Kategoriarkiv: Elevaktiva arbetssätt

Vad undrar jag?: Etiskt dilemma

Gästinlägg av Emma Holmqvist

Emma och hennes klass arbetar mycket med värdegrundsarbete. I det arbetet använder de ibland filmer som utgångspunkt för att diskutera olika frågor som berör eleverna. När de skulle titta på en film om skuld och ansvar (Om du var jag – om ansvar på UR skola) tänkte hon testa att lyfta elevernas frågor istället för att hon som lärare gav dem frågor att diskutera. På så sätt blir frågorna mer angelägna för eleverna. Hon valde att testa strukturen Vad undrar jag? för att få fram elevernas frågor och funderingar. Här nedan beskriver hon hur den lektionen gick.

Läs mer

Mina bilder, dina bilder: Evolution

Gästinlägg av Sophia Berglin

I åk 4 lär vi oss om evolution och dess betydelse för vår jords utveckling. I detta moment skulle vi lära oss om hur djuren förändrades över tid, och kom upp på land från vattnet. För att stötta elevernas förståelse av detta fenomen läste jag en faktatext och använder mig av strukturen Mina bilder, dina bilder, där de får chans att rita sina egna tankar kring fenomenet och sedan ta del av andras tankar.

Lektion 1

Jag började med att förklara vad vi skulle lära oss om. Nästa steg var att beskriva hur vi skulle arbeta. Jag förklarad hur fyrfältaren skulle användas då detta var nytt för eleverna. För att se till att alla förstod gjorde jag ett exempel kring en orelaterad text. Jag förklarade att fokus i övningen var på att berätta sina tankar om texten och utveckla varandras förståelse om innehållet, inte en tävling i ritkunskap. Jag svarade på några frågor om upplägget och ställda några kontrollfrågor och lät några elever återberätta hur de upplevde att vi skulle arbeta. Sen satte vi igång med lektionen.

Läs mer

Återkoppling och reflektion

En grundprincip för kooperativt lärande är att det ska ske återkoppling och reflektion kring grupp-processen när elever samarbetar (3F – feedback, feedup, feedforward). Det betyder att man reflekterar och får feedback på hur både kunskapsinlärning och samarbete har fungerat. Eleverna ska ge och få tips för sina nutida och framtida samarbeten. I denna process är det viktigt att läraren ger bra återkoppling kring det som sker så att eleverna kan effektivisera sina samarbeten. Lärare vi observerat som givit snabb och god återkoppling till sina elever har ofta lyckats bättre med samarbete i sina klasser. I de klasserna har lärarna även beskrivit ökade kunskaper och förbättrat socialt klimat mellan eleverna. Vad är då bra feedback? Hur kan man göra det i praktiken? Det ska detta inlägg lägga en grund för. Du kan också läsa om grundprincipen i detta inlägg. I inlägget om lärarens roll i kooperativt lärande beskriver vi mer i detalj hur läraren kan arbeta i klassrummet.

Läs mer

Att arbeta i par

När vi börjar arbeta med samarbete börjar vi ofta i paret. I ett par är det bara en person att förhålla sig till och tal- och handlingsutrymmet blir stort för båda. I paret är det därför sällan någon som blir utanför utan båda behövs och eleverna kan fokusera på att stötta och hjälpa varandra. Syftet är att båda ska lära sig så mycket som möjligt kring innehållet och komma ut som en vinnare ur samarbetet. I detta inlägg beskriver vi några enkla sätt att komma igång med paruppgifter där elever ska stötta varandra, diskutera frågor eller lösa uppgifter tillsammans. Paren kan användas tillfälligt där de arbetar under en lektion eller mer långvarigt som lär-par eller axelkompis (se lär-par).

