Kategoriarkiv: Högstadiet

Problemlösning i grupp

Publicerat den av Lämna en kommentar

Det finns inget jag och mina elever har tyckt är så kul och utvecklande som problemlösning i matematiken. Att vrida och vända på argument och få nya insikter för hur vi kan se på världen omkring oss är fantastiskt! I detta inlägg ska jag beskriva hur jag arbetat med problemlösning i grupp och hur jag skapar utvecklande samtal i matematiken. Jag kommer tipsa om hur man enkla medel kan gå ifrån en undervisning som bara matar sidor i matematikboken till att skapa en mer utvecklande och stimulerande matematikundervisning där elever blir en lärresurs för varandra.

Genom att då och då arbeta med problemlösning i grupper kan vi skapa en undervisningsmiljö där eleverna är engagerade och aktiva i sin inlärning, och där de arbetar tillsammans med sina klasskamrater för att lösa problem. Målet är att bygga upp elevernas självständiga problemlösningsförmåga, kritiska tänkande och kommunikationsfärdigheter genom att de får sprida goda strategier och tankefärdigheter till varandra. Förutom input från de mer tradionella sätten – läraren och läromedlet – får elever när de arbetar tillsammans input från varandra, där de får höra varandras tankar och lära sig nya sätt att lösa problem på. De tränas även på att framföra argument för sin sak och får pröva nya kreativa lösningsförslag som de inte kunnat klara på egen hand. Problemlösning i grupp är därför en spännande arbetsmetod för att utveckla elevers tänkande och matematiska resonemang. En grupp kan vara från 2-5 individer och själva lärsituationen kan struktureras på många olika sätt. Här nedan är en grundversion som jag med framgång har använt mig av.

Läs mer

Matematisk starter!

Publicerat den av Lämna en kommentar

Igår hade jag en fördjupningsworkshop i kooperativt lärande i matematikundervisningen för matematiklärare där jag berättade om hur jag startar lektioner. Jag har ofta använt en start-uppgift i matematik som står på tavlan direkt när eleverna kommer in i rummet. Uppgiften ska väcka deras nyfikenhet, vara kreativ och leda till tänkande och resonerande. Jag gillar uppgifter som är öppna och där eleverna kan skapa ny matematik och komma fram till flera olika lösningar. Dessa kan de sedan berätta om eller jämföra med sin bänkkamrat. Jag listar här nedan några av de jag själv använt som du kan använda eller inspireras av för att skapa helt egna uppgifter. Om eleverna sitter i par eller grupper brukar jag låta dem “surra” kring startuppgiften och därefter lyfter vi lösningar eller räknar ihop hur många förslag vi fick i hela klassen. Ibland använder jag mig av “veckans tal” eller “veckans problem” där vi på varje lektion fortsätter att samla nya lösningsförslag. Uppgiften brukar ta mellan 1-6 minuter och är ett utmärkt sätt att starta lektionen trots att alla elever inte ännu kommit in från en rast. Du kan självklart anpassa dessa uppgifter till exakt det område ni arbetar med just nu i matematiken.

Min filosofi i matematiken är att matematiska samtal bör syfta till att utveckla tänkandet till skillnad från att kontrollera att elevernas ska svara rätt.

Läs mer

Att variera och anpassa efter din grupp: ett exempel med “Hör vi ihop?”

Publicerat den av Lämna en kommentar

Kooperativt lärande kan se ut på många olika sätt. Våra elevgrupper har olika behov, vi har olika ämnen och verksamheter och vi pedagoger är olika som personer. Alla strukturer, strategier och pedagogiska verktyg inom kooperativt lärande kan och behöver anpassas och varieras beroende på kontext och syfte. När jag (Jennie) hade en workshop med ett gäng förskollärare i Göteborg i gjorde vi lite övningar kring detta. Jag tänkte dela det med er här, i hopp om att det ska bli lättare för er att tänka kreativt kring kooperativt lärande och hitta vägar som passar just er. Det viktiga är inte exakt hur vi gör – utan varför. Om jag vill skapa positiva möten mellan människor där de får bli nyfikna på varandra, får upp ögonen för varandra, får bygga realtioner med varandra och får lära tillsammans – hur gör jag det bäst med de barn jag har framför mig?

