Category Archives: Klassexempel

Stå upp för din grupp

Frustrationen när man inser att det alltid är samma elev/elever som sammanfattar gruppens tankar inför klassen trots att alla elever var igång och diskuterade när de var uppdelade i smågrupper… igenkänning?

Så var det ofta i mitt klassrum på högstadiet och jag kämpade med att slumpa vem som skulle stå för gruppens svar i helklass. Elever som inte var beredda på att få presentera duckade och frågan gick över till den eller de som oftast tog rollen som presentatör. Numera arbetar jag främst med vuxna (rektorer och förskolechefer) och har insett att mönstret från mitt klassrum upprepar sig även här. Jag har jobbat med flera kooperativa strukturer för att få igång kunskaps- och tankeutbytet mellan alla i gruppen. Det kan du läsa mer om i tidigare inlägg, här.

Skärmbild (49)

Strategin Stå upp för din grupp handlar om att vem som helst i den lilla diskussionsgruppen ska kunna presentera gruppens tankar i ett större sammanhang. Innan den lilla gruppen inleder sitt samtal numrerar man, inom gruppen, sina gruppmedlemmar. När tiden för samtalet är slut säkerställer man att alla i gruppen kan presentera gruppens tankar innan man återsamlas i den stora gruppen. Väl i den stora gruppen slumpas vem som ska presentera gruppens tankar genom ledarens/lärarens val av siffra.

Detta fick min grupp av förskolechefer och rektorer som genomför Skolverkets Leda digitalisering göra sist vi träffades. Plötsligt var gruppdynamiken en annan. Personer som tidigare inte självmant tagit på sig rollen som presentatör gjorde ett fantastiskt jobb med att förklara gruppernas tankar. Personer som i vanliga fall tar på sig rollen som presentatör fyllde nu istället på med eventuella tankar efter att den utsedda presentatören kände sig nöjd. När talutrymmet fördelades på det sättet var det också lättare för fler att fylla på med mer input. På kort tid hade vi då fått ut mer i helgrupp av fler individer än vid tidigare tillfällen. Det här kommer garanterat vara en given strategi på våra kommande träffar och jag önskar att jag hade haft den här strategin i bakfickan när jag jobbade på högstadiet.

 

 

Berättande text

Vi är tre grundskollärare på Stora Hammars skola i Höllviken, Anne, Diana och Sara, som arbetar med kooperativt lärande. Vi arbetar tillsammans i en årskurs 3 med 60 st elever.
Under hösten i år 1 började vi arbeta med kooperativt lärande i ett försök att hitta ett arbetssätt som engagerade alla elever och där vi pedagoger kände att vi hann se alla elever och deras kunskapsutveckling. Vi startade med att prova enstaka kooperativa strukturer och snabbt insåg vi att detta arbetssätt gynnade våra elevers engagemang, ansvarstagande och delaktighet. Vi kände även att detta förhållningssätt skapade trygghet i gruppen och gynnade den sociala utvecklingen, vilket var extra viktigt för oss då vi tog emot en så stor elevgrupp.
Detta ledde till att vi för 1,5 år sedan övergick till att arbeta helt enligt det kooperativa förhållningssättet. Dvs att vår pedagogiska grundplaneringen alltid bygger på det kooperativa tänket.
Möbleringen i klassrummet utgår även den ifrån det kooperativa lärandet där eleverna sitter i grupper om 4-5 st, som vi kallar team. I dessa team sitter eleverna under den period ett tema varar. Tillsammans bildar axelkompisarna ett lärpar. Vid varje nytt tema och när nya team bildas, lägger vi alltid första veckan på teambuilding. Dvs att eleverna lär känna sina nya teamkamrater med syftet att skapa trygghet och en vi-känsla. Läs mer