I korthet behöver läraren:

  • Utgå från innehållet som ska behandlas och lärandet som är i fokus
  • Fundera på när kring detta innehåll samarbete skulle kunna stärka lärandet (för tankar kring detta läs HÄR).
  • Fundera på hur eleverna ska stötta varandra, exempelvis:
  • tänka tillsammans
  • berätta
  • redovisa
  • sammanfatta
  • jämföra
  • intervjua varandra
  • diskutera
  • samla idéer
  • ställa frågor
  • sortera
  • lösa ett problem
  • förklara
  • uppmuntra

Viktigt att tänka på:

  • Skapa par som du tror på
  • Börja med korta, spännande uppgifter där eleverna får en positiv upplevelse av varandra
  • Modellera tydligt hur du vill att samarbetet ska gå till
  • Ge gärna gemensamma mål att uppnå i paret
  • Lyft fram det positiva du ser att de gör mot varandra
Läs mer

Struktur: Mina bilder, dina bilder

Strukturen Mina bilder, dina bilder är en fantastisk struktur för att utveckla förståelse för andras tankar kring ett innehåll. Innehållet kan vara en upplevelse, ett tema i en bok eller en ny erfarenhet. Strukturen kan efter att eleverna tagit del av erfarenheten användas för att fördjupa elevernas förståelse för innehållet. Den kan även stödja eleverna att kunna beskriva sina tankar för varandra. För att stödja denna process ritar Elev A en bild. Elev A ska därefter möta en annan elev (Elev B) och förklara sin bild och sina tankar så att Elev B kan rita Elev As tankar. Därefter ska Elev A lyssna och rita Elev Bs tankar. När Elev A och B berättat och ritat varandras förståelse går de vidare till varsin ny kamrat.

Strukturen kan fungera väl vid tillfällen där du vill att elever ska förklara, rita eller dela information mellan varandra för att öka förståelsen för ett innehåll. Strukturen passar även bra med yngre barn då den inte kräver skrivförmåga. Att rita en bild kring sin förståelse kan stödja samtal och skapa form och struktur kring elevens tankar. Strukturen kan därmed bidra till att utveckla kommunikation och ge stöd vid lärandet av nya språk. Genom att utveckla elevers bildspråk genom att ritprata kan de bli bättre på att förklara och redovisa sina tankar för varandra i andra situationer. I strukturen får eleverna tänka och skapa, förklara för någon annan vad de har ritat, lyssna på någon annans förklaring och rita andras tankar. I inlägget används ordet elev. Övningen kan dock användas även med barn i förskolans verksamhet, samt med vuxna elever.

Läs mer

EPA i förskolan

Att lära av varandra gör barn redan som små. De leker med varandra och upptäcker sin omvärld tillsammans. Redan från början kan vi stödja barn att samverka med andra, dela sina tankar och främja varandras lärande. I detta inlägg beskrivs hur du kan använda parsamtal (EPA: Enskilt, par, alla) med yngre barn i förskola och förskoleklass.

Läs mer

Kooperativt lärande för elever med särskilda behov

En fråga vi ofta får är hur vi gör med de elever som är i behov av särskilt stöd eller insatser – och om och hur kooperativt lärande fungerar för en elev med NPF (t.ex. ADHD, språkstörning, ASD) selektiv mutism, en elev som har stora samarbetssvårigheter eller för nyanlända? Det finns inte bara ett svar på en sådan fråga utan vi måste alltid utgå från vilka resurser och styrkor som finns i klassen, hur guppdynamiken och relationerna är mellan elever och den specifika elevens egna behov och förutsättningar. Forskning visar att kooperativt lärande ofta stöttar just de elever som har svårigheter av olika slag, både kunskapsmässiga och sociala. I detta inlägg försöker vi beskriva lite tips och tankar kring hur vi som lärare kan tänka kring de elever som behöver extra stöd för att kunna lära tillsammans med andra.

Läs mer

Första veckorna i skolan

Ny termin och både lärare och elevers förväntningar når nya höjder. Är det här terminen då du vågar prova det där nya spännande du tänkt på under sommaren? Skolan är en fantastisk plats för lärande och utveckling. De första veckorna i skolan är viktiga för att bygga gemenskap och sätta rutiner. Min erfarenhet är att det sätt en lärare sätter igång en termin kan påverka beteenden och lärandet hela terminen. Hur skapar man ett klimat för lärande och utveckling? Vad för gruppstärkande aktiviteter och lekar kan vara bra för att bygga en gruppidentitet och sammanhållning i klassen?

