Kategoriarkiv: Allmänt

Utveckla din didaktiska kompass

I debatten om skola hörs sällan lärares röster. Ofta är andra röster utanför skolan och diverse sakkunniga starkare och ges mer plats. Detta kan leda till att definitionen av vad skola är och hur god undervisning ser ut lämnas åt lekmän. Det kan leda till en avgrund mellan hur lärare upplever sin vardag och hur bilden av skolans möjligheter och utmaningar ser ut. Det polariseras och målas ofta upp dikotomier, trots att lärares verklighet är betydligt mer nyanserad och komplicerad än så. Vi som driver denna blogg (Jennie Wilson och Niclas Fohlin) jobbar med skolutveckling för att vi vill stärka lärares professionalitet och autonomi. Vi vill bidra till att stärka lärares röster i bruset och utveckla ett starkare professionsspråk. De senaste åren har vi haft kurser och utbildningar över hela Sverige där vi återkommande för samtal med lärare. Vi möter lärare i olika ämnen och åldrar, elever, fritidspedagoger, specialpedagoger och rektorer. Genom dessa möten och samtal målas en annan bild upp än de som syns på debattsidorna. Två synsätt som ofta lyfts fram i debatten om skolan är perspektiven; ett traditionellt och progressivt sätt att se på kunskap och lärande. Vi känner att dessa perspektiv kan användas för att se enkla mönster eller tolka olika handlingar och lärares val i undervisningen. Men de är mycket trubbiga i att beskriva en pedagogisk helhet och hur lärande kan gå till i klassrummen. Vi vill därför här beskriva dessa två perspektiv och skapa en bredare förståelse för lärarens balansakt i klassrummet.

Läs mer

Samarbetsfärdigheter i praktiken

”Det är så tydligt att det inte räcker att bara använda strukturer i undervisningen, jag måste också undervisa utifrån de sociala mål eleverna behöver för att klara av samarbete.”

Att arbeta med kooperativt lärande innebär inte att bara använda strukturer såsom EPA i undervisningen. Strukturer kan vara bra verktyg som hjälper mig som pedagog att få till samarbetssituationer där eleverna behöver varandra. Det räcker dock inte med det. Kooperativt lärande är mer än en metod eller enkla trix, det är ett förhållningssätt. Som läraren i citatet ovan upptäckt består det kooperativa förhållningssättet av en oerhört viktig social aspekt. När elever ska samarbeta och samtala med varandra behöver jag som pedagog synliggöra hur detta ska gå till. Hur ser ett effektivt samarbete ut? Hur gör man när man samarbetar? Vad innebär det? Hur kan vi stötta varandra? Pedagogen kan välja att synliggöra samarbetsfärdigheter för eleverna på många olika sätt. Hur det synliggörs påverkas av det innehåll ni arbetar med, vilka eleverna du har i din grupp och utifrån ditt sätt att leda. Men… ska du använda samarbete i undervisningen kan inte det sociala glömmas bort, utan behöver finnas med som en röd tråd i det ni gör. När vi utvecklar elever i hur man samarbetar och synliggör hur ett effektivt samarbete kan se ut blir de bättre på det. (För forskning kring detta se t.ex. HÄR , HÄR och HÄR). Detta behöver ske tillsammans med kunskapsinlärningen när innehållet arbetas med, och inte som isolerade moment på en EQ-lektion en gång i månaden. Här nedan beskrivs några olika sätt att arbeta med socialt och emotionellt lärande på ett integrerat sätt i undervisningen. Syftet är att stärka elevers lärande och mående, synliggöra goda exempel och sprida effektiva samarbeten i gruppen. Exemplen nedan kan användas oavsett om du jobbar med en förskoleklass eller en gymnasieklass.

