Category Archives: Allmänt

Positivt ömesidigt beroende

I tidigare inlägg om kooperativa grundprinciper och om olika sätt att uppnå positivt ömsesidigt beroende har vi beskrivit hur man kan sammanlänka elever med varandra – dvs göra dem beroende av varandras bidrag för att lyckas. I detta inlägg går vi djupare in på denna viktiga grundprincip – som är en pusselbit för att få samarbete i en situation att lyckas. Grunden är att föra samman elever och ”klistra” ihop dem i en situation med ett ämnesinnehåll så de blir beroende av varandra. De ska få upplevelsen att de står och faller med varandra. Läs mer

Hör Diana, Sara och Anne berätta om KL!

I Stora Hammars skola i Höllviken arbetar lärarna Diana, Anne och Sara i årskurs 3. De har under sina tre år provat på och utvecklats inom det kooperativa förhållningssättet tillsammans med sina elever. I inslaget berättar de om flera kloka tankar om att använda kooperativt lärande i undervisningen, framgångar såväl som utmaningar. Särskilt lyfts vikten av ett tydligt ledarskap, gemenskap, sociala mål och formativ återkoppling. De beskriver samtidigt hur deras roll som lärare påverkats till att bli mer av en handledande och observerande roll där de leder klassen framåt både i kunskaper och med det sociala.

Här är en länk till ett avsnitt där de beskriver sitt arbete. Väl värt att lyssna på.

https://player.fm/series/superskolan-2359988/anne-diana-sara-kooperativt-larande

Det finns även ett inlägg om deras arbete i Sydsvenskan att läsa här!

https://www.sydsvenskan.se/2018-10-10/nytt-arbetssatt-gav-tryggare-klass

För att läsa mer om deras arbete kan ni se hur de arbetar via deras instagramkonto. De har även haft workshops om KL så om ni är intresserade är det nog bara att höra av er. Lycka till med elever, att sprida KL i er egen skola och utanför!

https://www.instagram.com/det_kooperativa_klassrummet/

Kooperativt lärande på SFI

Under en fika sitter jag och min kollega Caroline Öhman och reflekterar över hur vi arbetade med KL under förra läsåret. Vi är enade om att KL hjälper oss att utveckla vår undervisning och vi tycker båda att det ska bli spännande att fortsätta jobba med kooperativt lärande. Det är givande och spännande att kunna bolla, reflektera och utvärdera vårt kooperativa arbete tillsammans. Vi har testat många olika strukturer, bland annat Par på tid, EPA, APE, Berätta Mera, Karusellen, Kloka pennan, Kooperativ fyrfältare, Mötas på mitten, och Mina ord-dina ord. Läs mer

Den forskande läraren

Jag och Jennie är ute på många skolor och sätter igång processer där lärare ska förena sitt sätt att undervisa med nya verktyg från kooperativt lärande. Något jag själv lärt mig är att man aldrig är ”klar” som lärare. Att vara lärare handlar om att arbeta och leva i en kontinuerlig utveckling. Att utvecklas är även ett av de bästa sätt jag mött för att kunna arbeta proaktivt med elevers olikheter och ha verktyg för framtida utmaningar. Men hur kan man tänka som lärare kring utveckling och lärande?

Många lärare vi pratar med vill ha en mer elevaktiv och samarbetande kultur i sina klassrum, för att främja lärande och elevernas mående samtidigt. De vill ha en förändring och prova något nytt. I våra samtal med lärare lyfter jag och Jennie ofta fram att det inte räcker med att gå på en föreläsning eller läsa en bok för att ta till sig ett nytt sätt att agera och tänka. Det behöver ske i en process där läraren planerar, provar och reflekterar. Denna process får med fördel ske gemensamt på skolor för att ge större effekt. Jag har själv i min praktik varit med om att rektorer, som i all välvilja, köpt in föreläsare eller material för att hjälpa lärare i sin vardag för att sedan utbrista ”Nu är det bara att köra på i klassrummen – nu vet ni ju hur… eller hur?!”. Men en föreläsning på någon timma eller en bok i handen till en lärare räcker inte. Frågan är, vad behövs då?