Vi jämför: Demokrati och valet

Hej på er! Mitt namn är Anette Larsson Hammarberg och jag arbetar just nu som förstelärare i årskurs 5 tillsammans med min lärarkollega, Sara. Vår klass består av 21 stycken fantastiska elever! Jag har arbetat som lärare sedan 2010, och jag älskar verkligen mitt jobb! Det var först i våras jag startade upp arbetet med Kooperativt lärande på riktigt, och jag kan bara konstatera att vi ser ett fantastiskt resultat! Eleverna tycker att det är ett roligt och givande arbetssätt där de har tydliga mål. Jämförelsen med ett ”vanligt” grupparbete och detta är stor, alla vet sina roller och känner sig betydelsefulla. Samarbetet i lär-grupper och lär-par har också blivit mycket bättre, ja vinsterna är många! Läs mer

Roller och Karusellen: Valet

Jag har arbetat som lärare i ca 15 år. De senaste 6 åren har jag arbetat på en mångkulturell skola med många nyanlända elever. Jag har just nu en klass 3 och har jobbat med Kooperativt Lärande i klassen i 1 ½ år. Vi är tre stycken treor på skolan och vi jobbar tätt ihop.
Efter diskussioner i arbetslaget om hur vi skulle ta upp Valet 2018 och vad vi skulle fokusera på, valde vi att utgå från elevernas nyfikenhet och vad de ville lära sig om valet. Fokus blev därför på hur demokrati och fria val fungerar och eleverna fick skapa partier utifrån superkrafter.

Läs mer

Positivt ömsesidigt beroende: Pokémon-matematik

För att ett samarbete verkligen ska fungera krävs att barnen har ett gemensamt mål och ett positivt ömsesidigt beroende, dessutom krävs en vi-känsla och ett eget ansvar (läs mer om detta under grundprinciper SPEL3F). När eleverna denna vecka fick sina nya lär-kompisar fick de därför göra en uppgift där de verkligen behövde varandra för att slutföra uppgiften, de hade ett positivt ömsesidigt beroende (PÖB)

Läs mer

Inspireras och Hör vi ihop?: Engelska – body parts

När jag undervisar i engelska vill jag att eleverna ska få flera möjligheter till att samtala. Jag vill att de ska få pröva orden i ett sammanhang för att det verkligen ska sätta sig. Därför valde jag att på min engelskalektion använda mig av två strukturer där eleverna verkligen måste samtala.

Jag har under tidigare pass tränat på vad olika kroppsdelar heter på engelska. Vi har sjungit sånger och lekt lekar.  Läs mer

Mina ord, dina ord: Kroppen

Under denna termin kommer vi att arbeta med kropp och hälsa under våra NO-lektioner. För att starta upp temat använde vi oss av strukturen Mina ord, dina ord. Denna grupp har inte tidigare provat strukturen, så jag förklarade inte hela strukturen på en gång utan jag började enbart med instruktionen att skriva namnet på några yttre kroppsdelar (kroppsdelar man kan se med eller utan kläder) under rubriken ”mina ord”. Läs mer

Kooperativ fyrfältare: Träd

I det centrala innehållet i NO-ämnena i lågstadiet står det att eleverna ska känna till några djur och växter i närmiljön samt hur de kan sorteras och artbestämmas. Tidigare har vi varit ute och gjort fältstudier. Under dagens lektion fokuserade vi på växter i närmiljön, närmare bestämt träd. För att slippa att jag skulle gå igenom olika träd och kännetecken fick eleverna ta reda på fakta om just sin grupps träd och sprida det till klasskamraterna enligt strukturen kooperativ fyrfältare.

Jag delade in eleverna i grupper om ca 4 elever. Totalt hade jag 5 grupper som fick varsitt träd att ta reda på fakta om. Varje grupp fick ett papper med en faktatext om sitt träd, och två papper med bilder kopplade till faktatexten. De fick också varsin fyrfältare.

Läs mer

Fråga, fråga, byt: Geometriska former på förskolan

Gästinlägg av Monica som arbetar som förskollärare i Härnösand.

Jag jobbar i en barngrupp där barnen är mellan 4-6 år. Jag har provat att använda ett flertal strukturer och strategier inom kooperativt lärande. Barnen har fått träna på att vända sig knä mot knä när de pratar med varandra, de har arbetat i lär-par och de har fått prova EPA. Detta har varit väldigt givande och barnen utvecklas av och med varandra. Läs mer

Nya roller: Spionen och reportern

När vi arbetar med våra teman så gör vi det i våra arbetsgrupper. Vi använder då oss av roller för att aktivera alla i arbetet och för att alla ska ta ansvar för sitt arbete. Rollerna skapar en tydlighet i grupparbetet, om de används rätt och är sammanlänkade med innehållet stödjer de grupperna att arbeta mer effektivt tillsammans. Glöm inte att alltid utvärdera hur rollerna använts i grupperna så att eleverna utvecklar en förståelse för vad de ger det gemensamma lärandet!

