Category Archives: Allmänt

Struktur: Topplistan

Ett bra sätt att använda samarbete är att minnas och tolka situationer tillsammans. Genom vår gemensamma förståelse kan vi bygga vidare på varandra tankar. I Struktur: Topplistan ska eleverna skapa en lista av vad de minns, tolkar eller tycker är viktigt om ett område. De ska sedan motivera sin lista för varandra och beskriva varför de valt det som de skrivit. Genom att tolka, skriva ner och motivera inför varandra utvecklar eleverna inte bara sin förståelse, utan tränar på argumentation samt utvecklar sin metakognition. Syftet med strukturen är att minnas tillsammans, kunna diskutera det eleverna tycker är intressant och att utgå från elevernas egna frågor kring innehållet som de arbetar med.

Struktur: Topplistan

  1. Elever arbetar med ett innehåll såsom en text, en film, en upplevelse eller en genomgång.
  2. Eleverna skriver ner sina tre mest spännande minnen från innehållet.
  3. En elev i taget delar för sin axelkompis eller lärgrupp och motiverar varför de valt det de skrivit.
  4. Paren eller gruppen diskuterar vad som skiljer eller är lika mellan deras listor.

Om läraren vill kan denne lyfta något som eleverna pratat om genom att gå runt och lyssna på elevernas samtal. Läraren kan slumpa några elever att delge något deras par/grupp tycker var spännande och viktigt eller samla olika svar i en gemensam lista.

Exempel från praktiken

Eleverna ser en film om en flickas liv i Nigeria från frukost, skola och lek med kamrater till läggdags. Läraren: ”Skriv ner som mest tre saker du tyckte var intressant och spännande av det vi nu sett i en lista”. Eleverna skriver och läraren går runt och uppmuntrar samt stödjer vissa elever. Efter en stund säger läraren: ”Nu ska en i taget beskriva en sak från er lista. Den som börjar berätta i varje grupp är den som sitter närmast fönstret. Gå varvet runt. Beskriv med stöd av orden: Jag tycker… därför att. Varsågoda!” I klassens sex grupper lutar de sig in mot bordet och en elev per grupp börjar beskriva det första på sin lista. Sofia: ”Det första jag skrev var att jag tyckte att det var spännande att vi var så lika, hon och jag, trots att vi bor på så olika ställen och i olika hem.” Läraren rör sig från grupp till grupp och lyssnar samt påminner att beskriva varför man valt sin lista med orden ”därför att…”. Läraren avslutar: ”Vad spännande saker ni tyckte om från filmen. Flera av er skrev att barns liv kan se väldigt lika ut i världen, men samtidigt olika. Flickan i filmen fick gå en mil till sin skola varje dag. Det var flera imponerade av!”

Varianter:

Eleverna kan dela sin lista i Berätta mera med varandra. Eleverna kan t ex. försöka hitta någon som inte har samma lista som de själv och diskutera varför de skiljer sig åt. Eleverna kan även försöka hitta någon som har samma som dem själva, skriva dennes namn vid något från listan och diskutera varför just de tyckte samma sak var spännande och intressant.

Eleverna kan efter sin diskussion skriva ner det viktigaste eller mest intressanta i en gemensam Padlet så läraren kan visa klassen och ha en klassdiskusssion om elevernas mest spännande minnen från innehållet. Läraren kan även skapa en gemensam lista med hela klassens tankar eller be grupperna skapa en egen lista tillsammans som de delar med en annan grupp eller inför klassen.

Struktur: Topplistan © Niclas Fohlin

EPA i förskolan

Att lära av varandra gör barn redan som små. De leker med varandra och upptäcker sin omvärld tillsammans. Redan från början kan vi stödja barn att samverka med andra, dela sina tankar och främja varandras lärande. I detta inlägg beskrivs hur du kan använda parsamtal (EPA: Enskilt, par, alla) med yngre barn i förskola och förskoleklass.

