeta vidare och vad de behöver göra för att uppnå ett gemensamt mål. De tränas även att arbeta effektivt och ta ett gemensamt ansvar för gruppens arbete.

Kooperativt lärande på SETT

Snart är det dags för SETT-dagarna i Stockholm. Den 11:e april kommer Niclas, som skriver här på bloggen och som är medförfattare till Grundbok i kooperativt lärande – vägen till det samarbetande klassrummet, att vara där och hålla i en föreläsning. Så är du intresserad av Kooperativt lärande och vill få lite inspiration, besök sett-dagarna. Mer info här: http://settdagarna.se/speakers/niclas-fohlin/

Strukturer och strategier – vad är det?

Inom kooperativt lärande används begreppen struktur och strategi flitigt. Men vad är en struktur egentligen? Och vad skiljer en struktur från en strategi? Det ska vi försöka reda ut i detta inlägg.

Struktur

En struktur kan liknas med ett recept i en kokbok, men utan ingredienser (innehåll). En struktur kan till exempel berätta hur något ska genomföras, hur länge det ska pågå, i vilken ordning uppgifter ska göras och vad som förväntas av eleverna.

Läs mer

Strategi: Höjning

Har du elever som vid grupparbeten hamnar lite vid sidan och inte bidrar? Ibland finns det barriärer av olika anledningar som gör att delaktigheten sjunker för dessa elever. Det kan vara språkbarriär för nyanlända, det kan vara osäkerhet kring kunskaper eller det kan bero på social status. En strategi jag använt med framgång för att få dessa elever att bidra mer kallar jag för ”Höjning”. Denna kan göras på flera sätt och även planeras in i elevernas gemensamma arbete i grupp.

  1. Lyssna och observera grupper när de arbetar.
  2. Ta en specifik händelse från en elev med lägre status och gör en observation kring vad denna händelse leder till. Exempelvis som att eleven ställer en fråga, gör en koppling till något de tidigare arbetat med eller undrar hur gruppen ska arbeta vidare.
  3. Höj denna händelse i gruppen och hela klassen tillsammans med din observation. ”Jag såg att Stefan ställde en fråga om hur man gör växlingen vid tiotalsövergångar. Det är en väldigt bra fråga som fick gruppen att diskutera och komma fram till en lösning, bra bidrag Stefan!”

Du kan även i förväg välja ut specifika uppgifter du vet att en elev som har svårigheter att bidra ska göra. Exempelvis att du ger ansvar till en specifik elev du vill höja att rita gruppens lösning vid problemlösning, ställa frågor i gruppen, ansvara över material eller läsa uppgiftsfrågor mm. Därefter gör du en observation och höjning av vad detta har bidragit till gruppen. Denna strategi hjälper till att öka delaktigheten för elever som är mindre aktiva vid grupparbeten. Samtidigt lär du eleverna att man kan bidra på många olika sätt när man arbetar tillsammans och att fler förmågor än att vara snabb eller duktiga på att lösa problem är viktigt vid gemensamt arbete.

Föreläsning i Uppsala och Umeå

Efter påsklovet finns de två sista föreläsningaena för terminen i kooperativt lärande på torsdagen 2018-04-12 i Uppsala och måndagen 2018-04-16 i Umeå, båda 17.30 – 20.00. Det bjuds på fika och inspiration med flera strukturer att direkt prova på i klassrummet. Ta med dig en kollega och missa inte chansen!

Bokningar görs via länken under!

https://www.studentlitteratur.se/#9789144123493/Kooperativt+l%C3%A4rande+(F%C3%B6rel%C3%A4sning)

Struktur – Bordet runt

Jag heter Helena Makkonen Schöndell och arbetar på Kronaskolan i Älvängen, Ale kommun. När mina elever i åk 5 ska träna på problemlösning arbetar de inte själva, utan i axelpar (två och två) eller i lärgrupper (fyra och fyra). Detta för att det är lättare att lösa och förstå problem om de får diskutera och använda varandra som hjälpmedel.

