Roller kan användas för att effektivisera samarbete och stötta lärandet i gruppen. Det finns inget egenvärde i att använda roller utan jag gör det för att stärka båda samarbetet och lärandet. Jag behöver därför fundera på syftet med rollen, varför den behövs, vad den ska bidra med och hur jag kan stötta eleverna i användandet av rollen så att det leder dit vi vill. Beroende på uppgiften kan jag använda en roll per grupp eller flera; i strukturen Mötas på mitten till exempel kan det ibland vara bra med en sekreterare. I vissa uppgifter kan varje gruppmedlem få en roll. Om eleverna exempelvis ska lösa ett matteproblem kan vi ha en uppläsare som läser problemet högt och ser till att alla förstår vad som efterfrågas, en tidtagare som håller koll på tiden, en sekreterare som skriver/ritar gruppens lösning och en redovisare som redovisar lösningen inför klassen. Om jag märker att det blir för många roller och att eleverna blir förvirrade får jag ta ett steg tillbaka och förtydliga. Jag kan rotera rollerna efter varje uppgift eller låta rollerna vara kvar under hela lektionen. Vissa roller kan bytas efter en dag eller en vecka, exempelvis materialförvaltare. Beroende på situationen kan eleverna få ett rollkort, rollerna kan skrivas på tavlan eller ges muntligt – alltid med lärandet i fokus.

En stor del i att vara lärare handlar om att bygga en undervisningsgemenskap där eleverna känner sig trygga. När människor är trygga och vågar säga vad de tycker främjas lärandet. Att arbeta gruppstärkande handlar inte enbart om att då och då göra gruppstärkande övningar, utan att verka för goda relationer samtidigt som vi undervisar kring det innehåll eleverna ska lära sig. Det handlar om att möjliggöra för social utveckling och kunskapsutveckling samtidigt, och är en process som pågår under hela elevernas skolgång. Det blir inte ”klart” efter en uppstartsvecka med fokus på värdegrunden. Läraren måste hela tiden verka för att undervisningsgemenskapen stärks och utvecklas. I detta inlägg delar vi lite tankar kring detta och länkar till fler inlägg som beskriver konkreta övningar.

När elever ska samarbeta med varandra behöver vi lärare ta ett ansvar för att hjälpa dem att vara redo för samarbetet, oavsett om de ska vara en grupp i flera veckor eller i ett par minuter. I inlägget om gruppidentiet beskriver vi hur man kan jobba med att skapa en sammanhållning i grupper som ska jobba med varandra över tid. I detta inlägg beskriver vi de små saker du som lärare kan göra för att rikta eleverna mot varandra innan de ska samarbeta – vare sig det är i en långvarig grupp eller en tillfällig grupp. Genom mitt agerande som lärare kan jag förbereda eleverna inför samarbetet och öka chansen att de lyckas tillsammans. Här nedan finns några exempel som ibland kan användas för att göra eleverna mer redo för ett kort samarbetsmoment.

Använder du parsamtal då och då, och vill att eleverna också ska få röra sig? Har du långa lektionspass där det behövs en paus med ett syfte? Vill du ta vara på tiden när eleverna går till och från matsalen/idrottshallen/slöjden? Använd en parpromenad!

En parpromenad innebär att eleverna får en fråga att diskutera under tiden de promenerar tillsammans. Frågan kan ha olika syften. Det kan vara en fråga för att lära känna varandra, behandla lektionsinnehåll, utvärdera eller bearbeta dagen. Parpromenad kan användas som en paus under lektionen för att skapa rörelse och samtidigt bearbeta innehållet, eller som ett sätt att strukturera promenader till matsal eller liknande, vare sig promenaden sker inomhus eller utomhus.

”Det är så tydligt att det inte räcker att bara använda strukturer i undervisningen, jag måste också undervisa utifrån de sociala mål eleverna behöver för att klara av samarbete.”

Att arbeta med kooperativt lärande innebär inte att bara använda strukturer såsom EPA i undervisningen. Strukturer kan vara bra verktyg som hjälper mig som pedagog att få till samarbetssituationer där eleverna behöver varandra. Det räcker dock inte med det. Kooperativt lärande är mer än en metod eller enkla trix, det är ett förhållningssätt. Som läraren i citatet ovan upptäckt består det kooperativa förhållningssättet av en oerhört viktig social aspekt. När elever ska samarbeta och samtala med varandra behöver jag som pedagog synliggöra hur detta ska gå till. Hur ser ett effektivt samarbete ut? Hur gör man när man samarbetar? Vad innebär det? Hur kan vi stötta varandra? Pedagogen kan välja att synliggöra samarbetsfärdigheter för eleverna på många olika sätt. Hur det synliggörs påverkas av det innehåll ni arbetar med, vilka eleverna du har i din grupp och utifrån ditt sätt att leda. Men… ska du använda samarbete i undervisningen kan inte det sociala glömmas bort, utan behöver finnas med som en röd tråd i det ni gör. När vi utvecklar elever i hur man samarbetar och synliggör hur ett effektivt samarbete kan se ut blir de bättre på det. (För forskning kring detta se t.ex. HÄR , HÄR och HÄR). Detta behöver ske tillsammans med kunskapsinlärningen när innehållet arbetas med, och inte som isolerade moment på en EQ-lektion en gång i månaden. Här nedan beskrivs några olika sätt att arbeta med socialt och emotionellt lärande på ett integrerat sätt i undervisningen. Syftet är att stärka elevers lärande och mående, synliggöra goda exempel och sprida effektiva samarbeten i gruppen. Exemplen nedan kan användas oavsett om du jobbar med en förskoleklass eller en gymnasieklass.

Kooperativt lärande handlar mycket om att skapa möten mellan människor där de får samtala och stötta varandra i lärandet. I samtal möjliggörs flera saker. Vi får chans att befästa vår kunskap genom att sätta ord på det vi kan och dela det med någon annan. Vi får chans att få nya kunskaper när vi lyssnar på någon annans tolkning och förståelse. Vi får chans att fördjupa vår kunskap när vi kombinerar det vi kan och stöttar varandra vidare. Genom samhandlingar ökar också ofta motivationen att lära, då det jag tänker och säger påverkar fler än bara mig själv. Vi skapar också ett klassrum där allas röster blir hörda i en demokratisk gemenskap. Ann Pihlgren skriver i Sokratiska samtal i undervisningen att ”Dialog är en samarbetande form av samtal, där samarbetet förutsätts ge vinster för alla deltagare.” Vi låter inte eleverna samtala med varandra i par eller grupp bara för att, utan vi vill att eleverna ska få ut någonting av det och vi tror att samtal kan leda lärandet framåt. Hur kan vi då stötta eleverna i dessa par och gruppsamtal? Hur ser vi till att alla får möjlighet att delta och höras? Hur möjliggör vi för samtal som leder lärandet framåt?