Läs mer

Kooperativt lärande för elever med särskilda behov

En fråga vi ofta får är hur vi gör med de elever som är i behov av särskilt stöd eller insatser – och om och hur kooperativt lärande fungerar för en elev med NPF (t.ex. ADHD, språkstörning, ASD) selektiv mutism, en elev som har stora samarbetssvårigheter eller för nyanlända? Det finns inte bara ett svar på en sådan fråga utan vi måste alltid utgå från vilka resurser och styrkor som finns i klassen, hur guppdynamiken och relationerna är mellan elever och den specifika elevens egna behov och förutsättningar. Forskning visar att kooperativt lärande ofta stöttar just de elever som har svårigheter av olika slag, både kunskapsmässiga och sociala. I detta inlägg försöker vi beskriva lite tips och tankar kring hur vi som lärare kan tänka kring de elever som behöver extra stöd för att kunna lära tillsammans med andra.

Läs mer

SFI: Andraspråksinlärning i basgrupper

Jag har under senaste tiden provat på att arbeta med mer långvariga grupper av elever under mina SFI-lektioner. Jag kallar dem basgrupper där samma elever håller ihop kursen ut för att skapa trygghet och tillit till varandra. Mål och syfte med basgrupperna är att det skapas gemenskap och samarbete mellan eleverna så att de utifrån sina egna förutsättningar kan utvecklas tillsammans inom ett visst område. Det som var viktigt för mig när jag började jobba med basgrupper i min undervisning var att konstellation av basgrupper passar till alla typer av uppgifter, det vill säga att eleverna får en vanlig introduktion av ämnet och sedan gör sina övningar i basgrupperna.

Läs mer

Axelkompis och ögonkompis

När vi arbetar med kooperativt lärande använder vi ofta par och grupper om fyra. Par för att det är den minsta enheten att börja med och bra för att träna upp samarbetsfärdigheter och bli van vid att arbeta med andra, fyrgrupp för att det är enkelt att växla mellan enskilt, par och grupp och göra lärandet dynamiskt. Vid ojämnt antal elever eller elever med olika särskilda behov kan också 3- och 5-grupper användas (läs mer om grupper HÄR, HÄR och HÄR) I detta inlägg reder vi ut några begrepp som vi ofta använder. Dessa begrepp och företeelser använder vi om vi känner att det stärker lärandet. Du kan göra på andra sätt och kalla det andra saker om du vill.

Läs mer

Skolstart 2019

Nu drar ett nytt läsår igång! I detta inlägg har vi samtal lite bra information och tips för att starta upp året kooperativt.

Vad är kooperativt lärande?

Kooperativt lärande är både ett förhållningssätt och en metod. Det bygger på att skapa möten mellan människor där de kan stötta varandra vidare i lärandet. HÄR kan du läsa mer om vad kooperativt lärande är. HÄR kan du läsa om ambitionen med kooperativt lärande – vad är det vi vill uppnå när vi jobbar med KL? Läs mer

Första veckorna i skolan

Ny termin och både lärare och elevers förväntningar når nya höjder. Är det här terminen då du vågar prova det där nya spännande du tänkt på under sommaren? Skolan är en fantastisk plats för lärande och utveckling. De första veckorna i skolan är viktiga för att bygga gemenskap och sätta rutiner. Min erfarenhet är att det sätt en lärare sätter igång en termin kan påverka beteenden och lärandet hela terminen. Hur skapar man ett klimat för lärande och utveckling? Vad för gruppstärkande aktiviteter och lekar kan vara bra för att bygga en gruppidentitet och sammanhållning i klassen?

Läs mer

Vikten av instruktioner

Efter att jag och Jennie besökt hundratals skolor och klassrum där lärare applicerar kooperativt lärande har vi utvecklat en bredare förståelse för när KL fungerar och varför det fungerar. En av flera lärdomar vi gjort är hur viktig pedagogen är för att samarbete ska fungera i en situation. Men vad konkret är det pedagoger gör när det fungerar bra? En tydlig framgångsfaktorer vi sett är hur läraren ger instruktioner kring samarbete och hur läraren förbättrar sina instruktioner över tid.