Eftersom min ena 5:a börjat arbeta i lärgrupp så fick vi möjlighet att testa en ny struktur från Niclas Fohlin. Strukturen är tänkt att träna gemensam problemlösning i grupp. Så här gjorde vi och så här gick det!

Bordet runt

Förberedelser

  • Eleverna ska jobba i sina lärgrupper. Finns det inga fasta lärgrupper så dela in dem fyra och fyra. Har de aldrig arbetat ihop förut, gör en aktivitet så de lär känna varandra lite närmare. De kan intervjua varandra eller hitta på ett gemensamt gruppnamn.
  • Beroende på klass så kan det vara en bra idé att träna strukturen någon gång innan det är dags för att använda den med problemlösning. Gör det med meningar som: ”Jag har glömt min gympapåse i omklädningsrummet. Vad ska jag göra?”
  • Plocka fram fyra problemlösningsuppgifter. Jag valde ut fyra från vår mattebok. Anledningen till att det är fyra uppgifter beror på att det finns fyra roller som roteras efter varje uppgift. Då får alla eleverna göra varje roll varsin gång.
  • Var tydlig med det gemensamma målet innan strukturen startar och att gruppen inte får gå vidare med nästa uppgift förrän alla har förstått och skrivit ner svar.

Utförande

  1. Person 1 läser frågan.
  2. Person 2 läser frågan.
  3. Person 3 ger förslag på hur uppgiften kan lösas, var man kan starta eller vilken lösningsstrategi som kan väljas.
  4. Person 4 säger: Jag håller med för att… eller jag håller inte med för att…
  5. Gruppen visar med tumme upp eller stopp om de håller med eller inte håller med person 4.
  6. Den som håller upp stopp förklarar varför den inte håller med.
  7. Alla skriver ner den gemensamma lösningen som gruppen kom fram till.
  8. Rollerna byts genom att de flyttas ett steg medsols.
  9. När tiden är ute så utvärderar lärgrupperna målet på en post it lapp som lämnas in.

Vidareutvecklingbild2

  • När eleverna kan strukturen går det att vidareutveckla den. Det egna ansvaret kan utökas genom att de kontrollerar varandras svar och skriver sin namnteckning på kompisens papper eller whiteboard.
  • Läraren kan använda sig av slumpa frågan, alltså välja ut någon slumpvis som ska berätta hur gruppen tänkte.

Reflektion

Jag valde att inte träna på själva strukturen med eleverna innan jag startade problemlösningen, utan modellerade istället strukturen noga med hjälp av mig själv samt med bilder. Eleverna löste övningen, men nästa gång jag gör den med en ny klass så kommer jag att träna på själva strukturen innan. Detta för att få ett bättre flyt i själva problemlösningen och att elevernas fokus läggs där och inte på att lära sig strukturen.

Strukturen gjordes vid två olika tillfällen. Första gången valde jag uppgifter som repeterade tre olika problemlösningsstrategier som eleverna jobbat med tidigare, rita en bild, hitta mönster och gissa, pröva. Andra gången fick eleverna arbeta med uppgifter som enbart tränade strategin steg för steg. Jag upplevde ingen skillnad, utan eleverna arbetade lika bra båda gångerna.

Valet av problemlösningsuppgifter gjorde att person 3:s uppgift, att ge en lösning påbild1 problemet, kunde upplevas som övermäktig av flera elever. Därför lade jag till att person 3 också kunde komma med förslag på strategi eller en början på problemlösningen. Då hade person 4 och resten av lärgruppen ändå något att förhålla sig till och diskutera. Arbetet fortsatte i en gruppdiskussion för att hitta hela lösningen.

Eftersom alla elever var tvungna att skriva ner den gemensamma lösningen för att nå målet och få fortsätta med nästa uppgift, var många lärgrupper noga med att fråga varandra om alla förstod. För att förstärka detta och visa övriga elever det goda exemplet stannade jag arbetet för att visa hur just denna grupp arbetade.

Både jag och eleverna tycker att strukturen fungerar bra för problemlösning och jag kommer att använda mig av den igen.

