Ett annat sätt som vi använder för att träna enheter är den kooperativa strukturen ”Hör vi ihop”. De fick var sitt påstående som t.ex. två paket smör väger 500g var, en påse mjöl väger 1kg, ett snöre är 100 cm lång en pinne är 1 m lång osv.
Vi jobbar en hel del med det sociala samspelet. För att förstå vad ett bra socialt samspel är så behöver man veta vad det innebär. Här strukturerar vi upp det genom att göra ett Y kort.
Vi har arbetat med forntiden ett tag. Då har vi använt oss av strukturen pussel. De arbetar i sina hemgrupper och tar reda på olika fakta om t.ex Bronsåldern.
En vanlig fråga jag fått på föreläsningar och utbildningar är hur man hanterar att elever har olika kunskapsnivåer och förståelse i ett ämne. Jag brukar ofta svara att det precis är det som är bra med att använda samarbete när man lär sig. När de samarbetar och kan olika mycket skapas en kunskapsklyfta mellan eleverna som skapar en motivation att fylla den för att förstå varandra. Men för att olikheter mellan elever ska vara en positiv kraft i undervisningen är det några principer som läraren behöver förhålla sig till – nämligen att skapa förutsättningar för ett multidimensionellt och kooperativt klassrum med en bredare syn på kunskap och kunskapande. Läs mer
Hur kan läraren på ett snabbt sätt få med elevernas förkunskaper kring ett tema eller område i undervisningen? Vid mina klassrumsbesök har detta framstått som ett svårt område. Att aktivera förförståelse är viktigt både för att läraren ska veta vad eleverna redan kan och för att eleverna ska kunna lotsas in i ämnet genom det de redan vet. Av det jag ser är det vanligtvis handuppräckning eller EPA som används för detta. Men det finns så många fler enkla sätt att göra det på som både synliggör förkunskaper för läraren och samtidigt sprider kunskaper mellan elever. En strategi jag ofta använder och rekommenderar kallar jag för ”Vad vet du?”. Strategin är effektiv, enkel och kräver näst intill ingen planering för läraren.
Strategin är oerhört bra för att aktivera förförståelse och dela erfarenheter mellan eleverna. Du kan samla in det de skrivit och därefter använda ord eller begrepp de själva kan för att koppla elevernas vardagsspråk till skolspråket.
Jag heter Charlotte Marie och arbetar i åk 6-9 på Varagårdsskolan i Bjuv. Jag undervisar i engelska, franska och svenska och är förstelärare. Det har länge lockat mig att få in mer Kooperativt lärande i mina lektioner, men det enda jag hittills har jobbat med är EPA. När jag för ett par veckor sedan såg Niclas Fohlins förfrågan på Facebook om någon ville testa en ny KL-struktur, “Skapa en fråga”, så tänkte jag att det äntligen var dags att komma igång. Mitt val av klass föll på åk 7 i engelska eftersom vi har lektion tisdag och onsdag och det passade väl in i planeringen.
Under några veckor har vi sett på avsnitt av serien “Holly’s heroes” (UR Skola) och vi har gjort uppgifter av skiftande karaktär till de olika avsnitten, både diskussioner och kortskrivande. Jag bestämde mig för att göra strukturen “Skapa en fråga” till det femte och för oss avslutande avsnittet. Vi hade två lektioner kvar innan sportlovet så jag var säker på att vi skulle hinna göra färdigt strukturen. Klassen har aldrig jobbat med KL tidigare men är nyfiken och intresserad så jag hade en föraning om att det skulle fungera bra. Jag berättade att jag hade fått en utmaning av en lärare från en annan stad att testa det här arbetssättet och eleverna verkade tycka att det var lite spännande. Jag förberedde eleverna på strukturens första fyra steg och sedan tittade vi gemensamt på avsnitt fem av “Holly’s heroes”.
Efter att vi hade sett färdigt avsnittet fick eleverna se de fyra arbetsgrupperna på tavlan. Framför varje elevs namn fanns en siffra och jag passade på att berätta att alla ettor senare skulle samarbeta som en ny grupp. När eleverna hade placerat sig gruppvis var det dags att skapa en öppen fråga till avsnittet vi just sett. Jag skrev exempel-börjorna på engelska på tavlan och eleverna såg lite fundersamma ut. Vi hade redan jobbat med att svara på både öppna och stängda frågor kring serien vi såg, så efter lite förklaring och exempel på olika frågor kom eleverna igång med att skapa en egen fråga. Eftersom vi inte hade tillräckligt mycket tid kvar på lektionen för att gå vidare till nästa steg, men ändå för mycket tid kvar för att sluta, så började några av grupperna att diskutera sin fråga och skriva ner ett enskilt svar i en enkel tabell som jag hade satt ihop under lektionens gång. Vi arbetar i G Suite och Classroom så jag delade ut tabellen som en uppgift där.