Läs mer

NO på högstadiet

Publicerat den av Lämna en kommentar

Här kommer ett gästinlägg från Rebecca Bergelin på Sjöfruskolan i Umeå. Hon beskriver hur hon använde strukturerna kooperativ fyrfältare och hör vi ihop i NO på högstadiet för att stötta förståelse och befästa kunskaper. Läs och inspireras!

***

Vi håller på att arbeta med att lära oss om vad som är skillnaden mellan en atom och en jon av ett visst grundämne samt hur olika joner förenas i jonföreningar.

FYRFÄLTARE
Elevgrupper med tre eller fyra elever i varje grupp får ett papper per grupp med ett grundämne som tema (ord i mitten av pappret, t ex “Natrium”). Första fältet: “Rita atomen”. Andra fältet: “Hur många elektroner finns i atomens yttersta skal?”. Tredje fältet: “Rita jonen”. Fjärde fältet: “Vilken laddning har jonen?”.
Gruppen jobbar gemensamt med uppgifterna i de fyra fälten. De har periodiska systemet till hjälp.

Läs mer

Samarbete som stöd inför individuellt arbete

Publicerat den av Lämna en kommentar

Kooperativt lärande är i första hand ett förhållningssätt (läs mer HÄR). Vi ser på lärande och kunskap som någonting som växer och stärks genom samtal och interaktioner mellan människor. Det innebär inte att elever alltid arbetar tillsammans i par eller grupper – de får också lyssna på lärargenomgångar och arbeta enskilt. Men även i de enskilda momenten kan jag som lärare göra vissa saker för att stötta och verka för kooperativa normer. Även vid individuellt arbete finns det saker jag som lärare kan göra för att stärka lärandet genom samarbete och se till att fler klarar av uppgiften, samtidigt som jag möjliggör för elever att stötta varandra och stärker sammanhållningen i gruppen. I detta inlägg beskrivs några sådana enkla knep. Läs mer

Elevledda diskussioner

Publicerat den av Lämna en kommentar

Något som jag rekommenderar lärare att göra så är det att lyssna på sina elever när de diskuterar och argumenterar.  Vid situationer när eleverna äger samtalstiden kan du synliggöra deras kunskaper och utmana dem i deras tankar. Nedan följer lite förslag på olika elevledda diskussionsformer för elever från årskurs 3 och upp. Dessa diskussionsformer är utmärkta verktyg för att diskutera upplevelser i skönlitterära böcker, diskutera samhällsproblem eller värderingsfrågor. För er KL-nördar: att arbeta med fördjupade samtal där elevens tankar ska utvecklas av varandra utan stöd av ex. positivt ömsesidigt beroende, eget ansvar och de kooperativa grundprinciperna tillhör mer det kollaborativa lärandet. Läs mer

Stå upp för din grupp

Publicerat den av Lämna en kommentar

Frustrationen när man inser att det alltid är samma elev/elever som sammanfattar gruppens tankar inför klassen trots att alla elever var igång och diskuterade när de var uppdelade i smågrupper… igenkänning?

Så var det ofta i mitt klassrum på högstadiet och jag kämpade med att slumpa vem som skulle stå för gruppens svar i helklass. Elever som inte var beredda på att få presentera duckade och frågan gick över till den eller de som oftast tog rollen som presentatör. Numera arbetar jag främst med vuxna (rektorer och förskolechefer) och har insett att mönstret från mitt klassrum upprepar sig även här. Jag har jobbat med flera kooperativa strukturer för att få igång kunskaps- och tankeutbytet mellan alla i gruppen. Det kan du läsa mer om i tidigare inlägg, här.

Skärmbild (49)

Strategin Stå upp för din grupp handlar om att vem som helst i den lilla diskussionsgruppen ska kunna presentera gruppens tankar i ett större sammanhang. Innan den lilla gruppen inleder sitt samtal numrerar man, inom gruppen, sina gruppmedlemmar. När tiden för samtalet är slut säkerställer man att alla i gruppen kan presentera gruppens tankar innan man återsamlas i den stora gruppen. Väl i den stora gruppen slumpas vem som ska presentera gruppens tankar genom ledarens/lärarens val av siffra.