Läs mer

Skrivprocessen: Faktatext

I den nya boken Kooperativt lärande i praktiken finns ett avsnitt med lektionsförslag. I vårt arbetsområde med de tre världsreligionerna Judendom, Kristendom och Islam har vi arbetat mycket praktiskt och verkligen försökt befästa ämnesbegreppen och jag kände nu att det var dags att ta det ytterligare ett steg och nu fästa kunskapen på papper. En av lektionsplaneringarna handlade om att bearbeta fakta och skriva en faktatext och den kom väl till pass i min planering.

Läs mer

Teambuilding

Efter jullovet var det återigen dags för nya team hos oss i årskurs 3.  Som vanligt blir då schemat fullspäckat med teambulding de första veckorna, som såklart inleddes med teamnnamn, teamsramsa och teamkontrakt.
Dag tre i våra nya team hade vi tre olika stationer och därmed tre teambildande lektioner under förmiddagen.
På en av lektionerna fick teamen använda sig av strukturen pyramiden för att rangordna vad de ville ha med sig till en öde ö. Läs mer

Repetition av vad vi lärt oss i religion

Innan jullovet började vi i vår klass arbeta med Religion. I detta arbetsområdet ska vi lära oss om de tre abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam. Före lovet hann vi gå igenom judendom och kristendom och nu när vi kom tillbaka efter lovet behövde vi fräscha upp våra kunskaper och repetera det vi lärt oss innan vi gick vidare. För att göra detta använde vi oss av flera olika strukturer: EPA, Sant eller falskt och Hör vi ihop.

Läs mer

Vårens kurser och föreläsningar

Kooperativt lärande är ett sätt att strukturera samarbete mellan elever i klassrummet. Genom att eleverna arbetar på detta sätt ökar både deras måluppfyllelse och sociala sammanhållning. Kooperativt lärande utgår från ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv och är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi erbjuder både föreläsningar och workshoppar i kooperativt lärande.

Niclas Fohlin berättar mer om kooperativt lärande.

Workshop: Kooperativt lärande – Tvådagars workshop

Med workshopen får du praktisk erfarenhet av flera olika kooperativa arbetssätt och kunskap om deras olika styrkor. Du får tillfälle att utarbeta en lektionsplanering som gör att du direkt kan sätta igång med kooperativt lärande med dina elever.

DATUM OCH PLATS VÅREN 2019
Göteborg 28-29/1, Stockholm 4-5/2, Malmö 25-26/2, Växjö 11-12/3, Örebro 28-29/3, Luleå 9-10/4 och Stockholm 16-17/5.

Läs mer och boka plats på workshopen!

Workshop steg 2: Kooperativt lärande – Tvådagars workshop

Det här är en utbildning för dig som redan idag arbetar med kooperativt lärande i klassrummet och vill ta nästa steg i din utveckling. Det är även en utbildning för dig som förstelärare eller utvecklingsledare som har till uppgift att implementera kooperativt lärande i en eller flera skolor.

DATUM OCH PLATS VÅREN 2019
Malmö 9-10/5

Läs mer och boka plats på workshop steg 2.

Föreläsning: Kooperativt lärande – Vägen till det samarbetande klassrummet

Föreläsningen innehåller teorierna bakom arbetssättet, forskning samt konkreta exempel på strategier. Deltagarna får dessutom möjlighet att själva prova på kooperativt lärande.

DATUM OCH PLATS VÅREN 2019
Göteborgs 17/1, Stockholm 23/1

Läs mer och boka plats på föreläsningen.

