Kategoriarkiv: Elevaktiva arbetssätt

Jag möter eleverna bara vissa lektioner, kan jag jobba med kooperativt lärande?

Kooperativt lärande är ett förhållningssätt och en metodik som kan användas i alla åldrar, alla ämnen, olika verksamheter och på oerhört många olika sätt. Hur du gör beror på det sammanhang du befinner dig i och vad ditt syfte är. En fråga vi ibland får är om det går att använda kooperativt lärande om jag bara möter eleverna då och då. Kan jag arbeta kooperativt trots att eleverna möter andra lärare som kanske gör på andra sätt? Kan jag använda grupper trots att vi kanske inte hinner lägga massa tid på gruppidentitet då vi bara har 60 min i veckan? Kan jag använda samarbete även om jag möter elever i blandade grupper där de inte känner varandra?

Det korta svaret är: JA! Du kan använda kooperativt lärande oavsett hur ofta du träffar eleverna. Du kan till och med använda kooperativt lärande om du träffar personerna i fråga enbart en gång! Det som kan variera är hur du använder det och vad inom KL du väljer att använda. Målet är alltid att stärka elevernas lärande genom samarbete och få människor att bli viktiga för varandra. Elever ska känna att de bryr sig om varandras lärande och vilja att det går bra för varandra. Utifrån ditt ämne och ditt innehåll kan du fundera över: Hur och när kan eleverna få stötta varandra att förstå innehållet? På vilka sätt kan eleverna bli viktiga för varandra under stunden jag har dem? Här nedan följer några tips som kan hjälpa dig att hitta hur KL kan underlätta för dig och dina elever.

Läs mer

NO på högstadiet

Här kommer ett gästinlägg från Rebecca Bergelin på Sjöfruskolan i Umeå. Hon beskriver hur hon använde strukturerna kooperativ fyrfältare och hör vi ihop i NO på högstadiet för att stötta förståelse och befästa kunskaper. Läs och inspireras!

***

Vi håller på att arbeta med att lära oss om vad som är skillnaden mellan en atom och en jon av ett visst grundämne samt hur olika joner förenas i jonföreningar.

FYRFÄLTARE
Elevgrupper med tre eller fyra elever i varje grupp får ett papper per grupp med ett grundämne som tema (ord i mitten av pappret, t ex ”Natrium”). Första fältet: ”Rita atomen”. Andra fältet: ”Hur många elektroner finns i atomens yttersta skal?”. Tredje fältet: ”Rita jonen”. Fjärde fältet: ”Vilken laddning har jonen?”.
Gruppen jobbar gemensamt med uppgifterna i de fyra fälten. De har periodiska systemet till hjälp.

Läs mer

Struktur: Lär klassen

Att kunna inta olika roller i undervisningen, som frågeställare, lyssnare, samtalsledare eller forskare gör oss mer medvetna om lärandeprocessen. En roll som elever sällan intar är den som lärare – dvs att organisera och strukturera lärprocesser för andra. Det är precis det eleverna får göra med Struktur: Lär klassen.

Det sägs att vi minns våra kunskaper bättre om vi lär andra det vi själv lärt oss. Genom att forma om en kunskap till ett lärande för andra behöver vi sätta ord på det vi kan och lära ut det som vi ser som viktigt inom ett ämne. Att inta rollen att lära andra börjar i att vi kan beskriva våra tankar om det vi lär oss för varandra, kanske i ett par. När vi sedan bemästrat något nytt kan vi reflektera kring det vi lärt oss och sätta ord på vad vi tycker är viktigt. Ett nästa steg är att lyfta ut vad vi ser som det centrala i en ny kunskap och kunna formulera det i information för andra. Ett vidare steg är att kunna skapa processer så att andra kan skapa något nytt kring det vi lär om samt kritisk undersöka och förstå var våra egna tankar kommer ifrån. I strukturen Lär varandra får en grupp som ansvar att lära en kamrat om ett avgränsat område. I strukturen Lär klassen är det istället gruppen som ska designa ett lärande för sin klass. I denna struktur ges fler möjligheter för grupper att lära andra och leda lärprocesser för sina klasskamrater.