Detta fick min grupp av förskolechefer och rektorer som genomför Skolverkets Leda digitalisering göra sist vi träffades. Plötsligt var gruppdynamiken en annan. Personer som tidigare inte självmant tagit på sig rollen som presentatör gjorde ett fantastiskt jobb med att förklara gruppernas tankar. Personer som i vanliga fall tar på sig rollen som presentatör fyllde nu istället på med eventuella tankar efter att den utsedda presentatören kände sig nöjd. När talutrymmet fördelades på det sättet var det också lättare för fler att fylla på med mer input. På kort tid hade vi då fått ut mer i helgrupp av fler individer än vid tidigare tillfällen. Det här kommer garanterat vara en given strategi på våra kommande träffar och jag önskar att jag hade haft den här strategin i bakfickan när jag jobbade på högstadiet.

 

 

“Skapa en fråga” på engelska

Publicerat den av Lämna en kommentar

Jag heter Charlotte Marie och arbetar i åk 6-9 på Varagårdsskolan i Bjuv. Jag undervisar i engelska, franska och svenska och är förstelärare. Det har länge lockat mig att få in mer Kooperativt lärande i mina lektioner, men det enda jag hittills har jobbat med är EPA. När jag för ett par veckor sedan såg Niclas Fohlins förfrågan på Facebook om någon ville testa en ny KL-struktur, “Skapa en fråga”, så tänkte jag att det äntligen var dags att komma igång. Mitt val av klass föll på åk 7 i engelska eftersom vi har lektion tisdag och onsdag och det passade väl in i planeringen. Läs mer

Trianglar som struktur i historia

Publicerat den av Lämna en kommentar

Under dagens lektion med mina 8:or jobbade vi med att resonera kring vems historia vi egentligen lär oss i skolan. Utgångspunkten var det amerikanska frihetskriget och det faktum att många som slogs för självständighet från Storbritannien i själva verket blev missnöjda i slutändan då de missgynnades efter kriget. När man tittar på historiska händelser finns det alltid olika perspektiv att se saker ur och eleverna fick i uppgift att fundera på ur vilka perspektiv den historia vi lär oss idag egentligen speglas.

Tillvägagångssätt

Eleverna slumpades i grupper och fick 15 begrepp att utgå ifrån: rika-fattiga, män-kvinnor, vita-färgade, barn-medelålders-gamla, kristna-judar-muslimer osv. Vems historiaIMG_8239 speglas i våra historieböcker och i vår undervisning? För att lösa uppgiften användes strukturen Att bygga en triangel där det viktigaste/mest väsentliga svaret skulle stå överst och där bottnen skulle bestå av de fem perspektiv som eleverna upplevde sig lära sig minst om. Livliga diskussioner utbröt och begreppen flyttades runt. Eleverna tvingades att motivera varför man ville ha begreppen i en viss ordning inför varandra i grupperna. När grupperna var överens fotograferade de sina trianglar och laddade upp bilderna på en Padlet-vägg så att hela klassen kunde ta del av samtliga trianglar. Grupperna fick sedan presentera sina tankar genom att respektive grupps presentatör slumpades fram. Resten av gruppen fick fylla på med tankar och övriga grupper fick ställa klargörande frågor.Skärmavbild 2018-01-30 kl. 21.23.26

Syfte?

Efter avslutad övning fick eleverna fundera på varför vi hade gjort övningen och vad de hade lärt sig:

  • IMG_8238vi har fått upp ögonen för att det vi lär oss inte måste vara hela sanningen
  • vi har tvingats motivera våra åsikter
  • vi har tränat på att argumentera
  • vi har lyssnat på varandra

Strålande sammanfattning och ett bra samarbete mellan historia och svenska enligt mig!

