Category Archives: Klassexempel

Turas om: Julkalender Åk 1

Nu är det snart jul och givetvis skapar vi vår egen julkalender i kooperativ anda. När vi gör det använder vi oss av strukturen Turas om.
Lektionen
Målet är att träna på att beskriva ett substantiv och skriva meningar.
Uppgiften är att skapa klassens julkalender.
1. Jag visar och berättar hur de ska arbeta
2: Eleverna arbetar med axelkompisen och färglägger var sin julkula enligt strukturen Turas om.
3: Eleverna skriver gåtor med axelkompisen utifrån bild och given struktur.

Läs mer

Julkalender för att träna samarbetsfärdigheter

Under flera års tid har vi gjort egna julkalendrar tillsammans i vår 4-5-6:a. Det är ett stort projekt där svenska och bild integreras. Det färdiga resultatet mynnar ut i en kalender bestående av små filmer; en för varje skoldag i december. Det är ett roligt men krävande arbete; det tar mycket tid och energi, och just nu har jag ganska många elever som har svårt att samarbeta. Så i år hade jag tänkt stå över det arbetet; vi behöver nog först jobba med samarbetsfärdigheterna, tänkte jag. Julkalendern skulle få anstå till nästa år.

Men så hörde jag mina fyror med förväntan i rösten tala om hur det skulle bli att göra julkalendern, och då fick jag dåligt samvete. Det var uppenbarligen ett arbete som de har sett fram emot länge, och dessutom behöver vi ju jobba med berättande skrivande. Jag tänkte om och bestämde mig för att försöka använda årets julkalender till att träna på att samarbeta istället.  

När jag berättade att det var dags att påbörja arbetet med julkalendern hördes lågmälda Ja! och Yes! i klassrummet. Jag berättade om min grundidé och läste mitt utkast till det första avsnittet. Klassen godkände idén, och sen gjorde vi som vi brukar; alla fick ett papper med några frågor på. Där får eleverna komma med förslag på händelser, problem, överraskningsmoment, personer och varelser som kan dyka upp i vår julkalender. Med hjälp av deras förslag gör jag sedan ett kortfattat råmanus till de olika avsnitten.

Eleverna arbetar i skrivpar som tillsammans gör ett avsnitt som läses in och illustreras, och redigeras ihop till små filmer i iMovie.

Jag valde ut dessa samarbetsförmågor som jag tyckte var de viktigaste för att samarbetet i skrivparen skulle fungera.

  • Stanna i skrivparen!
  • Tala vänligt till varandra (min omformulering av reagera vänligt på varandra)
  • Lyssna aktivt på varandra
  • Ta in varandras idéer
  • Uppmuntra varandra

Dessa punkter står som en påminnelse på Classroomscreen under arbetet.

I år handlar kalendern om en klass, och innan de började skriva fick de hitta på sina namn. Dessutom hade just de kompisarna ett speciellt sätt att hälsa på varandra.  Namnen och hälsningsritualen fungerade fint som en initieringsrit och skapade en gemenskap i skrivparen.

Inläsning pågår

Varje skrivpar får respons på sin text, och när bearbetningen är klar är det dags att dela upp texten emellan sig och läsa in den. Här krävs det koncentration, tajming och följsamhet. Uppmuntransdelen är extra viktig här eftersom det är känsligt för många att höra inspelningen av sin egen röst.

När det gäller illustrationerna har vi under åren byggt upp en stor bildbank med bakgrunder, personer, djur, hus, möbler etcetera, som vi använder vid bildskapandet, då det är inte så många bilder som behöver nyproduceras längre. Att göra bildmontagen är ett ganska pilligt arbete, så det är tur att det finns fyra händer. Bilderna och de inlästa texterna redigeras ihop till små filmer och läggs ut på Youtube.

Del av bildbanken
När alla bildkomponenter är på plats är det dags för fotografering.

