Kategoriarkiv: Lågstadie

Problemlösning i grupp

Det finns inget jag och mina elever har tyckt är så kul och utvecklande som problemlösning i matematiken. Att vrida och vända på argument och få nya insikter för hur vi kan se på världen omkring oss är fantastiskt! I detta inlägg ska jag beskriva hur jag arbetat med problemlösning i grupp och hur jag skapar utvecklande samtal i matematiken. Jag kommer tipsa om hur man enkla medel kan gå ifrån en undervisning som bara matar sidor i matematikboken till att skapa en mer utvecklande och stimulerande matematikundervisning där elever blir en lärresurs för varandra.

Genom att då och då arbeta med problemlösning i grupper kan vi skapa en undervisningsmiljö där eleverna är engagerade och aktiva i sin inlärning, och där de arbetar tillsammans med sina klasskamrater för att lösa problem. Målet är att bygga upp elevernas självständiga problemlösningsförmåga, kritiska tänkande och kommunikationsfärdigheter genom att de får sprida goda strategier och tankefärdigheter till varandra. Förutom input från de mer tradionella sätten – läraren och läromedlet – får elever när de arbetar tillsammans input från varandra, där de får höra varandras tankar och lära sig nya sätt att lösa problem på. De tränas även på att framföra argument för sin sak och får pröva nya kreativa lösningsförslag som de inte kunnat klara på egen hand. Problemlösning i grupp är därför en spännande arbetsmetod för att utveckla elevers tänkande och matematiska resonemang. En grupp kan vara från 2-5 individer och själva lärsituationen kan struktureras på många olika sätt. Här nedan är en grundversion som jag med framgång har använt mig av.

Läs mer

Matematisk starter!

Igår hade jag en fördjupningsworkshop i kooperativt lärande i matematikundervisningen för matematiklärare där jag berättade om hur jag startar lektioner. Jag har ofta använt en start-uppgift i matematik som står på tavlan direkt när eleverna kommer in i rummet. Uppgiften ska väcka deras nyfikenhet, vara kreativ och leda till tänkande och resonerande. Jag gillar uppgifter som är öppna och där eleverna kan skapa ny matematik och komma fram till flera olika lösningar. Dessa kan de sedan berätta om eller jämföra med sin bänkkamrat. Jag listar här nedan några av de jag själv använt som du kan använda eller inspireras av för att skapa helt egna uppgifter. Om eleverna sitter i par eller grupper brukar jag låta dem “surra” kring startuppgiften och därefter lyfter vi lösningar eller räknar ihop hur många förslag vi fick i hela klassen. Ibland använder jag mig av “veckans tal” eller “veckans problem” där vi på varje lektion fortsätter att samla nya lösningsförslag. Uppgiften brukar ta mellan 1-6 minuter och är ett utmärkt sätt att starta lektionen trots att alla elever inte ännu kommit in från en rast. Du kan självklart anpassa dessa uppgifter till exakt det område ni arbetar med just nu i matematiken.

Min filosofi i matematiken är att matematiska samtal bör syfta till att utveckla tänkandet till skillnad från att kontrollera att elevernas ska svara rätt.

Läs mer

Att variera och anpassa efter din grupp: ett exempel med “Hör vi ihop?”

Kooperativt lärande kan se ut på många olika sätt. Våra elevgrupper har olika behov, vi har olika ämnen och verksamheter och vi pedagoger är olika som personer. Alla strukturer, strategier och pedagogiska verktyg inom kooperativt lärande kan och behöver anpassas och varieras beroende på kontext och syfte. När jag (Jennie) hade en workshop med ett gäng förskollärare i Göteborg i gjorde vi lite övningar kring detta. Jag tänkte dela det med er här, i hopp om att det ska bli lättare för er att tänka kreativt kring kooperativt lärande och hitta vägar som passar just er. Det viktiga är inte exakt hur vi gör – utan varför. Om jag vill skapa positiva möten mellan människor där de får bli nyfikna på varandra, får upp ögonen för varandra, får bygga realtioner med varandra och får lära tillsammans – hur gör jag det bäst med de barn jag har framför mig?