Läs mer

Kooperativ läsning

Det finns få saker kooperativt lärande passar så bra till som att läsa och förstå texter. Genom att läsa och diskutera våra tankar kan vi tillsammans förstå innehåll och ställa frågor till varandra om texter och dess budskap. I boken Meningsfullt lärande ägnar jag och Jennie ett helt kapitel åt hur du på olika sätt kan få elever att läsa och förstå texter tillsammans. Här nedan finns några idéer som kan inspirera och få dig att pröva nya sätt att använda eleverna som en resurs för att förstå och tolka budskap i texter. Grundtanken är att se eleverna som en lärresurs för varandra och att utnyttja det kunskapsgap som finns mellan människor när de läser texter. Så fort en elev får en unik tanke andra inte har vill elever dela dessa och lyssna på andras tankar. Samma gäller om elever läser olika delar av en text som de sedan kan lära ut eller sammanfatta inför varandra. På det sättet blir de närmsta kamraterna en mottagare av elevens tankar och frågor. De olika sätt som presenteras nedan kan anpassas för olika former av texter och inspireras av, göras om eller utökas beroende på syfte och mål med en läsaktivitet.

Läs mer

Att arbeta gruppstärkande: bygga en undervisningsgemenskap

En stor del i att vara lärare handlar om att bygga en undervisningsgemenskap där eleverna känner sig trygga. När människor är trygga och vågar säga vad de tycker främjas lärandet. Att arbeta gruppstärkande handlar inte enbart om att då och då göra gruppstärkande övningar, utan att verka för goda relationer samtidigt som vi undervisar kring det innehåll eleverna ska lära sig. Det handlar om att möjliggöra för social utveckling och kunskapsutveckling samtidigt, och är en process som pågår under hela elevernas skolgång. Det blir inte ”klart” efter en uppstartsvecka med fokus på värdegrunden. Läraren måste hela tiden verka för att undervisningsgemenskapen stärks och utvecklas. I detta inlägg delar vi lite tankar kring detta och länkar till fler inlägg som beskriver konkreta övningar.

Läs mer

Att enas i kollegiet på ett kooperativt sätt

”Kom överens om…” Lättare sagt än gjort. När elever ska komma överens om något hjälper vi dem ofta på traven genom att vara samtalsledare och ger dem strukturer och strategier för hur man kommer överens. Sen blir det personalmöte och plötsligt är våra kloka tankar om hur man gör för att enas, på ett demokratiskt sätt där alla får möjlighet att komma till tals, som bortblåsta. Hur kan vi konkret ta hjälp av det kooperativa lärandets strukturer när vi ska enas i arbetslaget, i ledningsgruppen eller i hela kollegiet?

Läs mer

Att spåna idéer i kollegiet på ett kooperativt sätt

Dags att lyfta blicken mot kommande läsår, fokusområden, nya prioriterade mål och intressanta arbetsområden inom olika ämnen. Det kan många gånger kännas tungt att försöka se bortom mållinjen för terminen men det är samtidigt nu vi behöver göra det. Det är nu vi har alla erfarenheter från det gångna läsåret färska i minnet och kan göra de bästa prioriteringarna inför nästa läsår. Hur kan vi skapa engagemang och delaktighet i att spåna idéer kollegor emellan, både nu i juni och under andra delar av läsåret? Hur får vi allas tankar att värderas lika?

Oavsett hur vi väljer att organisera idéspåning är det av allra högsta vikt att avsätta tanketid inför varje moment där tankar ska delas med en eller flera andra.

Läs mer

Att utvärdera i kollegiet på ett kooperativt sätt

Utvärderingar görs ständigt, inte bara tillsammans med barn och elever utan också i kollegiet mellan oss vuxna. I skolorna knyts just nu det genomförda läsåret ihop och det utvärderas på alla håll och kanter. Det kan till exempel handla om ett av arbetsplatsens fokusområden, ett nytt arbetssätt eller arbetsområden i olika ämnen. Vilka röster hörs då? Vems åsikter väger tyngst? Hur kan vi öka möjligheten att fler röster kommer fram och blir lyssnade på? Sist men inte minst: Hur gör vi för att fokusera på det positiva när vi utvärderar?