Struktur: Tärningsquiz

Tärningsquiz är en struktur där elever ställer frågor till varandra kring något ämne. Den går att utföra i par eller grupp. Strukturen stöttar turtagning och kan användas för att repetera ett ämnesinnehåll, diskutera frågor kring ett tema eller lära känna varandra. Svaren på frågorna kan ges muntligt eller skrivas ner på ett svarspapper.

Material: Tärningsquiz-papper med frågor i ett koordinatsystem, två tärningar, eventuellt svarspapper med tomma rutor i ett koordinatsystem.

  1. Dela in eleverna i par eller grupper.
  2. Dela ut material eller låt en materialförvaltare hämta gruppens material.
  3. Bestäm vem som ska börja med vilken roll.
  4. En elev slår tärningarna. I par kan en slå och den andra hitta rätt ruta och ställa frågan till den första eleven. I fyrgrupp kan exempelvis elev 1 slå en tärning, elev 2 en tärning, elev 3 hitta rutan och ställa frågan till elev 4 som svarar. Om svar ska skrivas ner kan exempelvis elev 1 slå tärningarna, elev 2 hitta rätt ruta och läsa frågan, elev 3 svara på frågan och elev 4 skriva ner svaret i rätt ruta på svarspappret.
  5. Turas om att slå tärningar och ställa frågor.

HÄR finns ett klassexempel.

Tom mall och mer grundlig beskrivning finns i boken Grundbok i kooperativt lärande.

De första stegen mot ett kooperativt klassrum

När man väl fått upp ögonen för hur samarbete kan förändra undervisningen blir funderingen kanske: Vad gör jag först? Hur börjar jag? Vi har vid några tillfällen skrivit om det (se HÄR och HÄR). I detta inlägg beskriver jag tre steg du kan ta tillsammans med dina kollegor för att komma igång med det kooperativa arbetet på er skola. De tre stegen är: 1. Strukturer 2. Rutiner 3. Handuppräckning

Läs mer

Vinn en julklapp: Kooperativt lärande i praktiken!

I vår facebookgrupp lanserar vi nu en tävling för att fira allt det arbete lärare gjort under höstterminen. Vi ställer en fråga och ni svarar med era tankar och samtidigt sprider vi kunskap till varandra.

Vilka steg har du tagit under höstterminen för att skapa ett samarbetande klassrum?

1. Beskriv de steg du tagit, lärdomar och en tanke om vårterminen i ett eget inlägg i facebookgruppen.
2. Tagga ditt inlägg med #kljul19
3. Du är med i tävlingen!

Bästa sammanfattning redovisas tisdagen den 18 december där vinnaren får en bok direkt från tryckeriet. Lycka till!

https://www.studentlitteratur.se/#9789144128078
https://www.bokus.com/bok/9789144128078

Tre områden där samarbete stärker lärandet

Att lära tillsammans med andra kan göra att vi lär oss mer. Elevernas aktivitet och delaktighet ökar, tankeprocesser startas och alla hjärnor sätts igång. Möten och interaktioner sker mellan elever där de kommunicerar och delar tankar med varandra, vilket leder till nya tankar och kopplingar. När jag som lärare har verktyg (t.ex. strukturer och strategier) för att strukturera lärandet mellan elever på ett bra sätt kan jag enkelt använda dessa när jag känner att det gynnar lärandet. Jag använder inte samarbete hela tiden, utan just när det kan stärka elevernas lärande i en situation. I detta inlägg beskriver jag tre områden i undervisning där samarbete på ett tydligt sätt stöttar elevernas lärande. Dessa tre områden återkommer i de flesta lektioner oavsett innehåll i lektionen. Om jag har ett antal verktyg för varje område blir det enklare för mig att använda samarbete så att delaktigheten ökar för varje elev och alla lär sig mer genom samarbetet.

Läs mer

Stöd med implementering av Kooperativt lärande?