Arbetet inom paren har hittills fungerat bättre än jag vågat hoppas; de har roligt ihop och stimulerar varandra i skapandeprocessen. Att vi har börjat arbetspassen med att tala om samarbetsfärdigheterna, och avslutat många pass med att utvärdera hur samarbetet har gått, har verkligen varit till stor nytta för oss. Det jag tycker så mycket om med julkalenderarbetet är det positiva ömsesidiga beroendet, att det verkligen blir en helhet; allas avsnitt behövs och är lika viktiga.








Elevledda diskussioner

Något som jag rekommenderar lärare att göra så är det att lyssna på sina elever när de diskuterar och argumenterar.  Vid situationer när eleverna äger samtalstiden kan du synliggöra deras kunskaper och utmana dem i deras tankar. Nedan följer lite förslag på olika elevledda diskussionsformer för elever från årskurs 3 och upp. Dessa diskussionsformer är utmärkta verktyg för att diskutera upplevelser i skönlitterära böcker, diskutera samhällsproblem eller värderingsfrågor. För er KL-nördar: att arbeta med fördjupade samtal där elevens tankar ska utvecklas av varandra utan stöd av ex. positivt ömsesidigt beroendeeget ansvar och de kooperativa grundprinciperna tillhör mer det kollaborativa lärandet. Läs mer

Tack-kort!

Efter höstlovet är det dags för våra elever att byta platser och därmed få nya team. För att avsluta samarbetet i de nuvarande teamen fick eleverna för första gången prova på att göra tackkort till sitt team och till sin axelkompis, för att tacka dem för den tid de arbetat tillsammans. Detta efter inspiration från Niclas och Jennie.

20181024_135627

Läs mer

KL + Singaporemodellen

Eftersom jag är sv/so-lärare i grunden så har jag alltid tyckt att det har varit lite svårt att undervisa i matte. Jag har aldrig känt mig riktigt bekväm med det.
När jag upptäckte KL ändrades det och jag hittade nya spännande sätt att bygga undervisningen på.
I våras kom jag dessutom i kontakt med en, för mig, ny metod kallad Singaporemodellen. Denna metod kände jag gick hand i hand med KL-tänket och jag började se på matteundervisningen på ett helt annat sätt.

I detta inlägget tänkte jag beskriva hur jag arbetar med modellen kopplat till det kooperativa lärandet.

Läs mer

Begreppsbingo i religionsundervisningen

So-ämnena innehåller en stor mängd begrepp som eleverna ska förstå och kunna använda. Genom att variera undervisningen så att de får träna på begreppen på många olika sätt blir det här arbetet mer lustfyllt, och då är kooperativt lärande en guldgruva!

 I vår 4-6:a läser vi nu om kristendomen. En del begrepp som hör till kyrkan och dess ceremonier är ganska svåra. Dopet, till exempel, det är ju egentligen inte till för att man ska få sitt namn, även om många tror det. För att få kläm på begreppens innebörd, och göra träningen lite roligare, spelade vi bingo med de aktuella begreppen i förra veckan. Läs mer

Boksamtal med talkort – utveckla samtalsfärdigheter

Att aktivt delta i ett samtal kan vara både svårt och jobbigt för många elever, och i synnerhet de med Npf. Att tala om vad man själv tycker och tänker går ofta bra, men det där med att ställa relevanta frågor och kommentera det kamraterna säger “på ett sätt som upprätthåller samtalet”, som det står i kunskapskraven i svenska, det kan vara riktigt svårt! Jag behöver hjälpa mina elever att utveckla de förmågorna. Läs mer