Läs mer

kooperativa samtal i kollegiet

Visst är det märkligt att vi vuxna många gånger blir precis som våra elever när vi sätts ihop i en grupp och förväntas samtala med varandra utifrån givna frågor. Någon tar stor plats och gör långa utsvävningar, någon annan håller med. Andra blir helt tysta och någon argumenterar emot oavsett vad saken gäller. Hur kan vi använda ett kooperativt förhållningssätt i sådana situationer? Hur kan strukturer och strategier hjälpa oss att forma även våra arbetslags-, ämneslags- eller ledningsmöten?

Läs mer

Struktur: Konstruktiv debatt

Ibland accepterar elever det de läser på sina mobiler utan att reflektera. Ett kritiskt förhållningssätt och förmåga att inta olika perspektiv kan behövas när elever lär sig om ett nytt fenomen. För att skapa djup i både tanke och i elevernas undersökningar kan debatter användas. I dessa får eleverna slipa på argument och möta en motpart. Debatter kan göras mer konstruktiva och lärande genom att se till att de inte handlar om att få rätt, utan om att lära sig mer kunskaper om det innehålls som debatteras. Struktur: Konstruktiv debatt är strukturerad på ett sätt så att det ska leda till en djupare förståelse för ett tema eller fenomen. Eleverna ska i olika faser inta andras perspektiv och lyfta fram motpartens bästa argument inför varandra. Strukturen har tre faser; informationssökning, debatt och sammanfattning.

Läs mer

Lika delaktighet och stödjande interaktion

I detta inlägg ges tips kring grundprincipen lika delaktighet och samtidigt stödjande interaktion. På engelska kallas denna promotive face-to-face interaction. Denna grundprincip handlar om att möjliggöra för eleverna att delta i samarbeten där de får mötas ansikte mot ansikte och stötta varandra. Det handlar om att göra lärandet tillgänligt genom att aktivera eleverna kring innehållet och se till att de får stöd av varandra. Lärandet sker i små sammanhang hela tiden utan att eleverna behöver spendera mycket tid med att vänta. I grunden handlar det om att få elever att förstå att de är på en gemensam resa tillsammans där de ska stödja och möjliggöra för varandras lärande. Om jag hjälper dig hjälper jag även mig själv!

Läs mer

Kooperativt lärande på SFI

Under en fika sitter jag och min kollega Caroline Öhman och reflekterar över hur vi arbetade med KL under förra läsåret. Vi är enade om att KL hjälper oss att utveckla vår undervisning och vi tycker båda att det ska bli spännande att fortsätta jobba med kooperativt lärande. Det är givande och spännande att kunna bolla, reflektera och utvärdera vårt kooperativa arbete tillsammans. Vi har testat många olika strukturer, bland annat Par på tid, EPA, APE, Berätta Mera, Karusellen, Kloka pennan, Kooperativ fyrfältare, Mötas på mitten, och Mina ord-dina ord.

Läs mer

Att göra eleverna redo för samarbete

När elever ska samarbeta med varandra behöver vi lärare ta ett ansvar för att hjälpa dem att vara redo för samarbetet, oavsett om de ska vara en grupp i flera veckor eller i ett par minuter. I inlägget om gruppidentiet beskriver vi hur man kan jobba med att skapa en sammanhållning i grupper som ska jobba med varandra över tid. I detta inlägg beskriver vi de små saker du som lärare kan göra för att rikta eleverna mot varandra innan de ska samarbeta – vare sig det är i en långvarig grupp eller en tillfällig grupp. Genom mitt agerande som lärare kan jag förbereda eleverna inför samarbetet och öka chansen att de lyckas tillsammans. Här nedan finns några exempel som ibland kan användas för att göra eleverna mer redo för ett kort samarbetsmoment.