Nu är höstterminen snart över. Runt om i Sverige har skolor och lärare börjat arbetet med att implementera kooperativt lärande för att skapa elevaktivitet, motivation, lärande och gemenskap. Jennie och Niclas har varit från Luleå i norr till Ystad i söder. På en del skolor har det varit uppstartsworkshops, på en del skolor har arbetet kommit igång och det var dags för workshop 2 eller 3 eller 4. Det har varit fantastiskt att se allt kooperativt arbete som sker ute på skolorna. På kartan nedan kan ni se alla ställen vi varit på under 2018.

För skolor som vill implementera kooperativt lärande erbjuder vi olika upplägg, från ett implementeringsstöd under 1 eller 2 år, till en uppstart med minst en uppföljning fyra till 6 månader senare. Våren börjar fyllas på men det finns fortfarande en del datum kvar! Niclas och Jennie samarbetar med Studentlitteratur som ansvarar för våra bokningar och där Leif, Robert eller Anton på kompetensutveckling har kontakt med er för frågor och funderingar kring bokning och ekonomi.

Uppstart och uppföljning

  • En heldag + en eller två halvdagar (4-6 månaders mellanrum)
  • Tips och material att läsa och prova i klassrummen mellan träffarna.
  • Stödmaterial för att arbeta med skolutveckling och kooperativt lärande

Bokning direkt via mail uppdragsutbildning@studentlitteratur.se

Implementering

  • En föreläsning a 90-180 min för all personal
  • Tre workshops med pedagogisk personal (4-6 månader mellan varje tillfälle)
  • Handledning till processledare/förstelärare (på plats och/eller online)
  • Besök i klassrum och handledning (minst 4 besök)
  • Material och process-stöd (filmer, strukturkort, läsmaterial, lektionsförslag)

Först sker ett möte via telefon eller besök hos er för att diskutera upplägget på er skola eller skolenheter. Ni kan även få stöd med att skapa en projektplan eller ansökan till Skolverket för bidragsstöd. Implementering kräver:

  1. Processledare eller förstelärare på skolan som leder arbetet på skolan eller skolenheten.
  2. Att minst 70% av lärarna i en dold röstning önskar utvecklas inom kooperativt lärande innan eller efter den inledande föreläsningen.

Bokning direkt via mail uppdragsutbildning@studentlitteratur.se

Studentlitteratur har en infosida om kooperativt lärande med de kurser och böcker som de erbjuder. Se här!

Några av våra kunder!

Image result for värnamo kommun

Image result for Uppsala kommun

Image result for tranemo kommun

Göteborgs stad

Logotype

Image result for bladins skola

Image result for stockholm stad

Image result for Sollentuna kommun

Image result for Umeå kommun

Image result for kunskapsakademinImage result for malmö stadImage result for krokoms kommun

Turas om: Julkalender Åk 1

Nu är det snart jul och givetvis skapar vi vår egen julkalender i kooperativ anda. När vi gör det använder vi oss av strukturen Turas om.
Lektionen
Målet är att träna på att beskriva ett substantiv och skriva meningar.
Uppgiften är att skapa klassens julkalender.
1. Jag visar och berättar hur de ska arbeta
2: Eleverna arbetar med axelkompisen och färglägger var sin julkula enligt strukturen Turas om.
3: Eleverna skriver gåtor med axelkompisen utifrån bild och given struktur.

Läs mer

Julkalender för att träna samarbetsfärdigheter

Under flera års tid har vi gjort egna julkalendrar tillsammans i vår 4-5-6:a. Det är ett stort projekt där svenska och bild integreras. Det färdiga resultatet mynnar ut i en kalender bestående av små filmer; en för varje skoldag i december. Det är ett roligt men krävande arbete; det tar mycket tid och energi, och just nu har jag ganska många elever som har svårt att samarbeta. Så i år hade jag tänkt stå över det arbetet; vi behöver nog först jobba med samarbetsfärdigheterna, tänkte jag. Julkalendern skulle få anstå till nästa år.