Läs mer

Tidslinje i par med switcheroo

Att bygga tidslinjer i par eller mindre grupper ger eleverna ett utmärkt tillfälle till att få argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser (ur kursplan i SV – LGR11). Eleverna får också arbeta praktiskt kring begreppen dåtid, nutid och framtid. Du som lärare kan gå runt i klassrummet och lyssna på diskussionerna och höra hur eleverna argumenterar för det som de tror på.

Läs mer

Faktakunskap och förmågor i NO i åk 2

Just nu pågår en debatt kring vad undervisningen i skolan ska bestå av, där faktakunskaper och förmågor ställs mot varandra. Jag tror att det blir väldigt många missuppfattningar med en sådan diskussion, då jag varken tror att de som förespråkar faktakunskaper menar att det aldrig ska analyseras eller att de som förespråkar förmågorna menar att faktakunskaper är irrelevanta. Jag tror att de flesta lärare inser att båda dessa delar behöver finnas med, och jobbar med båda delar i sitt klassrum. Utan faktakunskaper kan vi inte analysera och reflektera, men utan att analysera och reflektera kan vi inte lära oss något utav faktakunskaperna. Faktakunskaper och förmågor behöver gå hand i hand redan från början. Att analysera och reflektera kring vad vi vet är något som sker naturligt. Så fort vi inhämtar ny kunskap börjar vi jämföra den med det vi redan känner till.

I åk 2 jobbar vi just nu med att klassificera djur. Vi har nu arbetat oss igenom däggdjur, fåglar och fiskar. För alla tre djurgrupperna har vi använt ungefär samma upplägg för att aktivera förförståelse, ta in ny kunskap, bearbeta kunskapen på olika sätt samt jämföra och reflektera med hjälp av den kunskapen.

Läs mer

Våga börja!

Är du nyfiken på att börja med kooperativt lärande, men osäker på hur? Det här inlägget är till dig! Vi är så glada att vi har börjat och vill gärna dela med oss av hur roligt vi och eleverna tycker kooperativt lärande är.

Vi är två lärare som varit nyfikna på kooperativt lärande ett tag, men inte riktigt kommit igång. Vi tyckte nog att vi inte kunde tillräckligt mycket om kooperativt lärande för att våga. Vi hade provat på några strukturer och det funkade bra, men kände att vi inte visste hur vi skulle starta på riktigt. Vi jobbar i en underbar förstaklass där olikheter är vår styrka, och struktur och organisation är viktigt för att alla ska må bra, och för att dagen ska bli bra för alla.

Läs mer

”Skapa en fråga” på engelska

Jag heter Charlotte Marie och arbetar i åk 6-9 på Varagårdsskolan i Bjuv. Jag undervisar i engelska, franska och svenska och är förstelärare. Det har länge lockat mig att få in mer Kooperativt lärande i mina lektioner, men det enda jag hittills har jobbat med är EPA. När jag för ett par veckor sedan såg Niclas Fohlins förfrågan på Facebook om någon ville testa en ny KL-struktur, “Skapa en fråga”, så tänkte jag att det äntligen var dags att komma igång. Mitt val av klass föll på åk 7 i engelska eftersom vi har lektion tisdag och onsdag och det passade väl in i planeringen.

Innehållet

Under några veckor har vi sett på avsnitt av serien “Holly’s heroes” (UR Skola) och vi har gjort uppgifter av skiftande karaktär till de olika avsnitten, både diskussioner och kortskrivande. Jag bestämde mig för att göra strukturen “Skapa en fråga” till det femte och för oss avslutande avsnittet. Vi hade två lektioner kvar innan sportlovet så jag var säker på att vi skulle hinna göra färdigt strukturen. Klassen har aldrig jobbat med KL tidigare men är nyfiken och intresserad så jag hade en föraning om att det skulle fungera bra. Jag berättade att jag hade fått en utmaning av en lärare från en annan stad att testa det här arbetssättet och eleverna verkade tycka att det var lite spännande. Jag förberedde eleverna på strukturens första fyra steg och sedan tittade vi gemensamt på avsnitt fem av “Holly’s heroes”.

