Kategoriarkiv: Klassexempel

Problemlösning i grupp

Publicerat den av Lämna en kommentar

Det finns inget jag och mina elever har tyckt är så kul och utvecklande som problemlösning i matematiken. Att vrida och vända på argument och få nya insikter för hur vi kan se på världen omkring oss är fantastiskt! I detta inlägg ska jag beskriva hur jag arbetat med problemlösning i grupp och hur jag skapar utvecklande samtal i matematiken. Jag kommer tipsa om hur man enkla medel kan gå ifrån en undervisning som bara matar sidor i matematikboken till att skapa en mer utvecklande och stimulerande matematikundervisning där elever blir en lärresurs för varandra.

Genom att då och då arbeta med problemlösning i grupper kan vi skapa en undervisningsmiljö där eleverna är engagerade och aktiva i sin inlärning, och där de arbetar tillsammans med sina klasskamrater för att lösa problem. Målet är att bygga upp elevernas självständiga problemlösningsförmåga, kritiska tänkande och kommunikationsfärdigheter genom att de får sprida goda strategier och tankefärdigheter till varandra. Förutom input från de mer tradionella sätten – läraren och läromedlet – får elever när de arbetar tillsammans input från varandra, där de får höra varandras tankar och lära sig nya sätt att lösa problem på. De tränas även på att framföra argument för sin sak och får pröva nya kreativa lösningsförslag som de inte kunnat klara på egen hand. Problemlösning i grupp är därför en spännande arbetsmetod för att utveckla elevers tänkande och matematiska resonemang. En grupp kan vara från 2-5 individer och själva lärsituationen kan struktureras på många olika sätt. Här nedan är en grundversion som jag med framgång har använt mig av.

Läs mer

Matematisk starter!

Publicerat den av Lämna en kommentar

Igår hade jag en fördjupningsworkshop i kooperativt lärande i matematikundervisningen för matematiklärare där jag berättade om hur jag startar lektioner. Jag har ofta använt en start-uppgift i matematik som står på tavlan direkt när eleverna kommer in i rummet. Uppgiften ska väcka deras nyfikenhet, vara kreativ och leda till tänkande och resonerande. Jag gillar uppgifter som är öppna och där eleverna kan skapa ny matematik och komma fram till flera olika lösningar. Dessa kan de sedan berätta om eller jämföra med sin bänkkamrat. Jag listar här nedan några av de jag själv använt som du kan använda eller inspireras av för att skapa helt egna uppgifter. Om eleverna sitter i par eller grupper brukar jag låta dem “surra” kring startuppgiften och därefter lyfter vi lösningar eller räknar ihop hur många förslag vi fick i hela klassen. Ibland använder jag mig av “veckans tal” eller “veckans problem” där vi på varje lektion fortsätter att samla nya lösningsförslag. Uppgiften brukar ta mellan 1-6 minuter och är ett utmärkt sätt att starta lektionen trots att alla elever inte ännu kommit in från en rast. Du kan självklart anpassa dessa uppgifter till exakt det område ni arbetar med just nu i matematiken.

Min filosofi i matematiken är att matematiska samtal bör syfta till att utveckla tänkandet till skillnad från att kontrollera att elevernas ska svara rätt.

Läs mer

Att variera och anpassa efter din grupp: ett exempel med “Hör vi ihop?”

Publicerat den av Lämna en kommentar

Kooperativt lärande kan se ut på många olika sätt. Våra elevgrupper har olika behov, vi har olika ämnen och verksamheter och vi pedagoger är olika som personer. Alla strukturer, strategier och pedagogiska verktyg inom kooperativt lärande kan och behöver anpassas och varieras beroende på kontext och syfte. När jag (Jennie) hade en workshop med ett gäng förskollärare i Göteborg i gjorde vi lite övningar kring detta. Jag tänkte dela det med er här, i hopp om att det ska bli lättare för er att tänka kreativt kring kooperativt lärande och hitta vägar som passar just er. Det viktiga är inte exakt hur vi gör – utan varför. Om jag vill skapa positiva möten mellan människor där de får bli nyfikna på varandra, får upp ögonen för varandra, får bygga realtioner med varandra och får lära tillsammans – hur gör jag det bäst med de barn jag har framför mig?