Läs mer

Vikten av instruktioner

Efter att jag och Jennie besökt hundratals skolor och klassrum där lärare applicerar kooperativt lärande har vi utvecklat en bredare förståelse för när KL fungerar och varför det fungerar. En av flera lärdomar vi gjort är hur viktig pedagogen är för att samarbete ska fungera i en situation. Men vad konkret är det pedagoger gör när det fungerar bra? En tydlig framgångsfaktorer vi sett är hur läraren ger instruktioner kring samarbete och hur läraren förbättrar sina instruktioner över tid.

Läs mer

Utveckla nya samtalsmönster

Det vanligaste samtalsmönstret i svenska klassrum är handuppräckning utifrån IRE – Initiering, Respons, Evaluering. Läraren ställer en fråga, eleverna räcker upp handen, läraren ger respons på svaret och bedömer det. IRE är en enkel metod som de flesta lärare och elever är vana vid. Den kan fungera bra i vissa situationer men medför också vissa problem.

  • Enbart några elever räcker upp handen och får svara, vissa elever räcker aldrig upp handen.
  • De elever som räcker upp handen är aktiva i diskussionen, de andra tappar delaktighet och kan sluta lyssna på vad som sägs.
  • Elever som har egna bra tankar blir besvikna om de inte får svara på frågan vilket gör att de inte räcker upp handen lika många gånger.
  • Eleverna får inte möjlighet att resonera och diskutera kring frågan utan ska producera ett snabbt svar vilket kan leda till ett fråga-svara-gå vidare utan att elevernas egna tankar får plats.
  • En del elever hinner inte uppfatta att en fråga ställts förrän någon redan har svarat på den. De får därmed inte tid att tänka eller diskutera vad de tänker.
  • En del elever vill eller vågar inte säga sin tanke inför hela gruppen av olika anledningar vilket gör att de inte riktigt är med när frågor ställs.
  • Läraren får bara veta vad några elever tänker och inte vad gruppen kan om frågan som helhet.
  • Diskussionen avstannar ofta fort efter ett eller ett par svar och frågan anses vara ”avklarad”.

Hur kan vi göra vid mer resonerande frågor? Vad har vi för alternativ? Vad finns det för verktyg som kan skapa en mer jämn delaktighet där allas röster blir hörda? Hur får vi ett mer flerstämmigt klassrum? Kooperativt lärande handlar om att skapa möten mellan människor kring ett innehåll. Vi ökar delaktigheten och aktiviteten bland elever för att skapa motivation och lärande. För att få till en förändring eller prova nya samtalsmönster behöver vi som lärare ta medvetna steg. Här nedan följer ett antal tips och idéer du kan använda för att långsamt förändra de samtalsmönster som finns i ditt klassrum. Vi rekommenderar att du tillsammans med kollegor väljer några sätt som ni testar under ett par veckor, för att sedan utvärdera tillsammans. Blev det någon förändring? Läs gärna detta inlägg som beskriver vad du som lärare behöver tänka på kring att ge instruktioner. HÄR kan du läsa om hur läraren kan stötta samtal mellan elever.

Läs mer

Kontroll eller koll: Hur vet jag vad de lär sig?

Hur vet jag vad eleverna kan när de jobbar i grupp? Blir det inte kaos? Vad gör jag om de lär varandra fel? Hur vet jag vad de pratar om? Jag vågar inte släppa kontrollen.

Det här hör vi ibland från lärare som är intresserade av att arbeta med kooperativt lärande men fortfarande är lite tveksamma. Jag hade själv dessa funderingar i början. Det var viktigt för mig att känna att jag hade kontroll över det som skedde i mitt klassrum – jag var ju ansvarig både för elevernas välmående och deras lärande. Så vad hände när jag började förändra min undervisning och använda mer samarbete mellan elever? Tappade jag kontrollen?