Läs mer

Utveckla nya samtalsmönster

Det vanligaste samtalsmönstret i svenska klassrum är handuppräckning utifrån IRE – Initiering, Respons, Evaluering. Läraren ställer en fråga, eleverna räcker upp handen, läraren ger respons på svaret och bedömer det. IRE är en enkel metod som de flesta lärare och elever är vana vid. Den kan fungera bra i vissa situationer men medför också vissa problem.

  • Enbart några elever räcker upp handen och får svara, vissa elever räcker aldrig upp handen.
  • De elever som räcker upp handen är aktiva i diskussionen, de andra tappar delaktighet och kan sluta lyssna på vad som sägs.
  • Elever som har egna bra tankar blir besvikna om de inte får svara på frågan vilket gör att de inte räcker upp handen lika många gånger.
  • Eleverna får inte möjlighet att resonera och diskutera kring frågan utan ska producera ett snabbt svar vilket kan leda till ett fråga-svara-gå vidare utan att elevernas egna tankar får plats.
  • En del elever hinner inte uppfatta att en fråga ställts förrän någon redan har svarat på den. De får därmed inte tid att tänka eller diskutera vad de tänker.
  • En del elever vill eller vågar inte säga sin tanke inför hela gruppen av olika anledningar vilket gör att de inte riktigt är med när frågor ställs.
  • Läraren får bara veta vad några elever tänker och inte vad gruppen kan om frågan som helhet.
  • Diskussionen avstannar ofta fort efter ett eller ett par svar och frågan anses vara ”avklarad”.

Hur kan vi göra vid mer resonerande frågor? Vad har vi för alternativ? Vad finns det för verktyg som kan skapa en mer jämn delaktighet där allas röster blir hörda? Hur får vi ett mer flerstämmigt klassrum? Kooperativt lärande handlar om att skapa möten mellan människor kring ett innehåll. Vi ökar delaktigheten och aktiviteten bland elever för att skapa motivation och lärande. För att få till en förändring eller prova nya samtalsmönster behöver vi som lärare ta medvetna steg. Här nedan följer ett antal tips och idéer du kan använda för att långsamt förändra de samtalsmönster som finns i ditt klassrum. Vi rekommenderar att du tillsammans med kollegor väljer några sätt som ni testar under ett par veckor, för att sedan utvärdera tillsammans. Blev det någon förändring? Läs gärna detta inlägg som beskriver vad du som lärare behöver tänka på kring att ge instruktioner.

Läs mer

Vad säger eleverna om kooperativt lärande?

En av grundprinciperna i kooperativt lärande är gruppreflektion – feedback, feedup och feedforward. Det är viktigt att eleverna i sina par och grupper ofta får fundera kring hur deras samarbete går, vad de lär sig och hur de bidrar. Det är också bra att de får möjlighet att ge dig som lärare feedback på hur de upplever det är att arbeta med samarbete. Detta kan du göra genom enkäter eller intervjuer, eller med hjälp av en struktur som Karusellen, Mötas på mitten eller Brainstorm. Dels får du reda på vad de uppskattar med arbetet, dels vad de tycker är svårt och vad du kan förtydliga. Vi vill här delge er några tankar från elever från olika skolor runt om i Sverige. Vad tänker de kring att samarbeta? Läs mer

Kontroll eller koll: Hur vet jag vad de lär sig?

Hur vet jag vad eleverna kan när de jobbar i grupp? Blir det inte kaos? Vad gör jag om de lär varandra fel? Hur vet jag vad de pratar om? Jag vågar inte släppa kontrollen.

Det här hör vi ibland från lärare som är intresserade av att arbeta med kooperativt lärande men fortfarande är lite tveksamma. Jag hade själv dessa funderingar i början. Det var viktigt för mig att känna att jag hade kontroll över det som skedde i mitt klassrum – jag var ju ansvarig både för elevernas välmående och deras lärande. Så vad hände när jag började förändra min undervisning och använda mer samarbete mellan elever? Tappade jag kontrollen?