Högläsning med kooperativa inslag

Publicerat den av Lämna en kommentar

Under två veckors tid har jag och mina elever i årskurs 8 ägnat oss åt högläsning av Lena Ollmarks “Lägret”. Boken utspelar sig på ett konfirmationsläger vilket medför många religionsdiskussioner både i boken och bland mina elever. Bokens innehåll gjorde den perfekt för att kunna arbeta med både svenska och religion på samma gång. När jag läser högt lånar jag alltid boken som e-bok så att jag kan ha texten på storbild för att eleverna ska kunna följa med i texten. Jag har arbetat med många högläsningsböcker på samma sätt både på mellanstadiet och högstadiet utan att egentligen reflektera över att jag har jobbat kooperativt. Ibland är det bara så skönt att få sätta ord på saker man gör utan att tänka på det.

Kooperativa inslag

IMG_7325

Eftersom en stor del av syftet med högläsningen var att synliggöra  lässtrategier och hur man använder dem var EPA ett naturligt sätt att arbeta. Under tiden som jag läste stannade jag upp, ställde frågor och lät eleverna fundera enskilt innan de pratade med sin bordsgranne och sedan tillsammans i helklass. Ibland gjorde vi den enskilda reflektionen skriftlig i en läslogg och ibland endasIMG_6962t i huvudet. Några läsloggsreflektioner gjordes enbart i skrift då tankarna kunde vara väldigt personliga. För att hålla tempot uppe i samtalen i paren använde vi oss också av Par på tid och lyfte några svar i helklass. Vid några tillfällen gjorde vi även Mötas på mitten. För att slippa trängas skrev eleverna sina enskilda svar på egna papper och möttes sedan i grupper om fyra för att komma fram till ett gemensamt svar. Det kunde då t ex handla om vad de trodde skulle hända härnäst i boken och de enades om den mest troliga fortsättningen. Med högläsning i kombination med kooperativt lärande blev varje lektion något att längta efter för både mig och eleverna.

 

 

Kooperativ förberedelse inför examinationsuppgift

Publicerat den av En kommentar

När mina elever på högstadiet ska skriva en längre examinationsuppgift i SO är jag sällan intresserad av att de ska lära sig specifika årtal eller detaljer utantill utan vill istället att de ska förstå och kunna förklara helheten. Många elever kan ha svårt att komma igång och att komma på vad de ska skriva i större och friare uppgifter vilket gör att en uppsättning stödord kan tillföra mycket. Läs mer

Aktivera eleverna som lärresurser för varandra 

Publicerat den av 3 kommentarer

Har du många elever som räcker upp handen och vill ha hjälp samtidigt? Springer du runt och försöker hjälpa alla? Känner du att du inte räcker till? Hur kan man göra för att se till att alla elever får det stöd och den hjälp de behöver? Ett sätt är att aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Jag uppmuntrar ofta mina elever att be varandra om hjälp och vända sig till varandra innan de frågar mig. När de arbetar i par ska de alltid förklara och hjälpa varandra. Jag kände dock att klassen behövde träna mer på detta så att det blir mer naturligt att fråga varandra först. Jag gjorde därför följande övning. Läs mer

Konkreta exempel på användbara karuseller för äldre elever

Publicerat den av Lämna en kommentar

En av mina absoluta favoriter bland de kooperativa strukturerna är Karusellen. Den funkar i så många olika sammanhang och till olika målgrupper. Jag har använt den på både mellanstadiet, högstadiet och med föräldrar på föräldramöte.

Hur gör jag och vad ger det?

När jag använder karusellen skriver respektive grupp alltid med en egen färg för att jag ska kunna följa deras tankegångar genom hela rundan. Jag skriver mina frågor på A3-papper som sprids ut på borden i salen. Läs mer

Kooperativt lärande ger mervärde på högstadiet

Publicerat den av En kommentar

Jag och mina elever i årskurs 8 har under en period arbetat intensivt med kristendomen. Vi startade upp arbetsområdet med att kolla av vilka kunskaper som fanns kvar i minnet från mellanstadiet för att jag skulle kunna utgå från det i min planering.

Karusellen – ett sätt att få överblick

Ett perfekt sätt att få en snabb överblick av klassens gemensamma kunskaper är att genomföra Karusellen utifrån några väl valda frågor. Läs mer