Läs mer

Tillfälliga par och grupper

Många använder kooperativt lärande för att utveckla elevers kunskaper och sociala kompetens – samtidigt. Ett kärnelement i kooperativt lärande är att skapa möten mellan elever kring ett relevant och spännande innehåll. Både innehåll och möten kan väljas och struktureras på en mängd olika sätt. Många lärare efterfrågar hur man kan använda korta, tillfälliga par och grupper för att skapa positiva möten mellan elever där kunskaper förstärks. Att då och då blanda runt eleverna i en klass i tillfälliga grupper gör att de möter varandra över eventuella gränser som skapats. Genom kortare uppgifter med ett tydligt mål får eleverna erfara hur olikheter mellan dem kan bli en styrka för kunskapsutveckling. Att slumpmässigt välja ut tillfälliga grupper kan även bidra till socialisation och nya vänskapsband mellan elever. Men hur kan man göra? Här får du flera tips att börja med!

Läs mer

Kooperativt lärande i idrott och hälsa

Samarbete sker ofta naturligt i idrott där elever tillsammans ska utveckla förtrogenhet kring hälsa, olika redskap och sin kropp. I flera sporter ska eleverna tillsammans kämpa för att klara av olika hinder eller utmana sig själva och varandra. I läroplanen lyfts vikten av samarbete fram i ämnets syfte.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. (LGR 11 – Idrott och hälsa)

En idrottsaktivitet kan planeras utifrån grundprinciperna för kooperativt lärande. Ämnesdidaktiskt passar ett innehåll där elever behöver interagera med varandra för att lyckas i aktiviteten. Den viktigaste grundprincipen är att elever ska känna sig positivt ömsesidigt beroende av varandra – de ska uppleva sig behöva varandra. Detta beroende kan vara fysiskt – vi klarar oss inte utan varandra – såväl som att aktiviteten kräver ömsesidiga samtal för att kunna utföras. Aktiviteter där det finns ett yttre hot, en uppgift eller ett mål där samarbete behövs för att lyckas passar väl till kooperativa idrottsaktiviteter. I praktiken skulle kooperativa grundprinciper för idrott och hälsa innebära att eleverna utför en aktivitet i par eller grupp där de:

  1. får ett gemensamt mål de ska uppnå tillsammans
  2. uppmuntras att samtala och stötta varandra
  3. får feedback av läraren och möjlighet att reflektera kring sitt samarbete.
Läs mer

Att stötta samtal mellan elever

Kooperativt lärande handlar mycket om att skapa möten mellan människor där de får samtala och stötta varandra i lärandet. I samtal möjliggörs flera saker. Vi får chans att befästa vår kunskap genom att sätta ord på det vi kan och dela det med någon annan. Vi får chans att få nya kunskaper när vi lyssnar på någon annans tolkning och förståelse. Vi får chans att fördjupa vår kunskap när vi kombinerar det vi kan och stöttar varandra vidare. Genom samhandlingar ökar också ofta motivationen att lära, då det jag tänker och säger påverkar fler än bara mig själv. Vi skapar också ett klassrum där allas röster blir hörda i en demokratisk gemenskap. Ann Pihlgren skriver i Sokratiska samtal i undervisningen att ”Dialog är en samarbetande form av samtal, där samarbetet förutsätts ge vinster för alla deltagare.” Vi låter inte eleverna samtala med varandra i par eller grupp bara för att, utan vi vill att eleverna ska få ut någonting av det och vi tror att samtal kan leda lärandet framåt. Hur kan vi då stötta eleverna i dessa par och gruppsamtal? Hur ser vi till att alla får möjlighet att delta och höras? Hur möjliggör vi för samtal som leder lärandet framåt?

Läs mer

Inspireras! Klassificering och geometri i förskoleklass

Vi har arbetat med geometriska former i vår förskoleklass. Vi har lärt oss både namnen på formerna och att beskriva dessa med hjälp av hörn och sida. När vi nu går vidare och ska arbeta med klassificering så ville jag inte lämna geometrin helt och hållet, utan jag valde att ta in detta i klassificeringen med. Först tränade vi på att klassificera oss i klassen efter färg på strumpor, första bokstaven i namnet och efter ögonfärg. Därefter samlades vi på mattan för att gå igenom nästa steg.