Tärningsspel: Omkrets, area och geometriska former

I denna veckan testade vi i klassen en ny struktur. Vi hade sedan tidigare genomfört ett förtest av arbetsområdet geometri i matematiken, och då sett vad vi behövde lägga vårt fokus på. Vi började med en genomgång av omkrets och area på tavlan för att få igång vår tankeverksamhet inom dessa områden. Som stöd under själva KL-arbetet lät vi grundprinciperna för hur man ska tänka vid användning av omkrets och area stå kvar på tavlan under aktiviteten. Eleverna har vid flera utvärderingar uttryckt att de känner en styrka och trygghet i att samarbete i grupper vid nya arbetsområden. Därför bestämde jag att vi skulle hitta en struktur som gjorde det möjligt för eleverna att träna och stötta varandra, så att de sedan klarar att lösa liknade uppgifter på egen hand.  Läs mer

Kommunicera: Engelska siffror och färger

Mycket av engelska-undervisningen jag mött under min egen skolgång har handlat om att läsa engelska ord och para ihop dessa med rätt bild, lyssna på konversationer och svara på kryssfrågor samt att träna mängder av glosor. Detta är en viktig del i lärandet. Men en sak jag saknat är muntliga övningar. Övningar där jag får träna på att använda dessa ord, dessa glosor och själv prova konversera. Där fyller kooperativt lärande en stor funktion. Läs mer

Stå upp för din grupp

Frustrationen när man inser att det alltid är samma elev/elever som sammanfattar gruppens tankar inför klassen trots att alla elever var igång och diskuterade när de var uppdelade i smågrupper… igenkänning?

Så var det ofta i mitt klassrum på högstadiet och jag kämpade med att slumpa vem som skulle stå för gruppens svar i helklass. Elever som inte var beredda på att få presentera duckade och frågan gick över till den eller de som oftast tog rollen som presentatör. Numera arbetar jag främst med vuxna (rektorer och förskolechefer) och har insett att mönstret från mitt klassrum upprepar sig även här. Jag har jobbat med flera kooperativa strukturer för att få igång kunskaps- och tankeutbytet mellan alla i gruppen. Det kan du läsa mer om i tidigare inlägg, här.

Skärmbild (49)

Strategin Stå upp för din grupp handlar om att vem som helst i den lilla diskussionsgruppen ska kunna presentera gruppens tankar i ett större sammanhang. Innan den lilla gruppen inleder sitt samtal numrerar man, inom gruppen, sina gruppmedlemmar. När tiden för samtalet är slut säkerställer man att alla i gruppen kan presentera gruppens tankar innan man återsamlas i den stora gruppen. Väl i den stora gruppen slumpas vem som ska presentera gruppens tankar genom ledarens/lärarens val av siffra.

Detta fick min grupp av förskolechefer och rektorer som genomför Skolverkets Leda digitalisering göra sist vi träffades. Plötsligt var gruppdynamiken en annan. Personer som tidigare inte självmant tagit på sig rollen som presentatör gjorde ett fantastiskt jobb med att förklara gruppernas tankar. Personer som i vanliga fall tar på sig rollen som presentatör fyllde nu istället på med eventuella tankar efter att den utsedda presentatören kände sig nöjd. När talutrymmet fördelades på det sättet var det också lättare för fler att fylla på med mer input. På kort tid hade vi då fått ut mer i helgrupp av fler individer än vid tidigare tillfällen. Det här kommer garanterat vara en given strategi på våra kommande träffar och jag önskar att jag hade haft den här strategin i bakfickan när jag jobbade på högstadiet.

 

 