Läs mer

Vad undrar jag?: Låna en forskare

Gästinlägg av Sofia Wahlström

Vi i åk 2 på Tamburinens skola i Norrköping har haft turen att komma med i Linköpings universitets projekt “Låna en forskare”. Projektet går helt enkelt ut på att en forskare vid ett tillfälle kommer ut till klassen och berättar om sitt yrke. I vår klass bestämde vi oss för att ta tillfället i akt och passa på att förbereda oss väl och fundera noga över vad vi ville få svar på under forskarbesöket. I korta drag gjorde vi på följande sätt:

  1. Förberedelse inför forskarbesöket genom att gemensamt bygga upp och repetera aktuella kunskaper om yrket och vad vi redan vet om forskningsområdet.
  2. Varje elev fick fundera ut en fråga om yrket forskare.
  3. Strukturen EPA. Eleverna fick i sina jobbarkompispar (axelkompisar) berätta vad de kommit på att de vill få svar gällande att jobba som forskare.
  4. Alla frågor skrevs upp på klassrummets tavla.
  5. Upprepade proceduren med EPA men nu utifrån vad man ville veta om forskningsområdet som vi förenklat/breddat till vad vad man kan göra med skräp, avloppsslam eller vattenrening.
  6. Frågorna delades sedan ut till eleverna så att de på små lappar skulle skriva av en eller flera frågor med läslig handstil.
  7. De renskrivna frågorna samlades in.
  8. Strax innan själva forskarbesöket delades frågorna ut så att alla eleverna fick en alt två frågor var.
  9. Eleverna tränade på att läsa frågan enskilt och sedan övningsläste de frågorna i sina jobbarkompispar.
  10. Under själva besöket av forskaren turades eleverna om att ställa frågorna till forskaren Linus. Vi hade gjort en låtsasmikrofon som användes med stort allvar av både eleverna och inte minst av Linus.
Läs mer

Mina bilder, dina bilder: Att leva i världen

Gästinlägg av Helena Sjöberg och Anna Hammarberg

Vi har testat strukturen Mina bilder, dina bilder i vår klass med 44 elever i årskurs 2. Klassen är uppdelad i två grupper, röd och grön. Vi har använt strukturen i två olika uppgifter och båda grupperna har genomfört båda men i olika ordning.

Uppgift 1

Område: Att leva i världen
Mål: Eleverna ska ha kunskap om några mänskliga rättigheter och barns rättigheter.
Elevernas förförståelse: Eleverna har på tidigare lektioner arbetat med olika värdegrundsfrågor som t.ex. trygghet, vänskap och ansvar.
Genomförande:
Utgångspunkten för denna lektion var frågeställningen “Vad behöver barn för att må bra i skolan?”. Eleverna skulle med hjälp av strukturen Mina bilder, dina bilder presentera sina tankar för varandra.
Jag berättade för eleverna hur de skulle arbeta med strukturen. På tavlan fanns bilder och text som förstärkte det som jag beskrev.

Läs mer

Vad undrar jag?: Forntiden

Jag har en klass 3 och som många andra skolor arbetar vi med Forntiden. Syftet är att skapa en förståelse för människans historia och härkomst och förstå övergången från ett jägarsamhälle till hur de första städerna och byarna bildades. Vi börjar med det som kallas Stenåldern för att sedan utforska Bronsåldern och Järnåldern. 

På lektionen skulle vi inleda arbetsområdet “Forntiden”. Eleverna hade en viss förståelse vad området skulle handla om. Jag tänkte att det vore intressant om eleverna fick chans att uttrycka sina tankar kring det nya vi skulle lära oss om. Vi provade därför strukturen “Vad undrar jag?” som ett moment i lektionen för att lyfta fram elevernas funderingar . Så här gick vår lektion och introduktion om “Forntiden” till.

I korthet:

  1. Jag presenterade nya innehållet och syftet att fördjupa vår kunskap.
  2. Eleverna funderade och ställde frågor kring innehållet.
  3. Eleverna samtalade i grupp om sina frågor.
  4. Frågorna samlades in för att fortsätta med kunskapsutveckling på kommande lektioner.
Läs mer

Vad undrar jag?: Spindlar!

Gästinlägg av Agneta Persson.

Idag introducerade jag vårt arbete med spindlar. Tanken är att vi ska läsa och skriva faktatexter. Eftersom det är höst och Halloween närmar sig tänkte jag att spindlar kunde vara bra att arbeta med. De är både spännande och lite läskiga och eleverna har visat ett intresse kring frågan tidigare. För att bygga upp intresset lite extra hade jag lagt ut ett 20-tal spindlar lite här och där i klassrummet så att eleverna fick syn på dem när de kom in. Hela klassen gick på spindeljakt i klassrummet. Under tiden jakten pågick diskuterades det flitigt. En del var rädda för spindlar, en del tyckte de var söta och en del tyckte de var läskiga.