Gruppindelning 1 – skapa en fråga

Efter att vi hade sett färdigt avsnittet fick eleverna se de fyra arbetsgrupperna på tavlan. Framför varje elevs namn fanns en siffra och jag passade på att berätta att alla ettor senare skulle samarbeta som en ny grupp. När eleverna hade placerat sig gruppvis var det dags att skapa en öppen fråga till avsnittet vi just sett. Jag skrev exempel-börjorna på engelska på tavlan och eleverna såg lite fundersamma ut. Vi hade redan jobbat med att svara på både öppna och stängda frågor kring serien vi såg, så efter lite förklaring och exempel på olika frågor kom eleverna igång med att skapa en egen fråga. Eftersom vi inte hade tillräckligt mycket tid kvar på lektionen för att gå vidare till nästa steg, men ändå för mycket tid kvar för att sluta, så började några av grupperna att diskutera sin fråga och skriva ner ett enskilt svar i en enkel tabell som jag hade satt ihop under lektionens gång. Vi arbetar i G Suite och Classroom så jag delade ut tabellen som en uppgift där.

Discussion HH

Följande dag fortsatte vi lektionen och då hade jag satt upp våra fyra frågor på väggarna i klassrummet. Efter en kort genomgång av de olika stegen vi skulle jobba med denna lektion kunde vi sätta igång. Vi upptäckte snabbt att det var svårt att ha frågorna på väggarna och samtidigt föra anteckningar på dator. Eleverna upptäckte också att en av de fyra frågorna inte var en öppen fråga, och det borde jag ju ha kollat under tiden de skrev dagen innan. Å andra sidan blev det här ett bra lärtillfälle för eleverna eftersom de själva upptäckte skillnaden mellan öppna och stängda frågor.  

Diskutera frågorna

Eftersom jag ville att eleverna skulle skriva av de olika frågorna i sina dokument kan det vara en fördel att ha frågan liggandes på bordet istället för uppsatt på väggen. Vi upptäckte det när grupperna roterade runt i klassrummet och det blev lite bökigt med var man skulle ha datorn. En av grupperna satte sig hela tiden tillsammans vid ett bord så fort de hade läst frågan och den instruktionen kommer jag att lägga till i fortsättningen. Tiden på 2 minuter för diskussion och 1 minut för eget skrivande fungerade bra då det skapade fokus på uppgiften. Vid de två första frågorna hade vi dock lite längre tid eftersom eleverna inte var vana vid arbetssättet. Jag tog det också lite lugnt och la till tid innan det var dags att flytta till nästa fråga eftersom vi alla skriver olika fort och olika mycket.

Gruppindelning 2 – skapa gemensamt svar

Väl framme vid steg sex, den nya gruppkonstellationen, skrev jag upp grupperna på tavlan och placerade ut dem i klassrummet. Många egna viljor gjorde att det blev lite rörigt här, men till slut kom eleverna igång med att diskutera sig fram till ett gemensamt svar på frågan de hade fått. Efter noggrann förklaring och motiverande samtal med grupperna satte vi igång med att låta datorn välja ut den som skulle redovisa frågan. Eleverna tog uppgiften på stort allvar och lyssnade uppmärksamt på varandra.

Utvärdering

När vi var färdiga med övningen hade vi ungefär en kvart kvar av lektionen och jag slängde ihop en utvärdering av arbetssättet i Google forms. Eleverna satt tålmodigt och väntade och när de sedan skrev i utvärderingen visade det sig att de hade tyckt om övningarna. Majoriteten tyckte om att arbeta i grupperna även om det var svårt att samarbeta med alla eftersom de inte känner varandra så väl. De tyckte om att alla i gruppen skulle vara beredda på att redovisa och att alla var tvungna att ta ansvar. De tyckte också om att lyssna på klasskamraterna som redovisade eftersom de aldrig hade hört vissa av dem prata på engelska och svara högt tidigare. De som presenterade kände att de hade stöd från övriga i gruppen vid redovisningen, även om det inte behövdes vid just detta tillfälle.