Berättande text

Vi är tre grundskollärare på Stora Hammars skola i Höllviken, Anne, Diana och Sara, som arbetar med kooperativt lärande. Vi arbetar tillsammans i en årskurs 3 med 60 st elever.
Under hösten i år 1 började vi arbeta med kooperativt lärande i ett försök att hitta ett arbetssätt som engagerade alla elever och där vi pedagoger kände att vi hann se alla elever och deras kunskapsutveckling. Vi startade med att prova enstaka kooperativa strukturer och snabbt insåg vi att detta arbetssätt gynnade våra elevers engagemang, ansvarstagande och delaktighet. Vi kände även att detta förhållningssätt skapade trygghet i gruppen och gynnade den sociala utvecklingen, vilket var extra viktigt för oss då vi tog emot en så stor elevgrupp.
Detta ledde till att vi för 1,5 år sedan övergick till att arbeta helt enligt det kooperativa förhållningssättet. Dvs att vår pedagogiska grundplaneringen alltid bygger på det kooperativa tänket.
Möbleringen i klassrummet utgår även den ifrån det kooperativa lärandet där eleverna sitter i grupper om 4-5 st, som vi kallar team. I dessa team sitter eleverna under den period ett tema varar. Tillsammans bildar axelkompisarna ett lärpar. Vid varje nytt tema och när nya team bildas, lägger vi alltid första veckan på teambuilding. Dvs att eleverna lär känna sina nya teamkamrater med syftet att skapa trygghet och en vi-känsla. Läs mer

Vi jämför: Demokrati och valet

Hej på er! Mitt namn är Anette Larsson Hammarberg och jag arbetar just nu som förstelärare i årskurs 5 tillsammans med min lärarkollega, Sara. Vår klass består av 21 stycken fantastiska elever! Jag har arbetat som lärare sedan 2010, och jag älskar verkligen mitt jobb! Det var först i våras jag startade upp arbetet med Kooperativt lärande på riktigt, och jag kan bara konstatera att vi ser ett fantastiskt resultat! Eleverna tycker att det är ett roligt och givande arbetssätt där de har tydliga mål. Jämförelsen med ett ”vanligt” grupparbete och detta är stor, alla vet sina roller och känner sig betydelsefulla. Samarbetet i lär-grupper och lär-par har också blivit mycket bättre, ja vinsterna är många! Läs mer

Roller och Karusellen: Valet

Jag har arbetat som lärare i ca 15 år. De senaste 6 åren har jag arbetat på en mångkulturell skola med många nyanlända elever. Jag har just nu en klass 3 och har jobbat med Kooperativt Lärande i klassen i 1 ½ år. Vi är tre stycken treor på skolan och vi jobbar tätt ihop.
Efter diskussioner i arbetslaget om hur vi skulle ta upp Valet 2018 och vad vi skulle fokusera på, valde vi att utgå från elevernas nyfikenhet och vad de ville lära sig om valet. Fokus blev därför på hur demokrati och fria val fungerar och eleverna fick skapa partier utifrån superkrafter.

Läs mer

Positivt ömsesidigt beroende: Pokémon-matematik

För att ett samarbete verkligen ska fungera krävs att barnen har ett gemensamt mål och ett positivt ömsesidigt beroende, dessutom krävs en vi-känsla och ett eget ansvar (läs mer om detta under grundprinciper SPEL3F). När eleverna denna vecka fick sina nya lär-kompisar fick de därför göra en uppgift där de verkligen behövde varandra för att slutföra uppgiften, de hade ett positivt ömsesidigt beroende (PÖB)

Läs mer

Inspireras och Hör vi ihop?: Engelska – body parts

När jag undervisar i engelska vill jag att eleverna ska få flera möjligheter till att samtala. Jag vill att de ska få pröva orden i ett sammanhang för att det verkligen ska sätta sig. Därför valde jag att på min engelskalektion använda mig av två strukturer där eleverna verkligen måste samtala.

Jag har under tidigare pass tränat på vad olika kroppsdelar heter på engelska. Vi har sjungit sånger och lekt lekar.  Läs mer

Mina ord, dina ord: Kroppen

Under denna termin kommer vi att arbeta med kropp och hälsa under våra NO-lektioner. För att starta upp temat använde vi oss av strukturen Mina ord, dina ord. Denna grupp har inte tidigare provat strukturen, så jag förklarade inte hela strukturen på en gång utan jag började enbart med instruktionen att skriva namnet på några yttre kroppsdelar (kroppsdelar man kan se med eller utan kläder) under rubriken ”mina ord”. Läs mer

« Äldre poster