Läs mer

NO på högstadiet

Publicerat den av Lämna en kommentar

Här kommer ett gästinlägg från Rebecca Bergelin på Sjöfruskolan i Umeå. Hon beskriver hur hon använde strukturerna kooperativ fyrfältare och hör vi ihop i NO på högstadiet för att stötta förståelse och befästa kunskaper. Läs och inspireras!

***

Vi håller på att arbeta med att lära oss om vad som är skillnaden mellan en atom och en jon av ett visst grundämne samt hur olika joner förenas i jonföreningar.

FYRFÄLTARE
Elevgrupper med tre eller fyra elever i varje grupp får ett papper per grupp med ett grundämne som tema (ord i mitten av pappret, t ex “Natrium”). Första fältet: “Rita atomen”. Andra fältet: “Hur många elektroner finns i atomens yttersta skal?”. Tredje fältet: “Rita jonen”. Fjärde fältet: “Vilken laddning har jonen?”.
Gruppen jobbar gemensamt med uppgifterna i de fyra fälten. De har periodiska systemet till hjälp.

Läs mer

Kooperativt lärande i musik

Publicerat den av En kommentar

Musikundervisning handlar mycket om kultur, känslor, upplevelser och skapande. Musik är ett kommunikationsmedel som eleverna behöver få bekanta sig med, uttrycka sig genom och uppleva. I orkestrar, körer och band är deltagarna beroende av varandra och alla behöver jobba tillsammans mot samma mål. Varje instrument och röst behövs för att skapa musiken. Samma tanke finns inom kooperativt lärande när man upplever och lär sig. Kursplanen skriver även att “Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter”. För att kunna uppnå detta behöver elever få mötas kring musikundervisningen. De behöver få sätta ord på egna tankar och höra andras, reflektera kring olika perspektiv och resonera tillsammans med andra. Här kan olika kooperativa verktyg underlätta för läraren, som ofta har ett stort antal elever och klasser att hålla koll på. Genom att skapa möten mellan elever kring undervisningens innehåll kan vi aktivera dem som lärresurser för varandra och skapa stödstrukturer i klassrummet. Eleverna får möjlighet att bilda en undervisningsgemenskap där de tillsammans tar sig an och upplever innehållet.

Läs mer

Kooperativt lärande på SFI

Publicerat den av Lämna en kommentar

Under en fika sitter jag och min kollega Caroline Öhman och reflekterar över hur vi arbetade med KL under förra läsåret. Vi är enade om att KL hjälper oss att utveckla vår undervisning och vi tycker båda att det ska bli spännande att fortsätta jobba med kooperativt lärande. Det är givande och spännande att kunna bolla, reflektera och utvärdera vårt kooperativa arbete tillsammans. Vi har testat många olika strukturer, bland annat Par på tid, EPA, APE, Berätta Mera, Karusellen, Kloka pennan, Kooperativ fyrfältare, Mötas på mitten, och Mina ord-dina ord.

Läs mer

Kooperativt lärande i slöjd

Publicerat den av Lämna en kommentar

I slöjdämnena uppstår en mängd tillfällen där elever kan stötta varandra i lärandet, både kring det praktiska och det teoretiska arbetet. Oftast tänker vi kanske på större gemensamma projekt där man i par eller grupp ska skapa något. I dessa projekt kan kooperativt lärande ge stöd i processen genom att använda strukturer och roller. Vi behöver dock inte jobba med gemensamma projekt för att få nytta av kooperativt lärande i slöjdämnena. Genom att skapa korta möten mellan eleverna kan vi stärka både det individuella lärandet och skapa ett gott och gynnsamt klassrumsklimat. Detta inlägg beskriver moment som kan utföras kring individuella arbeten eller som del i gemensamma arbeten. Inspireras, anpassa, hitta på eget!

Läroplanen beskriver att eleverna i slöjden ska få:

• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
• välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter,
• analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
• tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.

Att välja, motivera, analysera, värdera och tolka kan vara komplicerat. Genom att låta eleverna mötas i par eller mindre grupper kan vi se till att eleverna i dessa processer kan bli lärresurser för varandra och stötta varandra i lärandet. Vi kan då stärka elevernas relationer till varandra samtidigt som lärandet kring innehållet stärks. Varje individ får plats och blir viktig för gruppen som helhet.

Läs mer

Ny bok: KL i förskola och skolans första år!

Publicerat den av Lämna en kommentar

Nu finns boken Kooperativt lärande i förskola och skolans första år i lager!

Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år visar hur ett relationellt ledarskap kan se ut i praktiken och hur du kan arbeta utifrån samarbete mellan barn. Du får tips på hur par och grupper kan användas i lek och aktiviteter samt hur du kan utveckla barnens socioemotionella kompetens genom att använda dig av sociala mål i verksamheten.

I boken får du flera praktiska tips på hur ett demokratiskt, språkutvecklande och kooperativt lärande kan struktureras i varierande situationer, övningar och aktiviteter. I de olika kapitlen presenteras praktiska aktiviteter, övningar och mötesstrukturer.

Boken är skriven för att vara en inspirationskälla för blivande och verksamma pedagoger i förskolan och skolans första år. Fritidspedagoger och pedagoger i särskola som läst boken har sagt att den passar dem väl också.

Till den tryckta boken hör ett digitalt material med rollkort, strukturkort, uppdragskort och olika sorters mallar, som nås via koden på insidan av bokens pärm.

Studentlitteratur:
https://www.studentlitteratur.se/?cookiecheck=1#9789144133942/Kooperativt+l%C3%A4rande+i+f%C3%B6rskolan+och+skolans+f%C3%B6rsta+%C3%A5r

Bokus: https://www.bokus.com/bok/9789144133942/kooperativt-larande-i-forskolan-och-skolans-forsta-ar-larande-och-utveckling-genom-samarbete/

Adlibris: https://www.adlibris.com/se/bok/kooperativt-larande-i-forskolan-och-skolans-forsta-ar—larande-och-utveckling-genom-samarbete-9789144133942

Lekgrupper i förskola, förskoleklass och fritids

Publicerat den av Lämna en kommentar

Svensk forskning visar att barn i frivillig verksamhet ofta blir uteslutna utan att pedagoger ser eller uppmärksammar detta. Detta har visats särskilt i förskola (här och här) och på fritids. För att se till att barn inte blir uteslutna kan verksamheten arbeta med lekgrupper. Det finns många olika sätt att organisera lekgrupper, från intressestyrda där barn väljer aktivitet och sedan tilldelas grupp till förvalda grupper. I detta inlägg beskrivs hur pedagogvalda grupper kan användas. Genom att pedagoger bestämmer grupper och någon gång i veckan låter barnen leka tillsammans i en ny konstellation kan barnen hitta nya lekkamrater och skapa nya vänskapsband. Detta kan leda till att barnen vid mer fria aktiviteter utvecklar en bättre förmåga till att bjuda in och få tillgång till lek. Lekgrupperna kan vara slumpmässigt valda eller särskilt väljas ut för att bryta mönster av uteslutning och låsta hierarkier. Lekgrupperna bör vara två till som mest ca sex individer så att leken kan genomföras tillsammans där allas bidrag i leken blir viktigt.

Läs mer

Sant eller falskt: Vatten

Publicerat den av Lämna en kommentar

Gästinlägg av Sara P Torstensson, Krika Bygdeskola

Innan ett arbetsområde avslutas tycker jag att strukturen Sant eller falskt är ett bra sätt att kolla av eleverna kunskaper. Barnen måste förklara hur de tänker, bevisa att de kan veta att det är sant eller falskt samt ibland argumentera för sin åsikt vilket gör att de behöver använda kunskaperna de har om ämnet, i detta fall vatten.

Läs mer

Sant eller falskt: Matematik

Publicerat den av Lämna en kommentar

Gästinlägg av Emmelie Todd

I årskurs 4 använder jag och mina elever med jämna mellanrum strukturen Sant eller falskt. Jag har bland annat använt den i matematik när jag ville se om eleverna förstått metoden uppställning i både addition och subtraktion. I Sant eller falskt får eleverna använda sina kunskaper om ett ämne för att motivera och diskutera.

Alla lärpar fick ett papper med olika uppställningar. De klippte ut dessa och skulle sedan sortera uppställningarna utifrån om de var korrekta eller inte. De uppställningar som var rätt uträknade placerade eleverna under rubriken sant och uppställningarna med fel uträkningar placerade eleverna under rubriken falskt. Vi avslutade lektionen med att gå igenom alla uppgifterna för att samtala om vad som blivit fel i en del av
uträkningarna.