Läs mer

Lekgrupper i förskola, förskoleklass och fritids

Svensk forskning visar att barn i frivillig verksamhet ofta blir uteslutna utan att pedagoger ser eller uppmärksammar detta. Detta har visats särskilt i förskola (här och här) och på fritids. För att se till att barn inte blir uteslutna kan verksamheten arbeta med lekgrupper. Det finns många olika sätt att organisera lekgrupper, från intressestyrda där barn väljer aktivitet och sedan tilldelas grupp till förvalda grupper. I detta inlägg beskrivs hur pedagogvalda grupper kan användas. Genom att pedagoger bestämmer grupper och någon gång i veckan låter barnen leka tillsammans i en ny konstellation kan barnen hitta nya lekkamrater och skapa nya vänskapsband. Detta kan leda till att barnen vid mer fria aktiviteter utvecklar en bättre förmåga till att bjuda in och få tillgång till lek. Lekgrupperna kan vara slumpmässigt valda eller särskilt väljas ut för att bryta mönster av uteslutning och låsta hierarkier. Lekgrupperna bör vara två till som mest ca sex individer så att leken kan genomföras tillsammans där allas bidrag i leken blir viktigt.

Läs mer

Del 1: Vart tog demokratin vägen?

Ända sedan 1946 års skolkommision har svenska skolan haft två tydliga huvuduppdrag: att utveckla elevers kunskaper och fostra elever i en demokratisk anda. Enligt Skolverket handlar undervisning i demokrati om två aspekter. Den första är att elever behöver utveckla en förståelse för vad demokrati är. Den andra om att undervisningen ska bedrivas utifrån demokratiska principer och kunna visa eleverna vad demokrati är i praktiken. Uppdraget finns tydligt beskrivet i Skollagen och i läroplanen.

”Skolväsendet vilar på demokratisk grund. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.” Skollagen 2010:800

Samhällsdiskussionen om skolan har dock varit mycket enkelspårig det senaste decenniet. Ut med pedagogerna och släng lärarutbildningen i papperskorgen säger en, mer fakta och ut med postmodernismen säger en annan, inkludering har gått för långt säger en tredje. Flera problem lyfts fram, men vad är lösningen som presenteras? Mindre inkludering, mer fakta och mindre pedagogik. Vad finns det för stöd för dessa lösningar? Vad får det för konsekvenser för skolans dubbla uppdrag? Och vad är egentligen skolans syfte och mål? Frågan jag ställer mig är: Vad är det för typ av skola vi vill ha egentligen?

Läs mer

Julhälsning

Ett år är snart till ända och för de flesta av oss väntar nu lite välförtjänt julledighet och vila. Fantastiskt jobbat alla kollegor och tack för att ni läst bloggen och interagerat med oss på sociala medier! Det är så spännande att följa hur ni bygger undervisningsgemenskaper runt om i landet. Vi vill önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Kurser, föreläsningar och uppdrag

Under året har drygt 500 förskollärare, lärare, specialpedagoger, fritidspedagoger och rektorer gått vår tvådagarskurs i kooperativt lärande. Ca 70 deltagare har även gått steg 2-kursen och fått fler verktyg för att sprida KL på sin skola. Vi hade våra första föreläsningar inriktade mot förskola och förskoleklass vilket var väldigt spännande och givande. Mer info om vårens kurser finns HÄR. Skolor över hela landet har startat upp implementeringsarbeten med workshops, uppdrag och kollegiala träffar. Mer info om detta finns HÄR.

Läs mer

Vi växer så det knakar!

Facebookgruppen ”Kooperativt lärande” växer så det knakar med nu en bra bit över 20.000 medlemmar! Ju mer vi växer ju större behov finns det av att samtala och diskutera med pedagoger från liknande verksamheter. Vi har därför tillsammans med verksammma kollegor startat två officiella intressegrupper för kooperativt lärande. En för gymnasie och vuxenutbildning och en för förskola och förskoleklass. Facebookgruppen ”Kooperativt lärande” kommer fortfarande vara huvudgrupp för nyheter och tips kring KL. Syftet med de nya grupperna är att lättare hitta tips och diskutera tankar kopplat till olika verksamheter.

