Kategoriarkiv: Elevaktiva arbetssätt

Avsluta terminen positivt!

Terminen går mot sitt slut och både lärare och elever börjar räkna ner mot ledighet. Ett helt läsår av lärande och ansträngning har vi bakom oss. En del får sina första betyg, en del ska byta stadie, en del byter skola. Vi utvärderar, reflekterar, firar, tackar, rundar av och samlar ihop. I detta inlägg finns några tips på aktiviteter för att runda av läsåret tillsammans, bygga gemenskap, visa uppskattning och skapa ett positivt avslut. Använd, inspireras, anpassa. Flera av övningarna går också at använda under andra delar av året.

Läs mer

Samtal som stöd kring rasten

En viktig del av arbete i skolan är att skapa en undervisningsgemenskap där elever känner sig trygga och vill varandra väl. Vi har skrivit om det flera gånger tidigare (tex HÄR). I detta inlägg vill vi fokusera på en aspekt kring rasten som vi ofta lyfter på våra workshops. Vi pedagoger kan göra en del ganska enkla saker som ökar elevernas möjligheter att ha en fungerande, positiv rastverksamhet. Strategierna nedan kan självklart användas för andra stunder på dagen också. Syftet är att ge eleverna verktyg för att ta hand om varandra och må bra tillsammans.

Stödjande samtal

För en del elever kan svårigheter börja redan innan de går ut på skolgården. Kanske kommer de inte på vad de ska göra, kanske vågar de inte fråga om de får vara med, kanske känner de sig osäkra, kanske har de få relationer med andra barn, kanske har de en dålig dag. Innan eleverna går ut på rast kan de få bli ett stöd för varandra så att fler får chans att få en bra rast. Genom att låta eleverna vända sig mot varandra och fundera tillsammans kring vad man kan göra på rasten kan de få fler idéer. Målet är inte att alla ska ha gjort ett slutgiltigt val innan de går ut, men att de ska ha flera möjliga idéer och känna att de inte är ensamma. På detta sätt har de också blivit medvetna om varandra vilket gör det enklare för dem att bjuda in varandra när de är ute på skolgården. Samtalen kan vara kring frågor som:

  • Vad vill du göra på rasten?
  • Vad ska vi tänka på på rasten så att alla har det bra?
  • Hur kan du vara en bra kompis på rasten?
  • Vad är bra saker att säga på rasten för att stötta och uppmuntra andra?
Läs mer

Struktur: 5-3-1

Det finns många varianter av 5-3-1 och du kan med fördel skapa egna varianter. Metodmässigt är det en strukturerad enskilt-par-kvadrat där elever får en uppgift individuellt, i par och slutligen i grupp.

  1. Låt eleverna individuellt skriva ner 5 ord eller korta meningar för att sammanfatta en text, film eller händelse.
  2. Para ihop eleverna och låt dem dela sina 5 ord och välja de 3 bästa idéerna.
  3. Låt varje par ansluta sig till ett annat par och bilda en grupp, låt paren dela sina 3 idéer och i gruppen välja den bästa idén för att presentera för klassen.

Idén med 5-3-1-strukturen är att engagera eleverna i en stegvis process där de först reflekterar individuellt över ett innehåll, sedan samarbetar i par för att välja de bästa idéerna och slutligen i en större grupp för att välja ut den bästa idén att presentera för klassen. Syftet är att främja kritiskt tänkande, samarbete och kommunikation bland eleverna och stödja varandra att göra val kring ett innehåll.

Exempel på hur 5-3-1-strukturen kan användas:

  1. Efter att ha läst en faktatext om miljöproblem kan eleverna sammanfatta texten med fem ord eller korta meningar, diskutera i par och välja de bästa idéerna för att sedan i en större grupp bestämma vilka åtgärder som är mest effektiva för att lösa problemet.
  2. Efter att ha studerat en historisk händelse kan eleverna använda 5-3-1-strukturen för att reflektera över dess betydelse och påverkan. Eleverna kan börja med att skriva ner fem korta meningar om händelsen, diskutera i par och sedan i en större grupp för att välja den mest betydelsefulla aspekten att presentera för klassen.
  3. När eleverna studerar en litterär text kan de använda 5-3-1-strukturen för att analysera och tolka texten. Eleverna kan börja med att skriva ner fem ord eller korta meningar om textens tema, karaktärer eller budskap. De diskuterar sedan sina tankar i par och väljer de bästa idéerna för att slutligen i en större grupp bestämma den mest insiktsfulla tolkningen att presentera för klassen.
Läs mer