Det multidimensionella klassrummet

En vanlig fråga jag fått på föreläsningar och utbildningar är hur man hanterar att elever har olika kunskapsnivåer och förståelse i ett ämne. Jag brukar ofta svara att det precis är det som är bra med att använda samarbete när man lär sig. När de samarbetar och kan olika mycket skapas en kunskapsklyfta mellan eleverna som skapar en motivation att fylla den för att förstå varandra. Men för att olikheter mellan elever ska vara en positiv kraft i undervisningen är det några principer som läraren behöver förhålla sig till – nämligen att skapa förutsättningar för ett multidimensionellt och kooperativt klassrum med en bredare syn på kunskap och kunskapande. Läs mer

Strategi: Vad vet du?

Hur kan läraren på ett snabbt sätt få med elevernas förkunskaper kring ett tema eller område i undervisningen? Vid mina klassrumsbesök har detta framstått som ett svårt område. Att aktivera förförståelse är viktigt både för att läraren ska veta vad eleverna redan kan och för att eleverna ska kunna lotsas in i ämnet genom det de redan vet. Av det jag ser är det vanligtvis handuppräckning eller EPA som används för detta. Men det finns så många fler enkla sätt att göra det på som både synliggör förkunskaper för läraren och samtidigt sprider kunskaper mellan elever. En strategi jag ofta använder och rekommenderar kallar jag för ”Vad vet du?”. Strategin är effektiv, enkel och kräver näst intill ingen planering för läraren.

  1. Eleverna får ett tema att fundera kring vad de kan och vet. Ofta skriver jag det i mitten på tavlan med frågan ”Vad vet du?” ovanför.
  2. Eleverna får skriva allt de tänker på eller vet om temat på tid (1-5 min timer på projektor/smartboard).
  3. När tiden är slut använder jag en struktur för att dela kunskapen mellan eleverna i klassen. Ex Berätta mera, Speed-dating, Inre-yttre cirkel eller Rondellen i grupp. Variera gärna!

Strategin är oerhört bra för att aktivera förförståelse och dela erfarenheter mellan eleverna. Du kan samla in det de skrivit och därefter använda ord eller begrepp de själva kan för att koppla elevernas vardagsspråk till skolspråket.

Kurser i kooperativt lärande

Vill du få inspiration att börja/fortsätta att jobba med kooperativt lärande, få nya kunskaper och idéer till övningar samt nycklar till implementering av arbetssättet i din klass? Gå en tvådagarskurs i kooperativt lärande!

Alla kurser under våren är fullbokade sedan en tid tillbaka. De som är inlagda efter sommaren börjar redan bokas upp. Är du intresserad så rekommenderas att boka en plats redan nu.

Umeå
2018-09-10/11

Göteborg
2018-09-24/25

Stockholm
2018-10-01/02

Malmö
2018-10-15/16

Länk för anmälan:

https://www.studentlitteratur.se/#9789144123349/Kooperativt+l%C3%A4rande+(Workshop)

Föreläsning i Falun

Efter önskemål bokade jag in en föreläsning om kooperativt lärande i Falun på Tisdagen efter lovet 2018-03-06, 17.30 – 20.00. Det är nu 20st anmälda och det behövs 25 för att gå runt. Nu behöver jag hjälp att fylla den! Känner du en lärare i Falun, Malung, Borlänge, Säter, Gagnef med omnejd som behöver lite inspiration? Dela denna eller anmäl dig nu!

https://www.studentlitteratur.se/#9789144123493/Kooperativt+l%C3%A4rande+(F%C3%B6rel%C3%A4sning)

Lektionsförslag: Skapa-en-fråga

Lektionsförslag – Skapa-en-fråga

Denna lektion är en variant av Stationssamtal där eleverna får fundera och skapa frågor utifrån ett tematiskt innehåll, besvara dem och även bedöma sina svar inom mindre grupper. Påbörja övningen genom att ha en genomgång, se en film eller läs en text med ett tydligt innehåll enskilt eller gemensamt. Dela därefter in eleverna i grupper om 4st elever där varje elev har en siffra (1-4) eller använd färdiga grupper du använt tidigare. Fet stil är moment utifrån kooperativa grundprinciper.