Om någon av er läsare är aktiv i sociala medier, tillhör gym/vux eller förskola/förskoleklass och kan tänka dig vara moderator/diskussionsstartare i dessa grupper hör av dig med ett PM till Niclas Fohlin med info om dig själv och varför du skulle vara en bra moderator för gruppen. Kom gärna in och ställ frågor, visa exempel och lär av varandra. Ses vi?!

KL i förskola & förskoleklass
https://www.facebook.com/groups/571904196969370/

KL i gymnasie & vux
https://www.facebook.com/groups/925885694478729

Huvudgrupp kooperativt lärande
https://www.facebook.com/groups/281353392197259

Mötas på mitten i förskola

Strukturen Mötas på mitten är en bra struktur för att dela kunskap och skapa en syntes kring något innehåll. Barnen får dela sina tankar med varandra, lyssna in varandras idéer och skapa något gemensamt utifrån det. Strukturen kan göras i en fyrgrupp eller i par, och kan ha fokus på antingen ord, bildspråk eller både och.

  1. Barnen får egen tid att måla en bild kring en fråga eller upplevelse.
  2. Barnen visar sina bilder för varandra i par eller grupp.
  3. Barnen målar en gemensam bild där de tar med idéer och detaljer från varje barns bild.
Läs mer

Sant eller falskt: Bokcirkel

Gästinlägg av Sara P Torstensson, Krika Bygdeskola

Under hösten har vi ett tema kring andra världskriget där vi jobbar i åldersblandade grupper åk 4-5-6. I dessa grupper bearbetar vi skönlitteratur kring temat genom att ha bokcirklar. Lärgrupperna fick sina namn utifrån läsfixarna och de hittade på en gemensam rörelse. Det var så härligt att se hur snabbt en vi-känsla skapades, glada leenden, huvuden ihop, nyfikna ögon och öron som lyssnade.

Ett sätt att bearbeta vår bok ”En ö i havet” på, var med strukturen Sant eller falskt där eleverna tränade på att framföra sina åsikter, motivera sina inlägg och ställa frågor som leder samtalet vidare. Denna struktur gör att eleverna måste motivera varför de tycker på ett visst sätt. Detta utvecklar deras sätt att uttrycka sig på vilket var anledningen till att denna struktur var lämplig. Alla i gruppen tog gemensamt ansvar för att se till att alla var delaktiga i samtalet genom att turas om att tala och bjuda in mer tystlåtna kamrater till samtalet.

Läs mer

Studieresa till Haag, 7-8/5

I Anneke Moerkerkens regi fick vi, Jacqueline Andrae, Pernilla Lundh Sandgren och Jessika Svahn – lärare på Bälinge skola i Uppsala kommun, möjlighet att åka på en studieresa till Den Haag i Nederländerna för att se hur skolor arbetar med KL.

Vi är tre lärare från Bälinge skola som har i uppdrag av vår skola och rektor att implementera kooperativt lärande (KL) på Bälinge skola. Vår fråga var: Hur gör man det på bästa sätt?

Tack vare Anneke Moerkerken såg vi en möjlighet att ta del av andra skolors försök att i kollegiet utveckla KL:s arbetssätt. Det som var intressant var att ta del av erfarenheter av detta från ett annat land med en annan skolkultur. Vi besökte två olika skolor; på en högstadie- och gymnasieskola och en låg- och mellanstadieskola. De båda skolorna var i uppbyggnadsfasen när det gällde att inför KL på sina skolenheter och deras skolledning var mycket drivande i processen.

Läs mer

Kooperativt lärande i Sverige (Kolis)

Den här veckan hade Kooperativt lärande i Sverige (Kolis) styrelsemöte i Stockholm. Kolis är ett nätverk av lärare och fortbildare inom kooperativt lärande som träffas och diskuterar hur vi kan stötta utvecklingen av kooperativt lärande i Sverige. I måndags och tisdags hade vi besök av Adam Roubitchek från Chicago, USA. Adam jobbar med implementering av Cooperative learning och har länge jobbat tillsammans med Roger och David Johnson vars forskning och böcker format cooperative learning internationellt. Adam delade erfarenheter och lärdomar kring hur man stöttar lärare att anamma ett kooperativt förhållningssätt.