Problemlösning i grupp

Det finns inget jag och mina elever har tyckt är så kul och utvecklande som problemlösning i matematiken. Att vrida och vända på argument och få nya insikter för hur vi kan se på världen omkring oss är fantastiskt! I detta inlägg ska jag beskriva hur jag arbetat med problemlösning i grupp och hur jag skapar utvecklande samtal i matematiken. Jag kommer tipsa om hur man enkla medel kan gå ifrån en undervisning som bara matar sidor i matematikboken till att skapa en mer utvecklande och stimulerande matematikundervisning där elever blir en lärresurs för varandra.

Genom att då och då arbeta med problemlösning i grupper kan vi skapa en undervisningsmiljö där eleverna är engagerade och aktiva i sin inlärning, och där de arbetar tillsammans med sina klasskamrater för att lösa problem. Målet är att bygga upp elevernas självständiga problemlösningsförmåga, kritiska tänkande och kommunikationsfärdigheter genom att de får sprida goda strategier och tankefärdigheter till varandra. Förutom input från de mer tradionella sätten – läraren och läromedlet – får elever när de arbetar tillsammans input från varandra, där de får höra varandras tankar och lära sig nya sätt att lösa problem på. De tränas även på att framföra argument för sin sak och får pröva nya kreativa lösningsförslag som de inte kunnat klara på egen hand. Problemlösning i grupp är därför en spännande arbetsmetod för att utveckla elevers tänkande och matematiska resonemang. En grupp kan vara från 2-5 individer och själva lärsituationen kan struktureras på många olika sätt. Här nedan är en grundversion som jag med framgång har använt mig av.

Läs mer

Pusselmetoden: Hem- och expertgrupper

Jag har länge funderat på hur man kan skapa en gemenskap i klassrummet där eleverna stöttar och hjälper varandra i sitt lärande. Det är ofta en utmaning att undervisa elever som har olika kunskapsnivåer, men jag tror att vi kan använda dessa skillnader till vår fördel. Istället för att se det som ett problem, kan det till och med vara en fördel att eleverna kan olika saker och ligger på olika nivåer?

En metod som jag har använt med stor framgång är Pusselmetoden, eller hem- och expertgrupper (eng. Jigsaw). I denna metod sätter vi eleverna i grupper där varje elev har en unik bit av pusslet som ingen annan har. Detta skapar ett ömsesidig beroende av varandra, där eleverna inser att de behöver varandra för att lyckas. De har ett gemensamt mål, att alla i gruppen ska förstå eller klara av en viss färdighet, och de är inte klara förrän alla i gruppen kan det.

Jag har märkt att när eleverna behöver varandra på detta sätt så blir de öppnare för att hjälpa varandra och se varandra som en resurs för lärande. De samtalar mer med varandra och vill att alla i gruppen bidrar. Alla eleverna känner sig viktiga och behövda i gruppen, vilket skapar en positiv och trygg stämning i klassrummet. Metoden även bra för lärare att prova på då den ofta leder till nya insikter kring andra sätt att lära elever ett innehåll. Om du arbetat med KL ett tag rekommenderar jag starkt att prova någon version av den när det är lämpligt för elevernas lärande. Du kommer inte ångra dig!

Läs mer

Konflikthantering: hur lär vi ut det?

I en klass skulle eleverna arbeta i grupper om fyra. Varje grupp skulle diskutera en fråga och en i varje grupp skulle skriva vad gruppen kom fram till. Om de behövde hjälp skulle de först fråga varandra. Efter någon minut kommer tre elever fram till mig, de säger: “Niclas, Alex vägrar lyssna. Du får säga till honom!” Jag tittar bort mot gruppens bord. Alex sitter demonstrativt under bordet med armarna i kors.