  1. Gemensamt mål: Be grupperna skapa en gemensam fråga riktat till innehållet, frågorna ska vara öppna! Skriv gärna upp understående hjälpord som stöd:
    1. Hur skulle …?
    2. Vad har …?
    3. Vad var viktigt med…?
    4. Vilka tankar/känslor väcker…?
    5. Berätta hur…
    6. Beskriv gärna lite hur…
  2. När alla grupperna är klara med sin fråga: Numrera frågorna tydligt och sätt upp frågorna på väggarna i klassrummet med jämna mellanrum.
  3. Eget ansvar: Ge varje elev ett svarspapper med en ruta att skriva korta anteckningar på med samma antal rutor som antal frågor (antal grupper). Säg att de i en ny grupp ska kunna redovisa vad de diskuterat om frågan så de behöver komma ihåg vad de diskuterat och skriva ner det.
  4. Samarbetsfärdighet: Sprid ut grupperna i klassrummet vid frågorna. Ge grupperna 2 minuter per station för diskussion och en minut att skriva ner ett individuellt svar i sitt svarshäfte på frågan under rätt nummer i svarspappret. Påminn om att alla ska vara delaktiga i samtalet.
  5. Rotera tills alla grupper varit vid alla frågor och alla elever skrivit anteckningar på svarspappret på varje fråga.
  6. Skapa nya grupper där alla 1:or, 2:or, 3:or och 4:or är med i ny grupp. Om klasstorleken är större än 20 elever kan du skapa nya grupper med 4st elever från fyra olika grupper.
  7. Gemensamt mål: Dela ut en av frågorna som de diskuterat till varje ny grupp. Be dem diskutera sitt svar en och en ett varv runt, de ska därefter skapa ett gemensamt svar tillsammans på frågan. Ge dem ca 4 minuter för detta.
  8. Stödjande interaktion, Eget ansvar: När alla grupper skrivit ett gemensamt svar på sin fråga, ge instruktionen: “jag kommer slumpa en från er grupp som ska svara det ni kommit fram till, ni får 2 minuter att se till att alla i er grupp kan svara på frågan”.
  9. Ta en grupp i taget och slumpa ett namn från gruppen (glasspinnar, namnlappar eller “Random name picker”. Påminn grupperna att stödja den som redovisar och hjälpa till vid behov då det är deras gemensamma svar.
  10. Redovisa svar i klassen från grupperna.
  11. Gruppreflektion: Utvärdera, vad har vi lärt oss av våra gemensamma diskussioner?

I korthet:

  1. Ha ett innehåll. 2. Skapa en öppen fråga i grupp. 3. Ha diskussion i grupp och svara på frågorna individuellt. 4. Nya grupper, gemensamt svar på en enskild fråga. 5. Redovisa sin fråga slumpmässigt med stöd av den nya gruppen.

Lycka till!

Perspektiv på lärande

Efter att ha arbetat som specialpedagog och handledare med flera hundra lektionsobservationer kan jag konstatera att sk. IRE-undervisning fortfarande är den form av undervisning som är vanligast i svenska klassrum. Med detta menas att undervisningen drivs av att läraren ställer en fråga, eleverna räcker upp handen och ger sitt svar och att läraren sedan bedömer svaret (Initiering, Respons, Evaluering = IRE). Vi har i flera inlägg på denna blogg beskrivit varför denna form av undervisning omöjliggör en dialogisk undervisning där språk och kunskapsutveckling står i centrum. Se exempelvis här, här och här. Både läraren och eleverna vänjer sig snabbt hur IRE-undervisningen ser ut och förväntningarna blir därmed att alla lektioner ska vara uppbyggda så, både hos läraren och eleverna. En stor del av kooperativt lärande är att utmana denna form av undervisning och erbjuda flera andra sätt att strukturera interaktioner i klassrummet. Läs mer

« Äldre poster