Läs mer

Mötas på mitten i förskola

Publicerat den av Lämna en kommentar

Strukturen Mötas på mitten är en bra struktur för att dela kunskap och skapa en syntes kring något innehåll. Barnen får dela sina tankar med varandra, lyssna in varandras idéer och skapa något gemensamt utifrån det. Strukturen kan göras i en fyrgrupp eller i par, och kan ha fokus på antingen ord, bildspråk eller både och.

  1. Barnen får egen tid att måla en bild kring en fråga eller upplevelse.
  2. Barnen visar sina bilder för varandra i par eller grupp.
  3. Barnen målar en gemensam bild där de tar med idéer och detaljer från varje barns bild.
Läs mer

Sant eller falskt: Bokcirkel

Publicerat den av Lämna en kommentar

Gästinlägg av Sara P Torstensson, Krika Bygdeskola

Under hösten har vi ett tema kring andra världskriget där vi jobbar i åldersblandade grupper åk 4-5-6. I dessa grupper bearbetar vi skönlitteratur kring temat genom att ha bokcirklar. Lärgrupperna fick sina namn utifrån läsfixarna och de hittade på en gemensam rörelse. Det var så härligt att se hur snabbt en vi-känsla skapades, glada leenden, huvuden ihop, nyfikna ögon och öron som lyssnade.

Ett sätt att bearbeta vår bok ”En ö i havet” på, var med strukturen Sant eller falskt där eleverna tränade på att framföra sina åsikter, motivera sina inlägg och ställa frågor som leder samtalet vidare. Denna struktur gör att eleverna måste motivera varför de tycker på ett visst sätt. Detta utvecklar deras sätt att uttrycka sig på vilket var anledningen till att denna struktur var lämplig. Alla i gruppen tog gemensamt ansvar för att se till att alla var delaktiga i samtalet genom att turas om att tala och bjuda in mer tystlåtna kamrater till samtalet.

Läs mer

Vad undrar jag?: Låna en forskare

Publicerat den av Lämna en kommentar

Gästinlägg av Sofia Wahlström

Vi i åk 2 på Tamburinens skola i Norrköping har haft turen att komma med i Linköpings universitets projekt “Låna en forskare”. Projektet går helt enkelt ut på att en forskare vid ett tillfälle kommer ut till klassen och berättar om sitt yrke. I vår klass bestämde vi oss för att ta tillfället i akt och passa på att förbereda oss väl och fundera noga över vad vi ville få svar på under forskarbesöket. I korta drag gjorde vi på följande sätt:

  1. Förberedelse inför forskarbesöket genom att gemensamt bygga upp och repetera aktuella kunskaper om yrket och vad vi redan vet om forskningsområdet.
  2. Varje elev fick fundera ut en fråga om yrket forskare.
  3. Strukturen EPA. Eleverna fick i sina jobbarkompispar (axelkompisar) berätta vad de kommit på att de vill få svar gällande att jobba som forskare.
  4. Alla frågor skrevs upp på klassrummets tavla.
  5. Upprepade proceduren med EPA men nu utifrån vad man ville veta om forskningsområdet som vi förenklat/breddat till vad vad man kan göra med skräp, avloppsslam eller vattenrening.
  6. Frågorna delades sedan ut till eleverna så att de på små lappar skulle skriva av en eller flera frågor med läslig handstil.
  7. De renskrivna frågorna samlades in.
  8. Strax innan själva forskarbesöket delades frågorna ut så att alla eleverna fick en alt två frågor var.
  9. Eleverna tränade på att läsa frågan enskilt och sedan övningsläste de frågorna i sina jobbarkompispar.
  10. Under själva besöket av forskaren turades eleverna om att ställa frågorna till forskaren Linus. Vi hade gjort en låtsasmikrofon som användes med stort allvar av både eleverna och inte minst av Linus.
Läs mer

Vad undrar jag?: Etiskt dilemma

Publicerat den av Lämna en kommentar

Gästinlägg av Emma Holmqvist

Emma och hennes klass arbetar mycket med värdegrundsarbete. I det arbetet använder de ibland filmer som utgångspunkt för att diskutera olika frågor som berör eleverna. När de skulle titta på en film om skuld och ansvar (Om du var jag – om ansvar på UR skola) tänkte hon testa att lyfta elevernas frågor istället för att hon som lärare gav dem frågor att diskutera. På så sätt blir frågorna mer angelägna för eleverna. Hon valde att testa strukturen Vad undrar jag? för att få fram elevernas frågor och funderingar. Här nedan beskriver hon hur den lektionen gick.