Kurser och föreläsningar – våren 2020

Fler och fler lärare runt om i Sverige har hört talas om kooperativt lärande. Vi ser fler och fler som börjar använda KL i sina klassrum. Ni kanske läser här på bloggen, inspireras av böcker, samtalar med kollegor, ser exempel på sociala medier och går utbildningar. Du är kanske ensam på din skola med ditt intresse eller så kanske ni har ett utvecklingsprojekt kring KL på skolan? I vår erbjuder vi flera kurser och utbildningar med olika inriktningar. Utbildningarna riktar sig till lärare, förstelärare, förskollärare och skolledare. Kanske någon av dem passar dig, din kollega eller din rektor?

Tvådagarskurser

I vår har vi fem tvådagarskurser (steg 1). Under kursens två dagar får du lära dig grunderna i kooperativt lärande där du får verktyg för att komma igång direkt i ditt klassrum. Du får testa strukturer, strategier, lära dig om grundprinciperna, hur du skapar grupper, tips kring ledarskap och mycket mer. Kursen riktar sig till alla som jobbar med utbildning, i alla skolformer och alla ämnen. BOKA HÄR

Tvådagarskurser
Göteborg 4-5 februari FULLBOKAD
Luleå 13-14 februari
Malmö 5-6 mars
Västerås 10-11 mars
Stockholm 2-3 april
Göteborg 12-13 maj

Fortsättningskurs

Har du redan gått steg 1-kursen eller liknande? Har du kommit igång med kooperativt lärande och vill ta nästa steg? Vill du sprida KL till kollegor? Ska du kanske rentav leda ett utvecklingsprojekt kring kooperativt lärande på skolan? Då är steg 2-kursen för dig. I vår blir den av i Stockholm 7-8 maj. Dag 1 handlar om att ta nästa steg på din egen resa. Deltagarna får chans att dela erfarenheter, lösa problem och stötta varandra vidare. Dag 2 handlar om hur man kan tänka vid implementering av kooperativt lärande på en skola. BOKA HÄR

Förskola

Jobbar du i förskola eller förskoleklass och är nyfiken på hur kooperativt lärande kan se ut för barn mellan 2-7 år? I vår har vi tre föreläsningar för er – Göteborg 3 februari, Malmö 4 mars och Stockholm 9 mars. BOKA HÄR

Kooperativt ledarskap

Den 17 februari har vi premiär för utbildningen Kooperativt ledarskap. Den riktar sig till rektorer, skolchefer, förstelärare med skolutvecklingsuppdrag och utvecklingsledare som vill få fler verktyg för att leda en samarbetande skola. För mer information och bokning läs HÄR.

Uppdragsutbildningar

Om ni på er skola vill få stöd i ett implementeringsarbete kring kooperativt lärande kan vi tillsammans med er skräddarsy en plan där vi stöttar arbetet genom exempelvis workshops och uppdrag för lärare. För mer information om detta maila uppdragsutbildning@studentlitteratur.se eller läs mer HÄR.

Vad undrar jag?: Låna en forskare

Gästinlägg av Sofia Wahlström

Vi i åk 2 på Tamburinens skola i Norrköping har haft turen att komma med i Linköpings universitets projekt ”Låna en forskare”. Projektet går helt enkelt ut på att en forskare vid ett tillfälle kommer ut till klassen och berättar om sitt yrke. I vår klass bestämde vi oss för att ta tillfället i akt och passa på att förbereda oss väl och fundera noga över vad vi ville få svar på under forskarbesöket. I korta drag gjorde vi på följande sätt:

  1. Förberedelse inför forskarbesöket genom att gemensamt bygga upp och repetera aktuella kunskaper om yrket och vad vi redan vet om forskningsområdet.
  2. Varje elev fick fundera ut en fråga om yrket forskare.
  3. Strukturen EPA. Eleverna fick i sina jobbarkompispar (axelkompisar) berätta vad de kommit på att de vill få svar gällande att jobba som forskare.
  4. Alla frågor skrevs upp på klassrummets tavla.
  5. Upprepade proceduren med EPA men nu utifrån vad man ville veta om forskningsområdet som vi förenklat/breddat till vad vad man kan göra med skräp, avloppsslam eller vattenrening.
  6. Frågorna delades sedan ut till eleverna så att de på små lappar skulle skriva av en eller flera frågor med läslig handstil.
  7. De renskrivna frågorna samlades in.
  8. Strax innan själva forskarbesöket delades frågorna ut så att alla eleverna fick en alt två frågor var.
  9. Eleverna tränade på att läsa frågan enskilt och sedan övningsläste de frågorna i sina jobbarkompispar.
  10. Under själva besöket av forskaren turades eleverna om att ställa frågorna till forskaren Linus. Vi hade gjort en låtsasmikrofon som användes med stort allvar av både eleverna och inte minst av Linus.
Läs mer

Vad undrar jag?: Etiskt dilemma

Gästinlägg av Emma Holmqvist

Emma och hennes klass arbetar mycket med värdegrundsarbete. I det arbetet använder de ibland filmer som utgångspunkt för att diskutera olika frågor som berör eleverna. När de skulle titta på en film om skuld och ansvar (Om du var jag – om ansvar på UR skola) tänkte hon testa att lyfta elevernas frågor istället för att hon som lärare gav dem frågor att diskutera. På så sätt blir frågorna mer angelägna för eleverna. Hon valde att testa strukturen Vad undrar jag? för att få fram elevernas frågor och funderingar. Här nedan beskriver hon hur den lektionen gick.

Läs mer

Mina bilder, dina bilder: Evolution

Gästinlägg av Sophia Berglin

I åk 4 lär vi oss om evolution och dess betydelse för vår jords utveckling. I detta moment skulle vi lära oss om hur djuren förändrades över tid, och kom upp på land från vattnet. För att stötta elevernas förståelse av detta fenomen läste jag en faktatext och använder mig av strukturen Mina bilder, dina bilder, där de får chans att rita sina egna tankar kring fenomenet och sedan ta del av andras tankar.

Lektion 1

Jag började med att förklara vad vi skulle lära oss om. Nästa steg var att beskriva hur vi skulle arbeta. Jag förklarad hur fyrfältaren skulle användas då detta var nytt för eleverna. För att se till att alla förstod gjorde jag ett exempel kring en orelaterad text. Jag förklarade att fokus i övningen var på att berätta sina tankar om texten och utveckla varandras förståelse om innehållet, inte en tävling i ritkunskap. Jag svarade på några frågor om upplägget och ställda några kontrollfrågor och lät några elever återberätta hur de upplevde att vi skulle arbeta. Sen satte vi igång med lektionen.

Läs mer

Vad undrar jag?: Kollegialt lärande

Gästinlägg av Agneta Persson

Område Väster i Ystad kommun håller på att implementera kooperativt lärande på sina tre enheter. Detta gör vi genom gemensamma workshops och arbete i KUG (Kollegiala utvecklingsgrupper). Inför träffarna har pedagogerna läst texter och genomfört uppdrag i klasserna. Sina reflektioner delar de i en gemensam padlet. Under workshopen brukar vi i grupperna diskutera olika förutbestämda frågor men denna gången valde jag att använda mig av strukturen ”Vad undrar jag?”. Alla fick utifrån det de läst skriva en lapp med något de undrade eller tyckte var intressant. Lapparna lades i mitten. De drog en fråga i taget och diskuterade den i gruppen. Eftersom tiden var knapp då grupperna även ska planera nya uppdrag så avbröt vi innan alla frågor var diskuterade. Frågorna kommer att delas med alla i ett gemensamt dokument så att alla kan ge tips och kommentera.

Precis som med eleverna dök det upp andra frågor än de som var tänkta att reflektera över och diskutera. Jag tycker att ”Vad undrar jag?” är en fantastisk struktur för att få reda på vad gruppen, elever eller kollegor, faktiskt undrar vilket i sin tur ger mig som ställer frågorna väldigt många nya tips, idéer och tankar inför vårt fortsätta arbete.

« Äldre inlägg