Utvärdering HH

I korthet

  1. Ha ett innehåll att arbeta kring, t.ex. en TV-serie
  2. Dela in klassen i grupper om 4
  3. Skapa en öppen fråga i grupp
  4. Gruppen går runt mellan klassens olika frågor: skriv av frågan, diskutera frågan, skriv enskilt svar
  5. Bilda nya grupper: diskutera frågan som gruppen får, skriv ner gemensamt svar
  6. Alla i gruppen förbereder redovisning av gemensamt svar
  7. Redovisning med hjälp av “Random name picker”, stöd från gruppen
  8. Utvärdering

Reflektion

Det gick riktigt bra att testa strukturen med klassen. Jag berättade för eleverna att det var första gången jag testade övningen och var tvungen att läsa om instruktionerna ibland och de accepterade det. Det kändes som att de tyckte det var roligt att få vara med att tycka och tänka så att det skulle bli så bra som möjligt för oss alla. Jag har verkligen fått mersmak av Kooperativt lärande efter dessa två lektioner och ser att mina elever behöver få fler tillfällen att träna samarbete och lära känna varandra under lektionstid. Det blir roligt att utforska övriga KL-strukturer med alla mina elever i framtiden!

Talkort: Klassråd

Idag var det dags för klassråd i min etta. Jag hade två punkter jag ville att eleverna skulle få vara med och tycka till om samt en övriga frågor där eleverna själva fick komma med idéer och tankar. Jag började lektionen med att samla alla elever på mattan. Vi pratade om att det var dags för klassråd, jag berättade också kort om demokrati och om diktatur. Jag berättade att Sverige är en demokrati och att skolan också ska ses som en demokrati där eleverna får vara med och tycka och tänka.

Läs mer

Trianglar som struktur i historia

Under dagens lektion med mina 8:or jobbade vi med att resonera kring vems historia vi egentligen lär oss i skolan. Utgångspunkten var det amerikanska frihetskriget och det faktum att många som slogs för självständighet från Storbritannien i själva verket blev missnöjda i slutändan då de missgynnades efter kriget. När man tittar på historiska händelser finns det alltid olika perspektiv att se saker ur och eleverna fick i uppgift att fundera på ur vilka perspektiv den historia vi lär oss idag egentligen speglas.

Tillvägagångssätt

Eleverna slumpades i grupper och fick 15 begrepp att utgå ifrån: rika-fattiga, män-kvinnor, vita-färgade, barn-medelålders-gamla, kristna-judar-muslimer osv. Vems historiaIMG_8239 speglas i våra historieböcker och i vår undervisning? För att lösa uppgiften användes strukturen Att bygga en triangel där det viktigaste/mest väsentliga svaret skulle stå överst och där bottnen skulle bestå av de fem perspektiv som eleverna upplevde sig lära sig minst om. Livliga diskussioner utbröt och begreppen flyttades runt. Eleverna tvingades att motivera varför man ville ha begreppen i en viss ordning inför varandra i grupperna. När grupperna var överens fotograferade de sina trianglar och laddade upp bilderna på en Padlet-vägg så att hela klassen kunde ta del av samtliga trianglar. Grupperna fick sedan presentera sina tankar genom att respektive grupps presentatör slumpades fram. Resten av gruppen fick fylla på med tankar och övriga grupper fick ställa klargörande frågor.Skärmavbild 2018-01-30 kl. 21.23.26

Syfte?

Efter avslutad övning fick eleverna fundera på varför vi hade gjort övningen och vad de hade lärt sig:

  • IMG_8238vi har fått upp ögonen för att det vi lär oss inte måste vara hela sanningen
  • vi har tvingats motivera våra åsikter
  • vi har tränat på att argumentera
  • vi har lyssnat på varandra

Strålande sammanfattning och ett bra samarbete mellan historia och svenska enligt mig!

« Äldre poster Recent Entries »