Läs mer

Ordbilder och ömsesidigt beroende

På lågstadiet kretsar undervisningen kring att lära sig bokstävernas utseende och ljud, för att sedan kunna sätta samman dessa till ord för att slutligen knäcka läskoden. Denna övning passar bra i början av inlärningen där några elever redan kan läsa medan några endast känner igen några få bokstäver.  Det jag gillar med övningen är att eleverna kan delta oavsett läskunnighet, det underlättar också för de elever som har ett behov att få röra på sig under lektionerna.

Läs mer

Samarbete som stöd inför individuellt arbete

Kooperativt lärande är i första hand ett förhållningssätt (läs mer HÄR). Vi ser på lärande och kunskap som någonting som växer och stärks genom samtal och interaktioner mellan människor. Det innebär inte att elever alltid arbetar tillsammans i par eller grupper – de får också lyssna på lärargenomgångar och arbeta enskilt. Men även i de enskilda momenten kan jag som lärare göra vissa saker för att stötta och verka för kooperativa normer. Även vid individuellt arbete finns det saker jag som lärare kan göra för att stärka lärandet genom samarbete och se till att fler klarar av uppgiften, samtidigt som jag möjliggör för elever att stötta varandra och stärker sammanhållningen i gruppen. I detta inlägg beskrivs några sådana enkla knep. Läs mer

Skrivprocessen: Faktatext

I den nya boken Kooperativt lärande i praktiken finns ett avsnitt med lektionsförslag. I vårt arbetsområde med de tre världsreligionerna Judendom, Kristendom och Islam har vi arbetat mycket praktiskt och verkligen försökt befästa ämnesbegreppen och jag kände nu att det var dags att ta det ytterligare ett steg och nu fästa kunskapen på papper. En av lektionsplaneringarna handlade om att bearbeta fakta och skriva en faktatext och den kom väl till pass i min planering.

Läs mer

Teambuilding

Efter jullovet var det återigen dags för nya team hos oss i årskurs 3.  Som vanligt blir då schemat fullspäckat med teambulding de första veckorna, som såklart inleddes med teamnnamn, teamsramsa och teamkontrakt.
Dag tre i våra nya team hade vi tre olika stationer och därmed tre teambildande lektioner under förmiddagen.
På en av lektionerna fick teamen använda sig av strukturen pyramiden för att rangordna vad de ville ha med sig till en öde ö. Läs mer

Repetition av vad vi lärt oss i religion

Innan jullovet började vi i vår klass arbeta med Religion. I detta arbetsområdet ska vi lära oss om de tre abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam. Före lovet hann vi gå igenom judendom och kristendom och nu när vi kom tillbaka efter lovet behövde vi fräscha upp våra kunskaper och repetera det vi lärt oss innan vi gick vidare. För att göra detta använde vi oss av flera olika strukturer: EPA, Sant eller falskt och Hör vi ihop.

Läs mer

Turas om: Julkalender Åk 1

Nu är det snart jul och givetvis skapar vi vår egen julkalender i kooperativ anda. När vi gör det använder vi oss av strukturen Turas om.
Lektionen
Målet är att träna på att beskriva ett substantiv och skriva meningar.
Uppgiften är att skapa klassens julkalender.
1. Jag visar och berättar hur de ska arbeta
2: Eleverna arbetar med axelkompisen och färglägger var sin julkula enligt strukturen Turas om.
3: Eleverna skriver gåtor med axelkompisen utifrån bild och given struktur.

Läs mer

KL + Singaporemodellen

Eftersom jag är sv/so-lärare i grunden så har jag alltid tyckt att det har varit lite svårt att undervisa i matte. Jag har aldrig känt mig riktigt bekväm med det.
När jag upptäckte KL ändrades det och jag hittade nya spännande sätt att bygga undervisningen på.
I våras kom jag dessutom i kontakt med en, för mig, ny metod kallad Singaporemodellen. Denna metod kände jag gick hand i hand med KL-tänket och jag började se på matteundervisningen på ett helt annat sätt.

I detta inlägget tänkte jag beskriva hur jag arbetar med modellen kopplat till det kooperativa lärandet.

Läs mer

« Äldre inlägg