Strategi: Stoppskylt

När elever arbetar tillsammans i grupp kan det av olika anledningar uppstå svårigheter att samarbeta. Exempelvis kan det finns meningsskiljaktigheter eller att gruppen inte är överens om hur de ska fördela det gemensamma arbetet. En utmärkt och enkel strategi för att få grupper att reflektera och diskutera sitt samarbete är med hjälp av strategin Stoppskylt. Om du ser att en grupp behöver diskutera hur de ska arbeta tillsammans för att effektivisera arbetet kan du använda denna strategi. I sin enkelhet ska eleverna stoppa arbetet i 1 minut och diskutera hur de kan samarbeta bättre tillsammans. Gruppen ska se det som en utmaning och ett tillfälle att reflektera kring sitt samarbete.

Läs mer

Klassens favoritstruktur

Denna vecka har vi arbetat med likabehandling. Vi såg på en film om en flicka som inte vågade säga stopp när det var någon som retades. Av detta dilemma blev det väldigt bra diskussioner. Här diskuterar de vad likabehandling är genom huvuden ihop. De tycker verkligen om detta sätt att arbeta. När jag ger dem en öppen fråga i helklass så är det samma tre-fyra som räcker upp handen. När jag ställer samma fråga och säger huvuden ihop är alla med i diskussionen. De går varvet runt och lyssnar på varandra. Det är också lättare att säga vad man tänker till några få än hela klassen. Jag går runt och hör deras diskussioner och hör då även de som brukar vara tysta. De försöker enas om ett eller några alternativ eftersom de vet att en av dem ska berätta vad gruppen har diskuterat. Det händer ganska ofta att de ber om att få göra huvuden ihop. Det aktiverar dem verkligen.

Hitta en kompis: Matematik

Strukturen Hitta en kompis är väldigt tacksam att använda i matematik. Den gör att eleverna måste visa och förklara hur de tänker. De tar på ett naturligt sätt hjälp av varandra och löser uppgifterna tillsammans. Kunskapsmålet var att båda skulle veta hur de hade löst talet. Samarbetsfärdigheten vi tränade på var att lyssna på varandra. Läs mer

Kooperativt lärande både ute och inne

En vecka fylld av kooperativt lärande både ute och inne.

Sista delen i tema ”Kropp och hälsa” handlade om våra sinnen. I grupper om fem till sex elever hjälptes de åt med att arbeta med sina sinnen. Denna förmiddag övade vi, förutom våra sinnen, på att samarbeta och komma fram till ett gemensamt resultat. Övningen är en variant av ”huvuden ihop”.

Här testar de sitt luktsinne. Det var tio olika dofter som de skulle bestämma vilka de var och skriva ned. Det är inte helt lätt. Några av dem var tvärsäkra på vissa dofter medan andra inte kunde känna igen dem. Vi diskuterade varför det kunde vara så. Vi kom fram till att mycket var beroende på erfarenhet. Ett barn sa att det luktar sill och i burken var det ättika. Ett annat barn sa att det luktade honung i en annan burk. Han har en släkting som är biodlare och har varit med och känt den doften.

Nästa station var att testa synen men också en test på vad man kan komma ihåg. De fick titta på en matris med ord. Det gälled att memorera orden och var i matrisen de var placerade. Sen skulle de skriva in rätt ord på rätt plats. Här gällde det att samarbeta. En del grupper var strukturerade och delade upp matrisen så de memorerade ord i var sin rad. De lyckades ganska bra. De grupper som sen tillsammans diskuterade sig sig fram till orden och deras placering lyckades placera några fler ord.

  

På denna station skulle de lyssna och skriva ned vad de hörde i burkarna. Också en samarbetsövning eftersom de måste vara överens om vad de hör. Även här spelar erfarenhet stor betydelse.

Till sist skulle de testa sin känsel. De skulle leta upp tio olika saker i lådan, känna efter och beskriva dem för varandra. I kooperativt lärande är det en form av kommunikatören

När vi nu har arbetat färdigt med kropp och hälsa så fick de i sina hemgrupper skriva ned fyra frågor med fyra svarsalternativ varav ett svar är rätt. En grupp skrev frågor om skelett och muskler, en om hjärta, lungor och blod, en om matens väg genom kroppen och en om sinnena. Dessa frågor skrev jag sen in i en kahoot. På detta sätt delar de med sig av sina kunskaper och genom kahooten tränar de och lär sig än mer. Prova gärna den genom att klicka på länken.

De använde sig av sina anteckningar vi har gjort under temats gång och faktaböcker när de skrev frågorna.

Det blev väldigt bra diskussioner då de fick klargöra för varandra hur kroppen funderar och hur de skulle formulera frågorna så att kamraterna skulle förstå dem. Sen skulle de ha fyra svar och då hitta på tre svar som inte var riktigt rätt men ändå lurigt nära. Detta arbetssätt engagerade dem väldigt.

Jag fick då också möjlighet till att gå runt och höra hur de resonerade, vilka kunskaper de har, om de använde expertord och kunde sätta in dem i rätt sammanhang. Jag kunde ge dem feedback så de formulerade frågorna så de fick det svar de var ute efter.