Läs mer

Sommarläsning

Ännu ett läsår går mot sitt slut och både lärare och elever runt om i landet går mot ett välförtjänt sommarlov. I detta inlägg vill vi tipsa om lite läsning för er som är nyfikna på kooperativt lärande, er som kommit igång och vill veta mer, och er som stöttar kollegor att komma igång.

Läs mer

Besök av forskare från Australien

Att KL sprids och blir större i Sverige har börjat få mer och mer internationellt intresse. Ett land där KL är vida spritt är Australien där flera forskare bedrivit forskning om KL under de senaste 30 åren. Dr Kate Ferguson Patrick, som skrivit flera böcker om KL, är intresserad att besöka svenska klassrum i och runt Stockholm med omnejd. Hon är docent och forskare på Universitet of Newcastle och forskar om bland annat kooperativt lärande och multikulturella klassrum.

Hon är särskilt intresserad att besöka klassrum som har en multikulturell prägel eller har några elever som inte är födda I Sverige i klassen där KL använts som ett verktyg. Hon har vigt den 17-19 september för att besöka klassrum. Om du kan ta emot henne i din klass och är villig att visa en lektion med KL-inslag ska du kontakta henne direkt med ett ”Hello, you can visit me!” på kate.fergusonpatrick@newcastle.edu.au så ger hon mer info om besöket.

Bildresultat för kate ferguson patrick

Samarbete som stöd inför individuellt arbete

Kooperativt lärande är i första hand ett förhållningssätt (läs mer HÄR). Vi ser på lärande och kunskap som någonting som växer och stärks genom samtal och interaktioner mellan människor. Det innebär inte att elever alltid arbetar tillsammans i par eller grupper – de får också lyssna på lärargenomgångar och arbeta enskilt. Men även i de enskilda momenten kan jag som lärare göra vissa saker för att stötta och verka för kooperativa normer. Även vid individuellt arbete finns det saker jag som lärare kan göra för att stärka lärandet genom samarbete och se till att fler klarar av uppgiften, samtidigt som jag möjliggör för elever att stötta varandra och stärker sammanhållningen i gruppen. I detta inlägg beskrivs några sådana enkla knep. Läs mer

Föreläsning om KL

I veckan som varit vann Anna-Lena Ekström pris av Kungliga Vetenskapsakademin för sina lärargärningar och arbete med kooperativt lärande. Anna-Lena har under de senaste 25 åren arbetat med samarbete som en naturlig del av sin undervisning där hennes elever får utveckla vänskap och kunskaper i grupper.

Under föreläsningen berättar Anna-Lena om hur hon kombinerar KL med tematisk undervisning i mellanstadiet på Vänge skola. En artikel om priset med intervju av Anna-Lena kan du läsa här. Grattis!

Utveckla din undervisning genom frågor!

I flera inlägg har vi beskrivit hur lärare kan komma igång med kooperativt lärande i sina klassrum. Läs exempelvis här, här och här. I ett tidigare inlägg har vi beskrivit hur ni kan utvärdera och utveckla arbetet i kollegiet kring kooperativt lärande. Reflektion är en central del i att utvecklas som lärare. I detta inlägg kommer jag beskriva hur utmanande frågor kan vara ett effektivt verktyg att hjälpa er skola (eller enskilda lärare) att utvecklas och tänka i nya banor. Att arbeta med utmanande och undersökande frågor kan hjälpa till att lösa upp knutar, hitta en gemensam riktning och skapa ett ramverk vid planering av lektioner. De kan även användas vid handledning eller vid kollegialt lärande på skolan. Idén vid de exempel på frågor som finns under är att de ska utveckla en förståelse för hur och på vilka sätt samarbete kan stärka lärandet. Svaren på frågorna ska kunna leda till nya aktiviteter och handlande hos de enskilda lärarna i undervisningen. Vid sökandet av svar på frågorna likt de under kan lärare utveckla en mer samarbetande kultur i sin undervisningen. På köpet ska eleverna kunna få en mer inkluderande undervisning och en utökad tillgänglig lärmiljö.

Läs mer

Vad är kooperativt lärande?

I inlägget om grundprinciper beskriver vi hur kooperativt lärande är uppbyggt och en del av den teoretiska ramen för förhållningssättet, här beskriver vi en sammanställning över vad KL är. Vad som kanske inte är känt hos er läsare är att det finns mer än 20 olika helhetsmetoder av KL, dvs metoder som kan användas i integrerat i alla situationer människor lär sig kunskaper och färdigheter. I Grundbok i kooperativt lärande beskriver vi hur KL är ett paraplybegrepp och kan ses som ett förhållningssätt till lärande. Sedan 1970-talet har detta förhållningssätt applicerats i specifika metoder med olika författare. Genom att använda teorier om hur människor samarbetar tillsammans med kunskap från didaktisk och pedagogisk forskning har det skapats olika ramverk. En fråga som man kan ställa är: vilka metoder och ramverk är det vi sprider via denna blogg och de böcker som skrivits på svenska? En annan fråga kan vara: Om jag lyssnar på en föreläsare som pratar om KL, vilken specifik metod pratas det om då? Det är, förövrigt, en bra fråga att ställa till den du lyssnar på! Läs mer

Kollegialt lärande: reflektera och hålla kursen

”Cooperation in the classroom requires cooperation in the staffroom.” Wendy Jolliffe, Cooperative learning in the classroom

Om vi vill utveckla ett samarbetande klimat bland våra elever är det viktigt att vi använder samarbete även i arbetet med kollegor. För att utveckla oss själva som lärare behöver vi stöd av varandra, både i planering och reflektion. När vi tillsammans jobbar med ett utvecklingsområde är det också viktigt att vi ibland stannar upp och utvärderar och kollar av om vi är på rätt kurs. Vi behöver synliggöra och dela med oss av vad vi har gjort: Vad har vi gjort hittills? Vilka steg har vi tagit? Hur gick det? Vi behöver också fundera på om vi har märkt några skillnader. Vad har vi sett bland eleverna? Vad har hänt med mig som lärare? Vad har hänt i kollegiet? Börjar vi se de effekter som vi eftersträvar? Om inte, vad ska vi göra för att komma dit? Hur tar vi oss vidare? Stämmer det vi märkt överens med den forskning som finns om området? I detta inlägg beskrivs några konkreta sätt vi har använt för att låta lärare reflektera tillsammans kring vad de gjort och vad de märkt för effekter av arbetet kring strukturerat samarbete genom kooperativt lärande. Testa sakerna nedan, inspireras av dem eller gör helt andra saker för att reflektera tillsammans! Läs mer

Gruppidentitet – vad, varför och hur?

När elever ska samverka med varandra i en mindre grupp över tid är det viktigt att bygga upp en tillit och tilltro till varandra. Om elever inte upplever att det är okej att göra fel eller att andra kommer lyssna på ens funderingar och frågor i gruppen finns det en risk att elever lär sig mindre när de samverkar än om de arbetar enskilt. Som lärare behöver man därför på enkla sätt, under ex. matematik eller svenskalektioner, få elever att känna en tillhörighet och gruppidentitet med de man arbetar i samma grupp som.

Läs mer

Tävling – vinn en bok

Tävling! Vi fick en bok över vid ett kurstillfälle och tänkte att den borde vara i handen på en lärare istället för i en bokhylla. Du kan vinna dig eller en kollega ett exemplar av Kooperativt lärande i praktiken. Du är med i tävlingen om du går in i vår FB-grupp och skriver ett eget inlägg med frågorna under som stöd.

Vad har du märkt för framgångsfaktorer när du arbetar med samarbete? Vad är det som gör att det fungerar så att eleverna lär sig mer? Vad behöver du som lärare göra?

(Om du inte börjat använda samarbete än, vad tror du kan vara framgångsfaktorer?)

Skriv en kort reflektion i ett eget inlägg i FB-gruppen kooperativt lärande senast den 20 mars och tagga inlägget med #KLboktävling så är du med!

https://www.studentlitteratur.se/#9789144128078/Kooperativt+lärande+i+praktiken+Resurspaket

« Äldre poster Recent Entries »