Jag funderade en stund och sa sedan till de tre eleverna: “Oj, vilken spännande utmaning. Ni ska ju se till att alla är med. Men hur kan ni lösa det här problemet? Tänk en stund, viska till varandra och testa en lösning”. Eleverna tittade först stint på mig. Men efter en stund började de viska med varandra. Jag gick vidare till en annan grupp som behövde min hjälp. Efter några minuter tittade jag bort mot gruppens bord. Nu såg jag ingen i gruppen. Har de sprungit ut? Oj. Men titta. Under deras bord sticker det ut flera ben. Jag böjer mig ner och ser att Alex håller i pennan och skriver. Hela lektionen jobbar gruppen under bordet. På slutet kommer de ut och visar det de gjort. Jag berömmer gruppen och särskilt Alex som antecknat vad gruppen pratat om. Alex fick sedan ta hem det han skrivit. Någon vecka senare fick jag ett mail från hans mamma. Med i mailet fanns en blid på deras kylskåp hemma med ett papper på. Hans mamma skrev: “Han har aldrig varit så stolt över något han gjort i skolan förut. Jag fattar inte riktigt varför. Det är ju bara ett papper med några meningar på.”

Jag vill prata om konflikter som uppstår i skolan. Som du säkert redan vet är det oundvikligt att det kommer ske konflikter mellan eleverna. Men som vuxna vill vi naturligtvis minimera antalet konflikter och det kan ibland leda till att vi som lärare kliver in med vår lösning för tidigt. Men jag har insett att när vi gör det här, så tar vi bort möjligheten för eleverna att träna upp sin konfliktlösningsförmåga. Vi tar bort möjligheten för dem att lära sig själva att lösa problemet och hitta en väg framåt. Istället för att alltid säga “Gå till en vuxen” som första steg, kan vi istället hjälpa eleverna att lära sig olika strategier som de kan använda för att själva prova att lösa sina egna konflikter.

Läs mer

Varför skriver eleverna?

Varför skriver människor? Vi skriver för att förmedla något. Vi skriver för att förstå. Vi skriver för att bli förstådda. Vi skriver för att komma ihåg. Vi skriver för att reflektera. Vi skriver för att utforska. Vi skriver för att vara kreativa. Vi skriver för att utvecklas. Vi skriver för att uttrycka oss själva. Varför skriver elever? För dem känns det nog ofta som att de skriver för att träna på att skriva. Att de skriver för att läraren säger det. Att de skriver för att visa vad de kan så att de får bra betyg. Varför skriver dina elever?

Att lära sig skriva är viktigt. Elever behöver få skriva mycket i skolan, i olika ämnen och på olika sätt. En hel del av texterna elever får skriva under sin skoldag skrivs för skrivandets skull. De skriver för att träna på att skriva. Den som läser texten är läraren. Ibland lämnas texten tillbaka med kommentarer, ibland hamnar den på hög i en skrivbordslåda. Elever behöver få träna på skrivandets form. Men om för många av texterna skrivs utan ett syfte annat än att “träna skrivande” – vad gör det med skrivglädje och motivation? Vad tänker eleven när hen, för femtioelfte gången, skriver en text som enbart läraren ska läsa? Hur länge orkar de fortsätta med den enda motivationen att “de lär sig skriva bättre”? Att möta för mycket meningslöst skrivande kommer påverka både elevernas motivation och lärande. Kanske behöver vi fundera på frågan: Varför skriver eleverna? – och hitta ett bättre svar än för att träna skrivande.

Läs mer

Matematisk starter!

Igår hade jag en fördjupningsworkshop i kooperativt lärande i matematikundervisningen för matematiklärare där jag berättade om hur jag startar lektioner. Jag har ofta använt en start-uppgift i matematik som står på tavlan direkt när eleverna kommer in i rummet. Uppgiften ska väcka deras nyfikenhet, vara kreativ och leda till tänkande och resonerande. Jag gillar uppgifter som är öppna och där eleverna kan skapa ny matematik och komma fram till flera olika lösningar. Dessa kan de sedan berätta om eller jämföra med sin bänkkamrat. Jag listar här nedan några av de jag själv använt som du kan använda eller inspireras av för att skapa helt egna uppgifter. Om eleverna sitter i par eller grupper brukar jag låta dem “surra” kring startuppgiften och därefter lyfter vi lösningar eller räknar ihop hur många förslag vi fick i hela klassen. Ibland använder jag mig av “veckans tal” eller “veckans problem” där vi på varje lektion fortsätter att samla nya lösningsförslag. Uppgiften brukar ta mellan 1-6 minuter och är ett utmärkt sätt att starta lektionen trots att alla elever inte ännu kommit in från en rast. Du kan självklart anpassa dessa uppgifter till exakt det område ni arbetar med just nu i matematiken.