 

 Senare i veckan tränade vi på ord som stavas med dubbla konsonanter. Här har de tränat på att skriva ord med både en och två lika konsonanter. Nu jämför de och hjälper varandra att hitta rätt stavning. De diskuterar varför det stavas som det gör. Jag hör hur de testar vokalen före för att hitta rätt. Denna övning är en variant av par-pussel.

Även ute arbetar vi kooperativt. I sina lärpar fick de i uppdrag att bygga geometriska figurer.

De fick sen berätta för andra lärpar vilka figurer de hade gjort och beskriva de geometriska formerna med rätt expertord.

Nästa uppdrag var att uppskatta omkretsen runt ett träd. Först fick de med hjälp av sig själva, pinnar eller vad de kunde komma på göra en uppskattning på hur långt snöre de behöver för att det ska nå runt trädet. När de var överens om hur de skulle göra fick de klippa till en garntråd.

 

Här har de mätt omkretsen med hjälp av sina kroppar.

 Här tester de om de har uppskattat rätt.

 

När vi utvärderade resultatet så hade de väldigt bra förklaringar på varför det inte alltid stämde eller varför de stämde. De som lyckades bäst hade varit noga med att samma barn som mätte runt trädet med sina armar också stod modell när de mätte upp tråden. De som inte fick riktigt rätt hade bytt personer som hade mätt mot trädet och sen stod modell. En grupp kom fram till att när de mätte med armarna mätte de högre upp på trädet än när de sen mätte med tråden. En grupp som inte nådde runt med sina armar hade använt en lång pinne och den gav felmarginal. Mycket kooperativt lärande i detta.

 Nu till all lek i skogen. Mycket samarbete i det också.

I veckan har vi introducerat volym i matten. Vi börjar som vanligt att reda ut begreppen (expertorden) i arbetsområdet. Det gjorde vi med huvuden ihop.

Därefter tittade vi på volym i olika kärl. Alla dessa kärl rymmer 5dl även om det ser olika ut.

APE: Fyrfältare

I veckan startade vi upp mattegrupper tillsammans med 1:orna. Vi arbetade med problemlösningar. Här är det många moment att tänka på. Det är det en läsförståelseövning samtidigt som man ska tänka på Vad ska jag räkna ut?, Hur ska jag räkna? Hur visar jag det? Många barn tycker det är svårt att visa hur de tänker så vi använder oss av en fyrfältare. Vi jobbade enligt strukturen APE.

Läs mer

Flera strukturer kombineras

Inlägg av Mette Borge Rundqwist som är Förstelärare i Staffanstorp kommun.

Många gånger använder vi flera strukturer eller delar av flera strukturer under ett arbetspass. I denna övning använder vi delar av karusellen, lärpar, kloka pennan och turas om. Dessa strukturer gör eleverna aktiva i sitt lärande. De stöttar varandra, ger varandra feedback, jag kan ge dem feedback och vi lyfter fram deras lärande tillsammans.

Läs mer

Att redovisa kooperativt

När man arbetar i klasser upp mot 25-30 elever kan redovisningar ta lång tid, även om du låter eleverna arbeta i par eller grupper. Jag upplever ofta att eleverna (särskilt de yngre) inte är tillräckligt uthålliga för att orka lyssna på de sista grupperna. Ibland är det så att man har vissa elever som tycker att det är för jobbigt att redovisa för hela klassen. Hur kan man göra då? Här kommer tips på hur man kan få alla grupperna att redovisa, utan att de blir trötta och inte orkar lyssna. Eleverna som tycker att det är jobbigt att redovisa för en stor grupp får även en chans att redovisa för en mindre grupp.

Läs mer

Karusellen: Läsläxa

När vi denna vecka lyssnade på läsläxan i våra läsgrupper fick den starkare läs-gruppen som vanligt läsa läsläxan tillsammans med sin läs-kompis medan jag gick runt och lyssnade. Därefter använde jag mig av strukturen Karusellen.  Jag fotade av bilder från veckans läsläxa i vår läsebok Den magiska kulan och skrev ut dessa. Bilderna stoppade jag sedan i våra clearboards.

Läs mer

Gemenskapsorienterad inkludering

När en elev av skolan upplevs ha skolsvårigheter och har behov av särskilt stöd finns det flera vägar för skolan att möta detta behov. Ett sätt är det som kallas gemenskapsorinterad inkludering där läraren söker hjälp hos elevgruppen och ser denna som en resurs i klassrummet för elever i behov av stöd. Ann Ahlberg (2015) beskriver olika perspektiv och teoretiska utgångspunkter för hur skolan ser på barn med skolsvårigheter. Dessa benämns som individperspektiv, organisations- och systemperspektiv, samhälls- och strukturperspektiv och relationellt perspektiv. När blicken lyfts till att studera helheter i en elevs skolsvårigheter öppnas också möjligheter för kreativa lösningar på dessa problem. I detta inlägg ska jag beskriva ett exempel på hur du kan använda Kooperativt Lärande och gemenskapsorienterad inkludering för att möta olika elevers behov av stöd med ett kort exempel.

Läs mer