Läs mer

Samarbete som stöd inför individuellt arbete

Kooperativt lärande är i första hand ett förhållningssätt (läs mer HÄR). Vi ser på lärande och kunskap som någonting som växer och stärks genom samtal och interaktioner mellan människor. Det innebär inte att elever alltid arbetar tillsammans i par eller grupper – de får också lyssna på lärargenomgångar och arbeta enskilt. Men även i de enskilda momenten kan jag som lärare göra vissa saker för att stötta och verka för kooperativa normer. Även vid individuellt arbete finns det saker jag som lärare kan göra för att stärka lärandet genom samarbete och se till att fler klarar av uppgiften, samtidigt som jag möjliggör för elever att stötta varandra och stärker sammanhållningen i gruppen. I detta inlägg beskrivs några sådana enkla knep. Läs mer

Integrera samarbete på enkla sätt

Det kan ibland i skolans värld vara lätt att hamna i fällan att fokusera på tekniker och material och glömma bort det viktiga: nämligen vad vi fokuserar på och varför vi gör det. Kooperativt lärande som förhållningssätt handlar om att möjliggöra möten mellan människor kring ett innehåll. Möten där vi tillsammans resonerar och funderar kring den kunskap vi har och stöttar varandra mot en större förståelse. Det handlar om att använda samarbete mellan elever för att skapa mening kring lektionens innehåll och att söka en gemensam förståelse för det vi fokuserar på. För att skapa dessa möten behöver du som lärare inget speciellt material. Läs mer

Skrivprocessen: Faktatext

I den nya boken Kooperativt lärande i praktiken finns ett avsnitt med lektionsförslag. I vårt arbetsområde med de tre världsreligionerna Judendom, Kristendom och Islam har vi arbetat mycket praktiskt och verkligen försökt befästa ämnesbegreppen och jag kände nu att det var dags att ta det ytterligare ett steg och nu fästa kunskapen på papper. En av lektionsplaneringarna handlade om att bearbeta fakta och skriva en faktatext och den kom väl till pass i min planering.

Läs mer

Repetition av vad vi lärt oss i religion

Innan jullovet började vi i vår klass arbeta med Religion. I detta arbetsområdet ska vi lära oss om de tre abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam. Före lovet hann vi gå igenom judendom och kristendom och nu när vi kom tillbaka efter lovet behövde vi fräscha upp våra kunskaper och repetera det vi lärt oss innan vi gick vidare. För att göra detta använde vi oss av flera olika strukturer: EPA, Sant eller falskt och Hör vi ihop.

Läs mer

Turas om: Julkalender Åk 1

Nu är det snart jul och givetvis skapar vi vår egen julkalender i kooperativ anda. När vi gör det använder vi oss av strukturen Turas om.
Lektionen
Målet är att träna på att beskriva ett substantiv och skriva meningar.
Uppgiften är att skapa klassens julkalender.
1. Jag visar och berättar hur de ska arbeta
2: Eleverna arbetar med axelkompisen och färglägger var sin julkula enligt strukturen Turas om.
3: Eleverna skriver gåtor med axelkompisen utifrån bild och given struktur.

Läs mer

Elevledda diskussioner

Något som jag rekommenderar lärare att göra så är det att lyssna på sina elever när de diskuterar och argumenterar.  Vid situationer när eleverna äger samtalstiden kan du synliggöra deras kunskaper och utmana dem i deras tankar. Nedan följer lite förslag på olika elevledda diskussionsformer för elever från årskurs 3 och upp. Dessa diskussionsformer är utmärkta verktyg för att diskutera upplevelser i skönlitterära böcker, diskutera samhällsproblem eller värderingsfrågor. För er KL-nördar: att arbeta med fördjupade samtal där elevens tankar ska utvecklas av varandra utan stöd av ex. positivt ömsesidigt beroendeeget ansvar och de kooperativa grundprinciperna tillhör mer det kollaborativa lärandet. Läs mer

« Äldre inlägg Senaste inläggen »