Läs mer

Kooperativt lärande i slöjd

I slöjdämnena uppstår en mängd tillfällen där elever kan stötta varandra i lärandet, både kring det praktiska och det teoretiska arbetet. Oftast tänker vi kanske på större gemensamma projekt där man i par eller grupp ska skapa något. I dessa projekt kan kooperativt lärande ge stöd i processen genom att använda strukturer och roller. Vi behöver dock inte jobba med gemensamma projekt för att få nytta av kooperativt lärande i slöjdämnena. Genom att skapa korta möten mellan eleverna kan vi stärka både det individuella lärandet och skapa ett gott och gynnsamt klassrumsklimat. Detta inlägg beskriver moment som kan utföras kring individuella arbeten eller som del i gemensamma arbeten. Inspireras, anpassa, hitta på eget!

Läroplanen beskriver att eleverna i slöjden ska få:

• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
• välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter,
• analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
• tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.

Att välja, motivera, analysera, värdera och tolka kan vara komplicerat. Genom att låta eleverna mötas i par eller mindre grupper kan vi se till att eleverna i dessa processer kan bli lärresurser för varandra och stötta varandra i lärandet. Vi kan då stärka elevernas relationer till varandra samtidigt som lärandet kring innehållet stärks. Varje individ får plats och blir viktig för gruppen som helhet.

Läs mer

Parpromenad

Använder du parsamtal då och då, och vill att eleverna också ska få röra sig? Har du långa lektionspass där det behövs en paus med ett syfte? Vill du ta vara på tiden när eleverna går till och från matsalen/idrottshallen/slöjden? Använd en parpromenad!

En parpromenad innebär att eleverna får en fråga att diskutera under tiden de promenerar tillsammans. Frågan kan ha olika syften. Det kan vara en fråga för att lära känna varandra, behandla lektionsinnehåll, utvärdera eller bearbeta dagen. Parpromenad kan användas som en paus under lektionen för att skapa rörelse och samtidigt bearbeta innehållet, eller som ett sätt att strukturera promenader till matsal eller liknande, vare sig promenaden sker inomhus eller utomhus.

Läs mer

Samarbetsfärdigheter i praktiken

”Det är så tydligt att det inte räcker att bara använda strukturer i undervisningen, jag måste också undervisa utifrån de sociala mål eleverna behöver för att klara av samarbete.”

Att arbeta med kooperativt lärande innebär inte att bara använda strukturer såsom EPA i undervisningen. Strukturer kan vara bra verktyg som hjälper mig som pedagog att få till samarbetssituationer där eleverna behöver varandra. Det räcker dock inte med det. Kooperativt lärande är mer än en metod eller enkla trix, det är ett förhållningssätt. Som läraren i citatet ovan upptäckt består det kooperativa förhållningssättet av en oerhört viktig social aspekt. När elever ska samarbeta och samtala med varandra behöver jag som pedagog synliggöra hur detta ska gå till. Hur ser ett effektivt samarbete ut? Hur gör man när man samarbetar? Vad innebär det? Hur kan vi stötta varandra? Pedagogen kan välja att synliggöra samarbetsfärdigheter för eleverna på många olika sätt. Hur det synliggörs påverkas av det innehåll ni arbetar med, vilka eleverna du har i din grupp och utifrån ditt sätt att leda. Men… ska du använda samarbete i undervisningen kan inte det sociala glömmas bort, utan behöver finnas med som en röd tråd i det ni gör. När vi utvecklar elever i hur man samarbetar och synliggör hur ett effektivt samarbete kan se ut blir de bättre på det. (För forskning kring detta se t.ex. HÄR , HÄR och HÄR). Detta behöver ske tillsammans med kunskapsinlärningen när innehållet arbetas med, och inte som isolerade moment på en EQ-lektion en gång i månaden. Här nedan beskrivs några olika sätt att arbeta med socialt och emotionellt lärande på ett integrerat sätt i undervisningen. Syftet är att stärka elevers lärande och mående, synliggöra goda exempel och sprida effektiva samarbeten i gruppen. Exemplen nedan kan användas oavsett om du jobbar med en förskoleklass eller en gymnasieklass.

Läs mer

Tillfälliga par och grupper

Många använder kooperativt lärande för att utveckla elevers kunskaper och sociala kompetens – samtidigt. Ett kärnelement i kooperativt lärande är att skapa möten mellan elever kring ett relevant och spännande innehåll. Både innehåll och möten kan väljas och struktureras på en mängd olika sätt. Många lärare efterfrågar hur man kan använda korta, tillfälliga par och grupper för att skapa positiva möten mellan elever där kunskaper förstärks. Att då och då blanda runt eleverna i en klass i tillfälliga grupper gör att de möter varandra över eventuella gränser som skapats. Genom kortare uppgifter med ett tydligt mål får eleverna erfara hur olikheter mellan dem kan bli en styrka för kunskapsutveckling. Att slumpmässigt välja ut tillfälliga grupper kan även bidra till socialisation och nya vänskapsband mellan elever. Men hur kan man göra? Här får du flera tips att börja med!

Läs mer

Att stötta samtal mellan elever

Kooperativt lärande handlar mycket om att skapa möten mellan människor där de får samtala och stötta varandra i lärandet. I samtal möjliggörs flera saker. Vi får chans att befästa vår kunskap genom att sätta ord på det vi kan och dela det med någon annan. Vi får chans att få nya kunskaper när vi lyssnar på någon annans tolkning och förståelse. Vi får chans att fördjupa vår kunskap när vi kombinerar det vi kan och stöttar varandra vidare. Genom samhandlingar ökar också ofta motivationen att lära, då det jag tänker och säger påverkar fler än bara mig själv. Vi skapar också ett klassrum där allas röster blir hörda i en demokratisk gemenskap. Ann Pihlgren skriver i Sokratiska samtal i undervisningen att ”Dialog är en samarbetande form av samtal, där samarbetet förutsätts ge vinster för alla deltagare.” Vi låter inte eleverna samtala med varandra i par eller grupp bara för att, utan vi vill att eleverna ska få ut någonting av det och vi tror att samtal kan leda lärandet framåt. Hur kan vi då stötta eleverna i dessa par och gruppsamtal? Hur ser vi till att alla får möjlighet att delta och höras? Hur möjliggör vi för samtal som leder lärandet framåt?

Läs mer

Lekgrupper i förskola, förskoleklass och fritids

Svensk forskning visar att barn i frivillig verksamhet ofta blir uteslutna utan att pedagoger ser eller uppmärksammar detta. Detta har visats särskilt i förskola (här och här) och på fritids. För att se till att barn inte blir uteslutna kan verksamheten arbeta med lekgrupper. Det finns många olika sätt att organisera lekgrupper, från intressestyrda där barn väljer aktivitet och sedan tilldelas grupp till förvalda grupper. I detta inlägg beskrivs hur pedagogvalda grupper kan användas. Genom att pedagoger bestämmer grupper och någon gång i veckan låter barnen leka tillsammans i en ny konstellation kan barnen hitta nya lekkamrater och skapa nya vänskapsband. Detta kan leda till att barnen vid mer fria aktiviteter utvecklar en bättre förmåga till att bjuda in och få tillgång till lek. Lekgrupperna kan vara slumpmässigt valda eller särskilt väljas ut för att bryta mönster av uteslutning och låsta hierarkier. Lekgrupperna bör vara två till som mest ca sex individer så att leken kan genomföras tillsammans där allas bidrag i leken blir viktigt.

Läs mer

Sant eller falskt: Vatten

Gästinlägg av Sara P Torstensson, Krika Bygdeskola

Innan ett arbetsområde avslutas tycker jag att strukturen Sant eller falskt är ett bra sätt att kolla av eleverna kunskaper. Barnen måste förklara hur de tänker, bevisa att de kan veta att det är sant eller falskt samt ibland argumentera för sin åsikt vilket gör att de behöver använda kunskaperna de har om ämnet, i detta fall vatten.

Läs mer
« Äldre inlägg