Läs mer

Mina bilder, dina bilder: Evolution

Publicerat den av Lämna en kommentar

Gästinlägg av Sophia Berglin

I åk 4 lär vi oss om evolution och dess betydelse för vår jords utveckling. I detta moment skulle vi lära oss om hur djuren förändrades över tid, och kom upp på land från vattnet. För att stötta elevernas förståelse av detta fenomen läste jag en faktatext och använder mig av strukturen Mina bilder, dina bilder, där de får chans att rita sina egna tankar kring fenomenet och sedan ta del av andras tankar.

Lektion 1

Jag började med att förklara vad vi skulle lära oss om. Nästa steg var att beskriva hur vi skulle arbeta. Jag förklarad hur fyrfältaren skulle användas då detta var nytt för eleverna. För att se till att alla förstod gjorde jag ett exempel kring en orelaterad text. Jag förklarade att fokus i övningen var på att berätta sina tankar om texten och utveckla varandras förståelse om innehållet, inte en tävling i ritkunskap. Jag svarade på några frågor om upplägget och ställda några kontrollfrågor och lät några elever återberätta hur de upplevde att vi skulle arbeta. Sen satte vi igång med lektionen.

Läs mer

Mina bilder, dina bilder: Att leva i världen

Publicerat den av Lämna en kommentar

Gästinlägg av Helena Sjöberg och Anna Hammarberg

Vi har testat strukturen Mina bilder, dina bilder i vår klass med 44 elever i årskurs 2. Klassen är uppdelad i två grupper, röd och grön. Vi har använt strukturen i två olika uppgifter och båda grupperna har genomfört båda men i olika ordning.

Uppgift 1

Område: Att leva i världen
Mål: Eleverna ska ha kunskap om några mänskliga rättigheter och barns rättigheter.
Elevernas förförståelse: Eleverna har på tidigare lektioner arbetat med olika värdegrundsfrågor som t.ex. trygghet, vänskap och ansvar.
Genomförande:
Utgångspunkten för denna lektion var frågeställningen “Vad behöver barn för att må bra i skolan?”. Eleverna skulle med hjälp av strukturen Mina bilder, dina bilder presentera sina tankar för varandra.
Jag berättade för eleverna hur de skulle arbeta med strukturen. På tavlan fanns bilder och text som förstärkte det som jag beskrev.

Läs mer

Vad undrar jag?: Kooperativt arbete med gemensam bok

Publicerat den av Lämna en kommentar

Gästinlägg av Josefin Spira

I svenska och SVA arbetar vi i årskurs fem just nu med gemensam läsning av boken Den osynliga flickan av Deborah Ellis. Boken handlar om Parvana som är elva år och bor med sin familj i huvudstaden Kabul i Afghanistan. Under den hårda talibanregimen blir livet alltmer ohållbart för Parvana och hennes familj. När pappan blir fängslad beslutar sig Parvana för att göra det enda möjliga: att klä ut sig till pojke och ta arbete på marknaden. Detta är en bok som berör och det finns mycket att diskutera tillsammans med elever, vilket gör att den passar extra bra i ett kooperativt arbete. 

Läs mer

Vad undrar jag?: Forntiden

Publicerat den av Lämna en kommentar

Jag har en klass 3 och som många andra skolor arbetar vi med Forntiden. Syftet är att skapa en förståelse för människans historia och härkomst och förstå övergången från ett jägarsamhälle till hur de första städerna och byarna bildades. Vi börjar med det som kallas Stenåldern för att sedan utforska Bronsåldern och Järnåldern. 

På lektionen skulle vi inleda arbetsområdet “Forntiden”. Eleverna hade en viss förståelse vad området skulle handla om. Jag tänkte att det vore intressant om eleverna fick chans att uttrycka sina tankar kring det nya vi skulle lära oss om. Vi provade därför strukturen “Vad undrar jag?” som ett moment i lektionen för att lyfta fram elevernas funderingar . Så här gick vår lektion och introduktion om “Forntiden” till.

I korthet:

  1. Jag presenterade nya innehållet och syftet att fördjupa vår kunskap.
  2. Eleverna funderade och ställde frågor kring innehållet.
  3. Eleverna samtalade i grupp om sina frågor.
  4. Frågorna samlades in för att fortsätta med kunskapsutveckling på kommande lektioner.
Läs mer
« Äldre inlägg