Min filosofi i matematiken är att matematiska samtal bör syfta till att utveckla tänkandet till skillnad från att kontrollera att elevernas ska svara rätt.

Läs mer

Berättelsebaserad undervisning

Har du upplevt den där känslan när du precis har avslutat en bok som var så bra att du inte kunde sluta läsa? Den där typen av bok som fick dig att stanna upp halva (hela?) natten och som du nu bara måste berätta om för andra? Det är en känsla vi alla kan känna när vi läser böcker. De får oss att drömma, känna och uppleva saker vi själva inte varit med om. Men vi är där, mitt i sagan. Det magiska med berättelser är att de kan ta oss ut i Saharas öknar eller runt Jupiters månar. Vi kan vandra uppför Everest toppar, ta oss igenom en snöstorm och bli vän med en talande isbjörn. Berättelser kan få oss att förstå oss själva och uppmana oss att tänka i nya banor. Denna kraft behöver användas i klassrummet!

Älskar du eller dina elever också sagor och berättelser? Vill du utveckla din högläsning till något mer? Vill du skapa en mer sammanhängande undervisning med en tydlig röd tråd? Varför inte prova något nytt?

Läs mer

Roller för att stärka lärandet

Roller kan användas för att effektivisera samarbete och stötta lärandet i gruppen. Det finns inget egenvärde i att använda roller utan jag gör det för att stärka båda samarbetet och lärandet. Jag behöver därför fundera på syftet med rollen, varför den behövs, vad den ska bidra med och hur jag kan stötta eleverna i användandet av rollen så att det leder dit vi vill. Beroende på uppgiften kan jag använda en roll per grupp eller flera; i strukturen Mötas på mitten till exempel kan det ibland vara bra med en sekreterare. I vissa uppgifter kan varje gruppmedlem få en roll. Om eleverna exempelvis ska lösa ett matteproblem kan vi ha en uppläsare som läser problemet högt och ser till att alla förstår vad som efterfrågas, en tidtagare som håller koll på tiden, en sekreterare som skriver/ritar gruppens lösning och en redovisare som redovisar lösningen inför klassen. Om jag märker att det blir för många roller och att eleverna blir förvirrade får jag ta ett steg tillbaka och förtydliga. Jag kan rotera rollerna efter varje uppgift eller låta rollerna vara kvar under hela lektionen. Vissa roller kan bytas efter en dag eller en vecka, exempelvis materialförvaltare. Beroende på situationen kan eleverna få ett rollkort, rollerna kan skrivas på tavlan eller ges muntligt – alltid med lärandet i fokus.

Läs mer

Hur skapar jag en stark grupp?

Skolan är en arena där människor med olika intressen, bakgrund och upplevelser förs samman. I skolan kan vi fånga upp alla elever – både de som har rika sociala kontaktytor och de som har det svårare eller är isolerade. I skolans värld har vi därmed en unik möjlighet att stötta elever att utveckla sin förmåga att bygga relationer och gemenskap med andra människor – både vuxna och jämnåriga – och lägga grunden för vårt demokratiska samhälle. För en enskild pedagog är det svårt att möta alla elevers behov av samtal, bekräftelse och gemenskap. Vi bör därför utnyttja det faktum att vi har flera elever i klassen! Genom att föra ihop elever med varandra och ge dem möjlighet att lära känna och bli trygga med varandra kan stödet, uppmuntran och innehållet bli tillgängligt för fler. När elever får vända sig mot varandra kan de samtala, dela tankar, uppmuntra, ställa frågor och möta nya perspektiv.

Läs mer

Jag möter eleverna bara vissa lektioner, kan jag jobba med kooperativt lärande?