Följande dag fortsatte vi lektionen och då hade jag satt upp våra fyra frågor på väggarna i klassrummet. Efter en kort genomgång av de olika stegen vi skulle jobba med denna lektion kunde vi sätta igång. Vi upptäckte snabbt att det var svårt att ha frågorna på väggarna och samtidigt föra anteckningar på dator. Eleverna upptäckte också att en av de fyra frågorna inte var en öppen fråga, och det borde jag ju ha kollat under tiden de skrev dagen innan. Å andra sidan blev det här ett bra lärtillfälle för eleverna eftersom de själva upptäckte skillnaden mellan öppna och stängda frågor.
Eftersom jag ville att eleverna skulle skriva av de olika frågorna i sina dokument kan det vara en fördel att ha frågan liggandes på bordet istället för uppsatt på väggen. Vi upptäckte det när grupperna roterade runt i klassrummet och det blev lite bökigt med var man skulle ha datorn. En av grupperna satte sig hela tiden tillsammans vid ett bord så fort de hade läst frågan och den instruktionen kommer jag att lägga till i fortsättningen. Tiden på 2 minuter för diskussion och 1 minut för eget skrivande fungerade bra då det skapade fokus på uppgiften. Vid de två första frågorna hade vi dock lite längre tid eftersom eleverna inte var vana vid arbetssättet. Jag tog det också lite lugnt och la till tid innan det var dags att flytta till nästa fråga eftersom vi alla skriver olika fort och olika mycket.
Väl framme vid steg sex, den nya gruppkonstellationen, skrev jag upp grupperna på tavlan och placerade ut dem i klassrummet. Många egna viljor gjorde att det blev lite rörigt här, men till slut kom eleverna igång med att diskutera sig fram till ett gemensamt svar på frågan de hade fått. Efter noggrann förklaring och motiverande samtal med grupperna satte vi igång med att låta datorn välja ut den som skulle redovisa frågan. Eleverna tog uppgiften på stort allvar och lyssnade uppmärksamt på varandra.
När vi var färdiga med övningen hade vi ungefär en kvart kvar av lektionen och jag slängde ihop en utvärdering av arbetssättet i Google forms. Eleverna satt tålmodigt och väntade och när de sedan skrev i utvärderingen visade det sig att de hade tyckt om övningarna. Majoriteten tyckte om att arbeta i grupperna även om det var svårt att samarbeta med alla eftersom de inte känner varandra så väl. De tyckte om att alla i gruppen skulle vara beredda på att redovisa och att alla var tvungna att ta ansvar. De tyckte också om att lyssna på klasskamraterna som redovisade eftersom de aldrig hade hört vissa av dem prata på engelska och svara högt tidigare. De som presenterade kände att de hade stöd från övriga i gruppen vid redovisningen, även om det inte behövdes vid just detta tillfälle.
Det gick riktigt bra att testa strukturen med klassen. Jag berättade för eleverna att det var första gången jag testade övningen och var tvungen att läsa om instruktionerna ibland och de accepterade det. Det kändes som att de tyckte det var roligt att få vara med att tycka och tänka så att det skulle bli så bra som möjligt för oss alla. Jag har verkligen fått mersmak av Kooperativt lärande efter dessa två lektioner och ser att mina elever behöver få fler tillfällen att träna samarbete och lära känna varandra under lektionstid. Det blir roligt att utforska övriga KL-strukturer med alla mina elever i framtiden!
När vi strukturerar upp lektionen så kan vi ha flera aktiviteter igång på samma gång. Under en och samma lektion skrev vi en dikt, gjorde en bildövning och samlade varma ord till ett ordmoln. Det kan tyckas att det kan bli rörigt när många aktiviteter sker samtidigt, men det blev det inte.