Men så hörde jag mina fyror med förväntan i rösten tala om hur det skulle bli att göra julkalendern, och då fick jag dåligt samvete. Det var uppenbarligen ett arbete som de har sett fram emot länge, och dessutom behöver vi ju jobba med berättande skrivande. Jag tänkte om och bestämde mig för att försöka använda årets julkalender till att träna på att samarbeta istället.  

När jag berättade att det var dags att påbörja arbetet med julkalendern hördes lågmälda Ja! och Yes! i klassrummet. Jag berättade om min grundidé och läste mitt utkast till det första avsnittet. Klassen godkände idén, och sen gjorde vi som vi brukar; alla fick ett papper med några frågor på. Där får eleverna komma med förslag på händelser, problem, överraskningsmoment, personer och varelser som kan dyka upp i vår julkalender. Med hjälp av deras förslag gör jag sedan ett kortfattat råmanus till de olika avsnitten.

Eleverna arbetar i skrivpar som tillsammans gör ett avsnitt som läses in och illustreras, och redigeras ihop till små filmer i iMovie.

Jag valde ut dessa samarbetsförmågor som jag tyckte var de viktigaste för att samarbetet i skrivparen skulle fungera.

  • Stanna i skrivparen!
  • Tala vänligt till varandra (min omformulering av reagera vänligt på varandra)
  • Lyssna aktivt på varandra
  • Ta in varandras idéer
  • Uppmuntra varandra

Dessa punkter står som en påminnelse på Classroomscreen under arbetet.

I år handlar kalendern om en klass, och innan de började skriva fick de hitta på sina namn. Dessutom hade just de kompisarna ett speciellt sätt att hälsa på varandra.  Namnen och hälsningsritualen fungerade fint som en initieringsrit och skapade en gemenskap i skrivparen.

Inläsning pågår

Varje skrivpar får respons på sin text, och när bearbetningen är klar är det dags att dela upp texten emellan sig och läsa in den. Här krävs det koncentration, tajming och följsamhet. Uppmuntransdelen är extra viktig här eftersom det är känsligt för många att höra inspelningen av sin egen röst.

När det gäller illustrationerna har vi under åren byggt upp en stor bildbank med bakgrunder, personer, djur, hus, möbler etcetera, som vi använder vid bildskapandet, då det är inte så många bilder som behöver nyproduceras längre. Att göra bildmontagen är ett ganska pilligt arbete, så det är tur att det finns fyra händer. Bilderna och de inlästa texterna redigeras ihop till små filmer och läggs ut på Youtube.

Del av bildbanken
När alla bildkomponenter är på plats är det dags för fotografering.

Arbetet inom paren har hittills fungerat bättre än jag vågat hoppas; de har roligt ihop och stimulerar varandra i skapandeprocessen. Att vi har börjat arbetspassen med att tala om samarbetsfärdigheterna, och avslutat många pass med att utvärdera hur samarbetet har gått, har verkligen varit till stor nytta för oss. Det jag tycker så mycket om med julkalenderarbetet är det positiva ömsesidiga beroendet, att det verkligen blir en helhet; allas avsnitt behövs och är lika viktiga.








Elevledda diskussioner

Något som jag rekommenderar lärare att göra så är det att lyssna på sina elever när de diskuterar och argumenterar.  Vid situationer när eleverna äger samtalstiden kan du synliggöra deras kunskaper och utmana dem i deras tankar. Nedan följer lite förslag på olika elevledda diskussionsformer för elever från årskurs 3 och upp. Dessa diskussionsformer är utmärkta verktyg för att diskutera upplevelser i skönlitterära böcker, diskutera samhällsproblem eller värderingsfrågor. För er KL-nördar: att arbeta med fördjupade samtal där elevens tankar ska utvecklas av varandra utan stöd av ex. positivt ömsesidigt beroendeeget ansvar och de kooperativa grundprinciperna tillhör mer det kollaborativa lärandet. Läs mer

« Äldre poster