Kooperativt lärande är ett förhållningssätt och en metodik som kan användas i alla åldrar, alla ämnen, olika verksamheter och på oerhört många olika sätt. Hur du gör beror på det sammanhang du befinner dig i och vad ditt syfte är. En fråga vi ibland får är om det går att använda kooperativt lärande om jag bara möter eleverna då och då. Kan jag arbeta kooperativt trots att eleverna möter andra lärare som kanske gör på andra sätt? Kan jag använda grupper trots att vi kanske inte hinner lägga massa tid på gruppidentitet då vi bara har 60 min i veckan? Kan jag använda samarbete även om jag möter elever i blandade grupper där de inte känner varandra?

Det korta svaret är: JA! Du kan använda kooperativt lärande oavsett hur ofta du träffar eleverna. Du kan till och med använda kooperativt lärande om du träffar personerna i fråga enbart en gång! Det som kan variera är hur du använder det och vad inom KL du väljer att använda. Målet är alltid att stärka elevernas lärande genom samarbete och få människor att bli viktiga för varandra. Elever ska känna att de bryr sig om varandras lärande och vilja att det går bra för varandra. Utifrån ditt ämne och ditt innehåll kan du fundera över: Hur och när kan eleverna få stötta varandra att förstå innehållet? På vilka sätt kan eleverna bli viktiga för varandra under stunden jag har dem? Här nedan följer några tips som kan hjälpa dig att hitta hur KL kan underlätta för dig och dina elever.

Läs mer

NO på högstadiet

Här kommer ett gästinlägg från Rebecca Bergelin på Sjöfruskolan i Umeå. Hon beskriver hur hon använde strukturerna kooperativ fyrfältare och hör vi ihop i NO på högstadiet för att stötta förståelse och befästa kunskaper. Läs och inspireras!

***

Vi håller på att arbeta med att lära oss om vad som är skillnaden mellan en atom och en jon av ett visst grundämne samt hur olika joner förenas i jonföreningar.

FYRFÄLTARE
Elevgrupper med tre eller fyra elever i varje grupp får ett papper per grupp med ett grundämne som tema (ord i mitten av pappret, t ex “Natrium”). Första fältet: “Rita atomen”. Andra fältet: “Hur många elektroner finns i atomens yttersta skal?”. Tredje fältet: “Rita jonen”. Fjärde fältet: “Vilken laddning har jonen?”.
Gruppen jobbar gemensamt med uppgifterna i de fyra fälten. De har periodiska systemet till hjälp.

Läs mer

Struktur: Lär klassen

Att kunna inta olika roller i undervisningen, som frågeställare, lyssnare, samtalsledare eller forskare gör oss mer medvetna om lärandeprocessen. En roll som elever sällan intar är den som lärare – dvs att organisera och strukturera lärprocesser för andra. Det är precis det eleverna får göra med Struktur: Lär klassen.

Det sägs att vi minns våra kunskaper bättre om vi lär andra det vi själv lärt oss. Genom att forma om en kunskap till ett lärande för andra behöver vi sätta ord på det vi kan och lära ut det som vi ser som viktigt inom ett ämne. Att inta rollen att lära andra börjar i att vi kan beskriva våra tankar om det vi lär oss för varandra, kanske i ett par. När vi sedan bemästrat något nytt kan vi reflektera kring det vi lärt oss och sätta ord på vad vi tycker är viktigt. Ett nästa steg är att lyfta ut vad vi ser som det centrala i en ny kunskap och kunna formulera det i information för andra. Ett vidare steg är att kunna skapa processer så att andra kan skapa något nytt kring det vi lär om samt kritisk undersöka och förstå var våra egna tankar kommer ifrån. I strukturen Lär varandra får en grupp som ansvar att lära en kamrat om ett avgränsat område. I strukturen Lär klassen är det istället gruppen som ska designa ett lärande för sin klass. I denna struktur ges fler möjligheter för grupper att lära andra och leda lärprocesser för sina klasskamrater.

Läs mer

Kooperativ läsning

Det finns få saker kooperativt lärande passar så bra till som att läsa och förstå texter. Genom att läsa och diskutera våra tankar kan vi tillsammans förstå innehåll och ställa frågor till varandra om texter och dess budskap. I boken Meningsfullt lärande ägnar jag och Jennie ett helt kapitel åt hur du på olika sätt kan få elever att läsa och förstå texter tillsammans. Här nedan finns några idéer som kan inspirera och få dig att pröva nya sätt att använda eleverna som en resurs för att förstå och tolka budskap i texter. Grundtanken är att se eleverna som en lärresurs för varandra och att utnyttja det kunskapsgap som finns mellan människor när de läser texter. Så fort en elev får en unik tanke andra inte har vill elever dela dessa och lyssna på andras tankar. Samma gäller om elever läser olika delar av en text som de sedan kan lära ut eller sammanfatta inför varandra. På det sättet blir de närmsta kamraterna en mottagare av elevens tankar och frågor. De olika sätt som presenteras nedan kan anpassas för olika former av texter och inspireras av, göras om eller utökas beroende på syfte och mål med en läsaktivitet.

Läs mer

Att arbeta gruppstärkande: bygga en undervisningsgemenskap

En stor del i att vara lärare handlar om att bygga en undervisningsgemenskap där eleverna känner sig trygga. När människor är trygga och vågar säga vad de tycker främjas lärandet. Att arbeta gruppstärkande handlar inte enbart om att då och då göra gruppstärkande övningar, utan att verka för goda relationer samtidigt som vi undervisar kring det innehåll eleverna ska lära sig. Det handlar om att möjliggöra för social utveckling och kunskapsutveckling samtidigt, och är en process som pågår under hela elevernas skolgång. Det blir inte “klart” efter en uppstartsvecka med fokus på värdegrunden. Läraren måste hela tiden verka för att undervisningsgemenskapen stärks och utvecklas. I detta inlägg delar vi lite tankar kring detta och länkar till fler inlägg som beskriver konkreta övningar.

Läs mer

Att enas i kollegiet på ett kooperativt sätt

“Kom överens om…” Lättare sagt än gjort. När elever ska komma överens om något hjälper vi dem ofta på traven genom att vara samtalsledare och ger dem strukturer och strategier för hur man kommer överens. Sen blir det personalmöte och plötsligt är våra kloka tankar om hur man gör för att enas, på ett demokratiskt sätt där alla får möjlighet att komma till tals, som bortblåsta. Hur kan vi konkret ta hjälp av det kooperativa lärandets strukturer när vi ska enas i arbetslaget, i ledningsgruppen eller i hela kollegiet?

Läs mer

Att spåna idéer i kollegiet på ett kooperativt sätt

Dags att lyfta blicken mot kommande läsår, fokusområden, nya prioriterade mål och intressanta arbetsområden inom olika ämnen. Det kan många gånger kännas tungt att försöka se bortom mållinjen för terminen men det är samtidigt nu vi behöver göra det. Det är nu vi har alla erfarenheter från det gångna läsåret färska i minnet och kan göra de bästa prioriteringarna inför nästa läsår. Hur kan vi skapa engagemang och delaktighet i att spåna idéer kollegor emellan, både nu i juni och under andra delar av läsåret? Hur får vi allas tankar att värderas lika?

Oavsett hur vi väljer att organisera idéspåning är det av allra högsta vikt att avsätta tanketid inför varje moment där tankar ska delas med en eller flera andra.

Läs mer

Att utvärdera i kollegiet på ett kooperativt sätt

Utvärderingar görs ständigt, inte bara tillsammans med barn och elever utan också i kollegiet mellan oss vuxna. I skolorna knyts just nu det genomförda läsåret ihop och det utvärderas på alla håll och kanter. Det kan till exempel handla om ett av arbetsplatsens fokusområden, ett nytt arbetssätt eller arbetsområden i olika ämnen. Vilka röster hörs då? Vems åsikter väger tyngst? Hur kan vi öka möjligheten att fler röster kommer fram och blir lyssnade på? Sist men inte minst: Hur gör vi för att fokusera på det positiva när vi utvärderar?

Läs mer

kooperativa samtal i kollegiet

Visst är det märkligt att vi vuxna många gånger blir precis som våra elever när vi sätts ihop i en grupp och förväntas samtala med varandra utifrån givna frågor. Någon tar stor plats och gör långa utsvävningar, någon annan håller med. Andra blir helt tysta och någon argumenterar emot oavsett vad saken gäller. Hur kan vi använda ett kooperativt förhållningssätt i sådana situationer? Hur kan strukturer och strategier hjälpa oss att forma även våra arbetslags-, ämneslags- eller ledningsmöten?

Läs mer
« Äldre inlägg