Ofta när vi som lärare presenterar nytt innehåll skapas det många frågor hos eleverna. Kanske hinner du gå igenom en eller två och säger sedan: ”Nu måste vi gå vidare, ner med händerna”. Men varför inte använda dessa frågor för att än mer utveckla elevernas förståelse och skapa nya kunskaper i en gemenskap? I strukturen Ställ en fråga är det precis det man gör. Frågorna som eleverna har blir en källa till nya kunskaper för hela elevgruppen.
Det finns mängder av sätt att bearbeta en text på. Den här gången var klassen uppdelad i två halvor. Jag hade ena halvan av klassen och min kollega hade den andra i klassrummet bredvid. Först fick eleverna läsa högt för varandra i par. När de flesta var klara samlades vi på mattan tillsammans. Jag läste högt och de följde med i texten. Ibland stannade jag till och bad en elev läsa en mening. När vi läst kapitlet samtalade vi om vad det handlade om för att sammanfatta vår förståelse för texten. Läs mer
Vi har under höstterminen lärt oss om skapelsemyter, vad människor trodde för längesen och vad människor tror på nu. Vi har diskuterat, lyssnat, sett film, läst, skrivit och målat. De senaste veckorna har vi fokuserat på de tre abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam. Efter att ha hämtat in information på olika sätt gjorde vi en lektion med strukturen Sortering. För att ytterligare befästa begreppen använde vi strukturen Fråga, fråga, byt!. Läs mer
På SO-lektionerna har vi de senaste veckorna arbetat med de tre stora abrahamitiska religionerna judendomen, kristendomen och islam. Vi har hört berättelser, sett film, läst, skrivit och diskuterat. För att repetera och befästa några av begreppen vi lärt oss använde vi en variant av strukturen sortering. Läs mer
Idag har vi introducerat omkrets för våra tvåor. Eleverna fick fundera kring vad ordet omkrets betyder och de fick prata med sina klasskompisar om vad de tänkte om begreppet. Jag hade en kort genomgång och eleverna fick därefter sitta 2 och 2 på mattan medans jag visade upp olika figurer de skulle räkna ut omkretsen på. Jag gjorde detta i halvklass så jag kunde direkt se vilka elever som greppat begreppet och vilka som behövde mer stöd.
Idag läste vi i klassen klart en högläsningsbok. Fokus under läsningen har varit läsupplevelse, och det har blivit många bra diskussioner, tankar och spontana textkopplingar. Innan varje kapitel har jag tagit fram några få ord på smartboarden som kunde vara nya för eleverna (med bilder när det gick) och en mening från kapitlet (inspirerat av Körling). Dessa ord och meningar sätter igång elevernas tankar kring vad som kommer i kapitlet. Under läsningen stannar jag ibland upp och ställer frågor eller förklarar något. Ofta får eleverna tankar och vill berätta om vad de tror ska hända eller göra någon textkoppling till något annat vi läst. När vi nu läst ut boken bearbetar vi den på lite olika sätt.
Vi jobbar mycket med ordklasserna verb, substantiv och adjektiv. Vi tränar på att komparera adjektiv, på att få rätt tempus och på bestämd och obestämd form. För att kontrollera att alla elever vet vilket ord som hör till vilken ordklass så valde jag att använda strukturen fråga, fråga, byt. Läs mer
Nu är vi framme vid kapitel 4 i berättelsen ”Den magiska dörren”. Det kapitlet ska handla om världen bakom den mystiska dörren. Inför skrivandet tränar vi på att beskriva en miljö på olika sätt. För att beskriva en miljö så har vi tränat på att använda våra sinnen i beskrivandet. Vi arbetar utifrån en kombination av APE och EPA alla-enskilt-par-alla (AEPA).
På denna blogg har vi skrivit flera inlägg om vinsten med att arbeta utifrån samarbete mellan elever. Men vi kan inte nog trycka på hur kooperativt lärande faktiskt löser flera problem som lärare och skolor kämpar med dagligen. Så varför ska man använda kooperativt lärande? Vad är ambitionen med att arbeta utifrån samarbete och i mindre grupper? Vad är det för svårigheter inom skolan som kooperativt lärande försöker lösa? Här följer några av våra tankar blandade med den forskning som finns inom området.
I geografi åk 5 arbetar vi med Europa. Eleverna har fått skriva egna presentationer och redovisningar om länder i Europa. Vi ville utveckla vårt sätt att ge kamratrespons på dessa så att alla blev delaktiga och därför valde vi att testa att använda strategin Multisvar så att alla kunde ge respons direkt. I korthet gjorde vi såhär:
